© Svenska Akademien. SAOB spalt: L366; tryckår: 1939
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
LAVETT lavät⁴, r. l. m.; best. -en; pl. -er, ( -et 1672 (: Lavetmakerne) – c. 1861 (: Lavet bröstet). -ett 1677 (: lavetter, pl.) osv.)
[jfr d. lavet, nor. lavett; gm förmedling av (ä.) t. lafet(te) av fr. l'affüt, sg. best. av affüt, underlag (urspr. en stock) till ett tungt eldvapen, bildat till füt, stock, av lat. fustis, påk]
[LAVETT 0]
mil. , i sht artill. lavettage; numera i sht dels (vid tungt artilleri) om den del av lavettaget som närmast uppbär eldrörot (äv. kallad: överlavett), dels (vid lätt fältartilleri) om ett eldrörs hela underlag bestående av axel med två hjul jämte lavettsidor, fältlavett, bakvagn (motsatt: föreställare). HSH 35: 421 1677. Då man tände på den tredje (föglaren), flög.. Canonen från Laveten. LAGERBRING 1Hist. 4: 63 1783. LbArtill. 2 (1876). Den fasta artillerimaterielens lavettager.. fördelas vanligen uti en öfre del, den egentliga lavetten eller öfverlavetten, samt en undre del. sora (osv.). HOLMBERG Artill. 3: 87 (1883). SoldatinstrArtill. 1938 s. 84. – jfr BELÄGRINGS-, BLOCK-, BÅT-, FÄLT-, FÄSTNINGS-, HAUBITS-. HJUL-, KASEMATT-, KULSPRUTE-, SKEPPS-, ÖVER-LAVETT m. fl. – särsk. (mindre br.) tekn. i oeg. anv., om (rörligt) underlag i allm. till ngt. Sthm- Belysn. 52 (1903; till vissa gasklockor).
Ssgr(mil., i sht artill.):
A
:
LAVETT-AXEL. ( lavett- 1825–1917. lavette- 1808 på fältlavett; jfr AXEL sbst.¹ I ¹ DA 1808, nr 9, s. 8.
LAVETT-BEN. på kulsprutelavett; jfr BEN sbst.¹ II ² b. ExInf- Kulspr. 1927, s. 13.
LAVETT-BRÖST. om den främre delen av en (fält)lavett; jfr -KNÄ, -SVANS. KrigVAT 1845, s. 409.
LAVETT-HJUL. ( lavett- 1817–1932. lavette- 1808 till fältlavett. DA 1808, nr 9, s. 8.
LAVETT-KNÄ. om den mellersta delen av en (fält)lavett; jfr KNÄ II 4 c samt -BRÖST, -SVANS. HOLMBERG Artill. 3: 245 1883.
LAVETT-LÅDA, r. l. f. (i sht förr) i fältlavett inbyggd låda (val-s väggar utgöras av lavettsidornas insidor samt mellankalven o. svanskalven). LOENBOM Stenbock 2: 134 (1758). DE RON o. VIRGIN I. 5– 7: 24 1887.
LAVETT-MAKARE. (förr) BoupptSthm 17/2 (1672). SFS 1890, Bih. nr 18, s. 1.
LAVETT-PLANKA, r. l. f. (förr) lavettsida (av trä) på fältlavett. TÖRNGREN Artill. 2: 24 (1795). DE RON o. VIRGIN 3: 40 1890. TySvO 1399 1932.
LAVETT-SIDA. särsk. om vart särskilt av de båda långsmala sidostycken som utgöra stommen till en fältlavett. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 401 1882.
LAVETT-STOCK. sammanfattande benämning för lavettsidorna på en (fält)lavett. KrigVAT 1835, s. 363. WoJ 1891.
LAVETT-SULA, r. l. f. (förr) på undersidan av en fästningslavetts "understycke" fastsatt träkloss. Krig VAH 1842, s. 13. DE RON o. VIRGIN 3: 21 1890.
LAVETT-SVANS. på fältlavett. TÖRNGREN Artill. 2: 120 (1795). KrigVAH 1922, s. 2.
LAVETT-VIRKE. ( lavett- 1870. lavette- 1734 (förr) trävirke varav trälavetter tillvärkades. 2RA 3: 802 1734.
LAVETT-VÄGG. säl.sk. (mindre br.) i fråga om fältlavett, == -SIDA. PALMSTIERNA Artill. 123 (1872). BILLMANSON Vap. 64 (1880).
B
():
LAVETTE-AXEL,
LAVETTE-HJUL,
LAVETTE-VIRKE, se A.