LANDSTIGA lan³d~sti²ga, vard. äv. lan²~, v. -er, -steg, -stego, -stigit, -stigen; se för övr. STIGA. vb alsbst. -ANDE, -NING. ( land- 1584 osv. lands- 1728. landt- 1662

[fsv. landstigha (Hist Troj. 297); jfr dan. o. nor. landstigha; bildat till uttr. stiga i land (se LAND c o. STIGA)]

[LANDSTIGA 0]

om passagerare på fartgg o. d.: stiga i land, gå i land; särsk. om krigstrupp o. d. SthmTb. 23/10 (1584). Under landstigandet, bvilket oss lyckades, som vi önskade, skuto vi et vist diur. DeFoë RobCr. 28 (1752). Trupper sammandrogos på Seeland för att göra en landstigning i Skåne. GYLLENGRANAT SvSjökr. 2: 0 1840. TSjöv. 1901, s. 112. – särsk.

[LANDSTIGA .a]

a) (†) i utvidgad anv., om fartyg o. d.: landa; äv. om person:. landa l. lägga till med fartgg o. d. Den 10 Maij ähr Ordre kring heela skiergården gifwet at ingn Farkostar skulle landtstiga som ifrån Gåttlandh skulle komma. HSH 31: 155 (1662). Det är nästan omöjeligt, att med egne båtar landstiga vid .. (Teneriffas) stränder. LANDELL Bligh 24 (1795).

[LANDSTIGA .b]

b) (†) ss. vbalsbst. -ning, övergående i bet.: landstigningstrupp. CAEHRENSVÄRD Brev 1: 170 (1789). Landstigningen retirerade. ZTOPELIUS D. Ä. 1808 hos VASENIUS Top. 1: 173.

Ssgr:

– LANDSTIGNINGS-ARMÉ. mil. jfr -HÄR.

KrigVAT 1846, s. 294.

– LANDSTIGNINGS-ARTILLERI. sjömil. jfr ARTILLERI 1, Ävensom -KANON, -PJÄS. LAVÉN Sjökr. 83 1854.

– LANDSTIGNINGS-BÅT. sjömil. för landsättning av trupper o. d. från ett större fartyg. KrigVAT 1846, s. 49.

– LANDSTIGNINGS-EXERCIS. sjömil. avseende övning i landstigning. KrigVAT 1860, s. 41. VFl. 1930, s. 127.

– LANDSTIGNINGS-FARTYG ~²⁰ l. ~⁰². (numera knappast br.) sjömil. för överföring o. landsättning av trupper. CAEHRENSVÄRD Brev 1: 154 (1788). GYLLENGRANAT SvSjökr. 1: 285 (1840).

– LANDSTIGNINGS-FLOTTA, r. l. f. sjömil jfr -FARTYG. KrigVAT 1827, s. 45.

– LANDSTIGNINGS-FLOTTILJ. sjömil. jfr -FARTYG. LAVÉN Sjökr. 161 (1854).

– LANDSTIGNINGS-FÖRBUD. SvNat. 1923, s. 3.

– LANDSTIGNINGS-FÖRETAG ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. särsk. sjömil. Svenska landstignings-företag mot Ryssland och Tyskland. LEFRÉN Förel. 3: 149 (1817). VFl. 1918, s. 6.

– LANDSTIGNINGS-FÖRSÖK. särsk. sjömil. LEFRÉN Förel. 3: 149 (1817).

– LANDSTIGNINGS-HÄR. r. l. m. mil. jfr -TRUPP. SCHYBERGSON FinlH 2: 423 1889.

– LANDSTIGNINGS-KANON. sjömil. lättare kanon som vid landsättning av trupper medföres i land. CAEHRSNSVÄRD Brev 1: 191 (1789). VFl. 1928, s. 144.

– LANDSTIGNINGS-KANON-SLUP, (förr) sjömil. visst slags med landstignings- o. bombkanoner utrustat) skärgårdsfartyg för landsättning av trupper. KrigVAT 1845, s. 488. KatalFlottUtst. 1897, s. 13.

– LANDSTIGNINGS-KÅR. mil. jfr KÅR, sbst.³ 2 b, ävensom -TRUPP. ATTERBOM LÖ 2: 299 (1827). VFl. 1922, s. 0.

– LANDSTIGNINGS-LAVETT. sjömil. till landstigningskanon. KrigVAT 1846, s. 168.

– LANDSTIGNINGS-LAVETTAGE. sjömil. till landstigningskanon. WRANGEL SvFIBok 143 (1897).

– LANDSTIGNINGS-OPERATION. sjömil. jfr -FÖRETAG. NDA 1875, nr 280, s. 2.

– LANDSTIGNINGS-PJÄS. sjömil. artilleripjäs avsedd att användas vid landsättning av trupper. SDS 1891, nr 50, s. 3.

– LANDSTIGNINGS-PLATS. JUNGBERG 1873. Fornv. 1926, s. 25.

– LANDSTIGNINGS-SLUP. (i sht förr) sjömil. jfr -BÅT. KrigVAH 1842, s. 200 (om förh. 1658.

– LANDSTIGNINGS-STYRKA, r. l. f. mil. om truppstyrka; jfr -TRUPP. VFl. 1905, s. 23.

– LANDSTIGNINGS-STÄLLE. jfr -PLATS. Fréville Söderh. 1: 175 1776.

– LANDSTIGNINGS-TRUPP. mil. avdelad trupp för landstigning (på fientligt område o. d.); ofta i pl. PT 1791, nr 3, s. 1.