LAX lak⁴s, sbst.¹, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er SUNDELIUS NorrköpMinne 677 (i handl. fr. 1560: Specke Laxer), TullbSthm 10/10 1576, Därs. 2/6 1583 (: Elffw: laxer)).

[fsv. lax; jfr d. laks, isl. lav, fht. laks, feng. leax; med besläktade ord i ry., lett. o. lit.; av ovisst urspr.]

[LAX.sbst1 1]

1) fisken Salmo salar Lin., blanklax, äv. kallad egentlig l. vanlig lax; stundoln äv. om närbesläktade äskar (ss. laxöring); äv. koll. o. ss. namn på maträtt; i pl- äv. (i sht zool.) ss. namn på familjen Salmonidæ. Färsk, salt, rökt, halstrad, gravad, marinerad lax. SthmSkotteb. 3: 188 (1520). Laxen han går til, ther starckast strömen forssar. LUCIDOR (SVS) 145 1671. LANGLET Husm. 35 (1884). FoFl. 1907, s. 286 (i pl., om familjen Salmo- nidæ). EKMAN NorrlJakt 309 (1910- om laxöring). Laxen, som (om våren) från havet vandrar upp i floderna. FoFl. 1934, s. 213. jfr BLANK-, BACK-, DRIV-, FJÄRD-, FÄRSK-, GRAV-, CRÅ-, GULD-, HALMSTAD-, HALV-, HAVS-, INSJÖ-, KALVKÖTT-, KARLSHAMNS-, KROK-, KUNGS-, SALT-, SILVER-, SPICKE-, STAM-, ÖR-LAX m. fl. – särsk.

[LAX.sbst1 1.a]

a) (vard.) i bildl. anv., om person, i sht i sådana uttr. som en glad lax l. livad l. (mera tillf.) lyck- lig lax. Hon.. gjorde inte annat än grälade med Ström, sora ännu alltid är lika kär, den laxen! HEDBERG 4År 160 (1858). Du är ändå en lycklig lax, min kära Willi Janson. LEFFLEN ESkr. 2: 162 (1887). SWENSSON Willén 84 (1937).

[LAX.sbst1 1.b]

b) (†) i det bildl. uttr. betala laxen, "betala kalaset". VDAkt. 1795, nr 468.

[LAX.sbst1 1.c]

c) (†) i det bildl. uttr. lära ngn äta lax, lära ngn skick o. ordning, "lära ngn mores"; få ngn att lyda. CHRONANDER Surge E 8 a 1647. KNÖPPEL GudRådsl. A 3 a 1744.

[LAX.sbst1 1.d]

d) i uttr. lägga lök på laxen, se LÖK.

[LAX.sbst1 2]

2) i oeg. anv.

[LAX.sbst1 2.a]

a) om hajfisken Squalus acanthias Lin., hå, pigghaj; i ssgn HÅ-LAX. b) om karpfisk hörande till underordningen Cypriniformes; i ssgn KARP-LAX.

Ssgr(i allm. till 1; företrädesvis i fackspr., i sht fisk.):

– LAX-ART.

Cook 3Resa 868 1787.

– LAX-ASK. r. l. m. (skämts.) i den vid hastigt framsägande relativt svåruttalade ramsan sex laxar i en lax- ask. Landsm. V. 5: 137 1886.

– LAX-AVEL. (†) == -YNGEL; jfr AVEL 8 a α.

PH 8: 330 1766. OSBECK Lah. 275 1796.

– LAX-BARN. ( lax- c. 1600–1895. Iaxe- 1796–1853

[jfr ä. d. laksebarn, t. lachskind]

(i vissa trakter) == -YNGEL.

BUREUS Suml. 39 (c. 1600; fr. Ångermanl.). STUXBERG Fisk. 542 (1895; fr. Hall.).

– LAX-BESTÅND. jfr BESTÅND 11 b; jfr -STAM.

Östersjöområdets laxbestånd. EKMAN NorrlJakt 384 (1910).

– LAX-BLOMSTER. (i Norrl.) växten Trollius europæus Lin-, bullerblomster, sora blommar på våren (då laxen går uppför älvarna). LINNÉ Fl. nr 10 1756.

– LAX-BYGGNAD. (†) fisk. fiskebyggnad för laxfångst.

HärnösSDP 1695, s. 864. HÜLPHERS Norrl. 4: 179 (1779).

– LAX-BYGGNING. (†) fisk. == -BYGGNAD.

VetAH 1762 s. 17. MÖLLER (1790, 1807).

– LAX-BÖRLING, m. l. r. (i västra Sv. samt zool.) unglax (i storleken 1–2,5 kg.), smålax. NILSSON Fauna 4: 376 (1853).

HallHushSH 1900, 2: 81.

– LAX-DAMM, r. l. m.

[LAX-DAMM.ssg 1]

1) (†) i älv anbragt anordning (ss. laxkista) för fångst av lax. LIND (1749; under lachs-wehr). LILJEBORG Fisk. 2: 863 1888.

[LAX-DAMM.ssg 1.2]

2) damm där laxyngel uppfödes l. där för laxodling avsedd lax ("stamlax") hålles. DN(A) 1931, nr 220, s. .

– LAX-DRAG. jfr DRAG 1 5 slutet. SCHRÖDER Fiske 10; 1900.

– LAX-DUN, r. l. m. (i Norrland) laxstim; jfr DUN sbst.² VetAH 1751, s. 106.

– LAX-FAMILJ(EN). zool. fiskfamiljen Salmonidæ, till vilken bl. a. laxen hör. NF 1885.

– LAX-FISK.

[LAX-FISK.ssg 1]

1) (†) koll.: lax. Att the väl packa i och saltta then laxfisk som biscopsstolen tili kommer. G1R 5: 87 1528. BUREUS Suml. 67 (c. 1600.

[LAX-FISK.ssg 2]

2) zool. fisk hörande till laxfamiljen; i pl. äv. om denna famlilj. NILSSON Fauna 4: 363 (1853; i pl., om laxfamiljen). Regnbågsforellen.. och bäckrödingen.. (äro) båda laxfiskar. EKMAN NorrlJakt 442; 1910.

– LAX-FISKARE. ( lax- 1596 osv. laxa- 1556. laxe- 1550–1611) G1R 21: 260 1550.

– LAX-FISKE. ( lax- c. 1600 osv. Iaxa- 1525–1626. I axe- 1527–1773)

[fsv. lax fiske]

äv. konkret, om fiskeplats l. fiskebyggnad för laxfångst. G1R 2: 123 (1525). Därs. 12: 10 (1538; om fiskebyggnad). I de flesta af.. (Sverges) strömmar idkas Lax-fiske. PALMBLAD Lb Geogr. 99 1835.

– LAX-FISKERI ¹⁰⁰⁰⁴ äv. ³~⁰⁰² (lax- 1616–19G5. laxa- (1532). Iaxe- 1541

[fsv. laxa fiskeri särsk. konkret, om fiskebyggnad för laxfångst.

HFinlKamF 1: 143 1532. C1R 13: 813 (1541). Stadgar.. för.. laxfiskerierna i Vesterbottens län. SFS 1874. nr 3, s. 21.

– LAX-FLUGA.

[LAX-FLUGA.ssg 1]

1) entomol. nattalända (som användes ss. agn vid laxfiske), laxmygga, braxenfluga. THORELL Zool. 2: 1865. SCHRÖDER Fiske 64 (1900).

[LAX-FLUGA.ssg 2]

2) konstgjord fluga använd ss. bete vid laxfiske. TIdr. 1882, s. 14.

– LAX-FOGDE. ( lax- 1552–1917. Iaxa- 1528–1532. laxe- 1544–1642) (förr) person som hade tillsyn över kronan tillhörigt laxfiske. G1R 5: 9 1528. AktsamlKungsådreinst. 296 1750.

– LAX-FORELL. (mindre br.) forell, laxöring. RÅLAMB 14: 99 (1690; rubrik). BJÖRKMAN (1889; med hänv. till laxöring).

– LAX-FORM; pl. i bet. I -er, i bet. II -ar: förr äv. (i bet. II) -FORMA, r. l. f. I. om varietet av lax; jfr FORM I 9 slutet. IdrFinl. 2: 121 1905. II. (†) bläckform vari laxpudding l. dyl. anrättas(?); jfr -LÅDA, -PANNA samt FORM II 1. Bläck. .. 1. Laxforma. BoupptSthm 1680, s. 8 a 1673. Oec. 114 1730.

– LAX-FORS. ( laxe-) jfr -ÄLV. G1R 16: 211 1544.

– LAX-FÅNG. ( lax- 1752–1757. laxe- 1605 (†) laxfångst. SUFinlH 2: 167 1605. BtHforsH 2: 109 1757.

– LAX-FÅNGST. jfr FÅNGST 1. PH 8: 306 1766.

– LAX-FÄNGE. ( lax- c. 1740–1905. laxe- c. 1600 (numera knappast br.) laxfiske; äv. konkret. BUREUS Suml. 67 (c. 1600. De vanligaste laxfängena utgöras .. af stora mjärdar eller "tinor" af träslanor eller af mässingstrådnät. SvRike I. 1: 274 1899.

– LAX-FÄRG.

[jfr t. lachsfarbe]

gulröd färgnyans som liknar färgen hos laxens kött. HjelpMåln. 25 1857. Sonesson HbTrädg. 867 1926.

– LAX-FÄRGAD, p. adj. jfr -FÄRG. MagKonst 1833, s. 40.

– LAX-FÖRANDE, p. adj. om vattendrag: vari laxen stiger upp. BtRiksdP 1878, l. 1: nr 1, Bil. a, s. 110.

– LAX-GARN. ( lax- 1880 osv. laxe- 1752–1794) garn (se d. o. 2 a) för laxfångst. RICHARDSON Hall. 212 (1752). CALONIUS 3: 813 1794.

– LAX-GUL. jfr -FÄRGAD. SthmModeJ 1855, s. 6.

– LAX-GÅNG. (†) om laxens vandring; jfr GÅNG I 2. AktsamlKungsådreinst. 215 1692. SUNDELIUS NorrköpMinne 302 (1798; efter handl. fr. 1643.

– LAX-GÅRD. ( lax- 1654 osv. laxa- 1543. laxe- 1562–1773)

[fsv. laxa garþer]

fast fiskebyggnad för laxfångst, bestående av landarm av spjälvärk samt laxkar. NorrlS 1– 6: 278 1543.

– LAX-HANNE.

– LAX-HO, r. l. m. (förr) ho (se HO, sbst.¹ 1 a) vari lax fångades vid hoppfiske; äv. i utvidgad anv., om hoppfiske. HallHushSH 1898, 2: 5.

– LAX-HONA. BJÖRKEGREN 208 1784.

– LAX-HUS. särsk. om över ett laxförande vattendrag byggt litet hus med öppning i golvet för laxens fångande med ljuster. BROMAN Glys. 3: 3 (c. 1740. WoJ 1891.

– LAX-HUVUD. ( lax- 1733–1891. laxe- 1664) äv. kok. ss. maträtt. Salé 76 (1664). HAGDAHL Kok. 338 (1879).

– LAX-JÄRN. harpunartat redskap för fångst av lax. Fatab. 1913, s. 104.

– LAX-KAR. ( lax- 1559 osv. laxa- 1525–1528. laxe- 1544–1886 (möjl. citat fr. 1589))

[fsv. lava kar]

i laxgård: kar (av spjälor l. garn; se KAR sbst.,¹³ b) vari laxen fångas. G1R 2: 5 (1525).

Ssg:

– laxkars-byggare. (tillf.) G1R 23: 177 1552.

– LAX-KISTA. ( lax- 1552 (: laxkistebyggere), 1723 osv. laxe- 1556

[fsv. laxa kista]

laxkar; äv. om likartad fångstanordning byggd av sten. G1R 26: 273 (1586).

Ssg:

– laxkiste-byggare. (tillf.) G1R 23: 219 1552.

– LAX-KNUT, sbst.¹ (sbst.² se sp. ⁸78) i sht fisk. visst slags knut (urspr. använd vid bindning av laxnät), skotstek. ARWIDSSON Strömm. 24 1913. Landsm. 1926, s. 16.

– LAX-KOLK. (i vissa trakter av Norrl.) "kolk" (se KOLK, sbst.¹ 1) använd vid lasfångst. BUREUS Suml. 71 (c. 1600.

– LAX-KROK.

[LAX-KROK.ssg 1]

1) jfr KROK 1 c. TISELIUS Vätter 1: 111 (1723).

[LAX-KROK.ssg 2]

2) om den broskartade, kroklika forlängning av underkäken som utväxer på hannen av vissa lax arter under lektiden; jfr KROK 4 a γ. HAMMASTRÖM Sportfiske 279 (1925).

– LAX-KÖTT. ( lax- 1852–1902. laxe- 1690 RÅLAMB 14: 98 1690.

– LAX-LAGN. (-laghen) (†) (plats för) laxfiske (eg. om nät för laxfångst). BtFinlH 3: 227 1549.

– LAX-LETA, r. l. f. (i vissa trakter) laxfiske; äv. konkret. MÖLLER (1807; med hänv. till laxfiske). NYBLOM Minn. 2–3: 166 (1904; konkret).

– LAX-LINA. (i vissa trakter) == -REV. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 122.

– LAX-LJUSTER. SkandFisk. Bih. 30 1838.

– LAX-LJUSTRING. ZETTERSTEDT SvLappm. 2: 198 (1822).

– LAX-LOPPA. (†)

– LAX-LUS. OSBECK Lah. 59 1796.

– LAX-LUS. parasitkräfta på laxfiskar. VetAH 1751, s. 186.

– LAX-LÅDA, r. l. f.

[LAX-LÅDA.ssg 1]

1) (†) form (se fl. o. II 1) vari laxpudding anrättas(?); jfr -FORM 11. JernkA 1833, s. 20. LANGLET Bohag 34 1893. 2) kok. laxpudding. NORDSTRÖM Matlagn. 25 (1822). HALLSTÉN o. LILIUS 1896.

– LAX-LÄNK. ( lax- 1889–1907. laxe- 1687–1818) (i vissa trakter) nätgård avsedd för laxfångst. LMil. 2: 82 1687. OSBECK Lah. 49 (1796). VFl. 1907, s. 25.

– LAX-METE. jfr -FISKE. Tldr. 1882, s. 82. LfF 1897, s. 256.

– LAX-METNING. jfr -METE. TIdr. 1882, s. 14.

– LAX-MINA. (i vissa trakter) för laxfångst i älvar avsedd, av stenkiator l. muvärk uppbyggd fyrkantig inhägnad (med en öppning i den nedre, mot älvens mynning vända gaveln för fiskens ingång o. en i den övre för vattnets fria inlopp). SvRike I. 1: 274 (1899). EKMAN NorrlJakt 380 (1910).

– LAX-MOCKA, r. l. f. (i Norrl.) det i krokform satta yttersta nätet i ett strandsätt för laxfiske, krok (se d. o. 4 e); äv. om strandsättet i dess helhet. 1NJA 1874, s. 469. EKMAN NorrlJakt 303 (1910).

– LAX-MYGGA l. (vanl. koll.) -MYGG. i sht entomol. om nattsländor som användas till bete vid laxfiske; jfr -FLUGA 1. ROTHOF 282 1762. Fofl. 1932, s. 3.

– LAX-NOT; pl. -ar. ( lax- 1629 osv. laxe- 1552–1648)

[fsv. laxa not]

GIR 23: 316 (1552).

Ssgr:

– laxnot(e)-dräkt. (-not-) (†) konkret: laxnot; jfr DRÄKT I 1 d. ÅngermDomb. 16/1 1645, fol. 3. Därs. 1648, s. 9.

– laxnot(e)-drätt. (-note-) (†)r -dräkt; jfr DRÄTT 2. G1R 23: 316 1552.

– laxnot(e)-varp. (i fråga om ä. förh.) ställe där fiske med laxnot försiggår. UpplDomb. 3: 154 1595. ÅngermDomb. 31/7 1646, fol. . Grönewall, .. ett laxnotvarp i Klofsta by. NorrlS 1–6: 1892.

– LAX-NÄT. ( lax- 1559 osv. laxa- 1612. laxe- 1549 för laxfångst. GripshR 1549.

– LAX-OCKEL. ( -ockel 1751. -ukel 1732) (†) laxöring. LINNÉ Skr. 5: 85 (1732). VetAH 1751, s. 96.

– LAX-ODLARE. jfr -ODLING. LAHT 1883, s. 149.

– LAX-ODLING. särsk. om konstbefruktning av laxrom samt rommens utkläckning (vid laxodlingsanstalt). Vesternorrl- HushsH 5: 276 (1876).

Ssg:

– laxodlings-anstalt.

– LAX-PANNA. ( lax- 1670–1723. laxe- 1744 (†) för tillredning av lax; jfr -FORM II. BoupptSthm 12/4 1670 (efter bläckslagare). Lax panna af bleck. Därs. 29/10 1672. ÅgerspArk. Bouppt. 1744.

– LAX-PASTEJ. (i sht förr) kok. Lax-Pastay. WARG 303 (1744; rubrik). HALLSTÉN o. LILIUS 1896.

– LAX-PATA. (i Norrl.) strandpata; karsinapata. AktsamlKungsådreinst. 60 (1577). EKMAN NorrlJakt 375 (1910).

– LAX-PLANTERING. jfr -ODLING. SUNDEVALL ÅrsbVetA 1845–50, s. 345.

– LAX-PUDDING. ( -budding 1822–1857 -pudding 1853 osv.) kok. NORDSTRÖM Matlagn. 24 (1822).

– LAX-PÄNNINGAR, pl. ( lax- 1649. laxe- 1687 (förr) kam. avgift som erlades i st. för "laxränta". MURENIUS AV 189 (1649). LMil. 2: 87 1687.

– LAX-REV, r. l. f. TISELIUS Vätter 1: 111 (1723).

– LAX-ROM. SERENIUS Bbb 4 a 1734.

– LAX-ROSA, r. l. m. l. n. jfr -RÖDT. ABELIN VTr. 98 (1903).

– LAX-ROSA, adj. jfr -RÖD. (Azaleor) i gula och laxrosa färger. ABELIN TrInomh. 77 (19G4).

– LAX-RYGG. särsk. kok. Stekt laxrygg. WARG 31 1755.

– LAX-RYSSJA. ÖfversVetAFörh. 1880, nr 4, s. 20.

– LAX-RÄNNA, r. l. f. särsk. om i starka forsar l. mindre vattenfall åstadkommen ränna genom vilken den uppvandrande laxen kan taga sig fram. TIdr. 1882, s. 4.

– LAX-RÄNTA, r. l. f. (förr) kam. jfr -SKATT. VetAH 1761, s. 264.

– LAX-RÖD. jfr -FÄRGAD. Freja 1886, s. 18.

– LAX-RÖDT, n. jfr -FÄRG. Rig 1918, s. 43.

– LAX-SALLAD. i sht kok. CEDERBORGH OT 4: 36 (1818). Escoffier 1: 167 1927.

– LAX-SILL.

[LAX-SILL.ssg 1]

[efter d. laksesild]

den vid skandinaviens västkust stundom anträffade prickfisken Maurolicus mülleri Grull. (M. pennantii Walb.); i pl. äv. zool. om släktet Maurolicus l. om familjen Scopelidæ (till vilken prickfiskarna höra). SUNDSTRÖM Fauna 261 (1877). STUXBERG Fisk. 136 (1894; i pl., om släktet Maurolicus).

[LAX-SILL.ssg 2]

2) i sht handel. handelsbeteckning för vissa former av konserverad sill. Marinerad laxsill med pickelssås. SvFiskT 1916, s. 87.

– LAX-SKATT. ( lax- 1530–1921. laxe- 1531 (förr) kam. skatt gom utgick i laxar; jfr -RÄNTA. HH XI. 1: (1530). ALMQUIST CivLokalförv. 2: 348 (1921).

– LAX-SKINKA.

[benämningen torde åsyfta likhet med den i handeln förekommande rökta laxen]

i sht handel. o. kok. Salt o. rökt fläskhare l. innanlår av oxe, klädt med späck. PriskurAFalk 1913, s. 3. HÖGSTEDT KokB 63 (1920).

– LAX-SKIVA, r. l. f. kok. skiva av (salt) lax (ss. maträtt). RÅLAMB 14: 94 1690.

– LAX-SLÄKTE(T). zool. fisksläktet Salmo Art., till vilket bl. a. laxen hör. NILSSON Fauna 4: 364 (1853).

– LAX-SNARA, r. l. f. (i Norrl.) rännsnara för fångande av lax. RedNordM 1908, s. 25.

– LAX-SPÖ. spö för laxfångst. TIdr. 1882, s. 148.

– LAX-STABBE. ( lax- 1892. laxe- 1640 (i visssa trakter) laxöring. Linc. (1640; under trutta). AB 1892, nr 136, s. 8.

– LAX-STADGA, r. l. f. förr äv. -STADGE , r. l. m. ( lax- 1641. laxe- 1635–1646) (förr) kam. årlig avgift till kronan för ett laxfiske. ÅngermDomb. 3/6 1635, fol. . Därs. 3/11 1636, fol. 119. (Han) besuärade sigh om Laxestadgan i Flijforssen är förhögt. Därs. 20/7 1646, fol. .

– LAX-STAM. laxbestånd. LAHT 1883, s. 150.

– LAX-STJÄRT. ( lax- 1687 osv. laxe- 1711

[LAX-STJÄRT.ssg 1]

1) stjärt av lax. KKD 5: 284 1711.

[LAX-STJÄRT.ssg 2]

[jfr motsv. anv. av t. schwalbenschwanz o. eng. dovetail]

i sht byggn. i ena ändan av en stock l. dyl. i form av en laxstjärt (i bet. 1) huggen tapp avsedd att infällas i en urtagning av motsv. form i en annan stock l. dyl. (äv. kallad hel laxstjärt); äv. i utvidgad anv., om på dylikt sätt gjord fog (särsk.: laxknut); jfr LAX sbst.² halv stjärt, om dylik tapp vars ena sida är parallell med stockens osv. långsida. I hörnen (av en dammbyggnad) bör göras laxstjärtar och ej vanlig knuthuggning. BlBergshV 18: 100 (1687). Upptill (i kassunen) äro sidotimren medelst laxstjertar infällda i en 10 tums bjelke. TByggn. 1859, s. 166. 2UB 1: 412 1898. SIWERTZ Dun 253 (1922).

Ssgr (till -STJÄRT 2; i sht byggn.):

– laxstjärt-formig. ROTHSTEIN Byggn. 505 (1859).

– laxstjärt-knut. (†) laxknut. Timret bör med .. Lax stjertknutar hopatimras. GARNEY Masmäst. 80 (1791).

– LAX-STRÖM. ( lax- 1918– laxe- 1544 (del av) vattendrag vari lax går upp (o. där laxfiske bedrives). G1R 16: 140 1544.

– LAX-STÖR, m. l. r. ( lax- c. 1740 – 1892. laxe- 1746 zool.

[LAX-STÖR.ssg 1]

1) (numera knappast br.) fisken Acipenser sturio Lin., stör; jfr -STÖRJA 1. BROMAN Glys. 3: 71 (c. 1740); bet. oviss. Œ DMAN Bohusl. 35 (1746). CEDERSTRÖM Fiskodl. 254 (1857). GHT 1892, nr 167 B, s. 1.

[LAX-STÖR.ssg 2]

[jfr LAXE-STÖRJE]

(mera tillf.) glanfisk, "laxestörje'". CEDERSTRÖM Fiskodl. 254 (1857).

– LAX-STÖRJA, ngn gg äv. -STÖRJE, sbst.¹ (lax- 1714–1807. laxe- 1857

[formen -störje beror på sammanblandning med LAXE-STORJE, sbst.² (se C nedan]

zool.

[LAX-STÖRJA.ssg 1]

1) (†) == -STÖR 1. BROMAN Glys. 1: 359 (1714). (De) fångade .. en Laxstörjà 4 al(na)r lång. Därs. 415 1733. VetAH 1751 s. 173. CEDERSTRÖM Fiskodl. 254 (1857).

[LAX-STÖRJA.ssg 1.2]

[jfr GÄDD-STÖRJA]

mycket stor lax. MÖLLER (1790, 1807).

– LAX-SÄTT. ( lax- 1891 osv. laxe- 1818 (i sydvästra Sv.) av ett antal nät förfärdigad större fiskebyggnad ("strandsätt") för laxfångst vid havskust. BEXELL HallH 2: 432 (1818). GHT 1891, nr 9, s. 8 (vid Falkenberg).

– LAX-TAXA. ( lax- 1766 osv. laxe- 1765 (förr) kam. taxa för laxskatt; äv. övergående dels i bet.: laxskatt, dels i bet.: laxfiske (för vilket skatt utgår). Delägarne i Torneå älfs lax-taxa. PH 8: 306 (1766). BRANTING Förf. 1: 405 (1827; om förh. (1728). BONSDORFF Kam. 236 (1833; om förh. (1618). EKMAN NorrlJakt 428 (1910).

Ssg:

– laxtaxe-avgift. (förr) ResolAllmogBesvär 29/11, 1756, & 5.

– LAX-TINA l. -TENA, r. l. f.

[jfr nor. lakseteine]

ett slags stor tina (jämte tillhörande fiskebyggnad) för laxfångst. VetAH 1751, s. 274. NorrlS 1–6: 107 (1799; efter handl. fr. 1634. Uppl. 2: 152 1903. EKMAN NorrlJakt 871 (191G).

– LAX-TIONDE, sbst. (lax- 1853–1934. laxe- 1552 (förr) kam. jfr -SKATT. G1R 23: 98 (1552). SFS 1897, nr 9, s. 8.

– LAX-TRAPPA. trappformig anordning ("fiskväg") för att bereda uppgående lax väg förbi dammbyggnader, vattenfall o. d. upp till lämpliga lekplatser o. d. SVEDERUS Hlex. 201 1869.

– LAX-TUNNA, r. l. f. ( lax- 1548–1911. laxa- 1529. laxe- 1599–1655) (i sht förr) tunna att förvara (salt) lax i; äv. om den mängd lap som förvaras (l. rymmes) i en tunna. G1R 6: 251 1529. SthmTb. 11/1 1576.

– LAX-UKEL, se -OCKEL.

– LAX-UNGE.

[LAX-UNGE.ssg 1]

1) unge av (blank)lax. VetAH 1774, s. 49. HAMMARSTRÖM Sporfiske 279 (1925).

[LAX-UNGE.ssg 2]

2) (†) (form av) laxöring. VetAH 1751, s. 97.

– LAX-VARP (lax- 1899. laxe- 1551 plats i vattendrag där laxfångst med not äger rum. G1R 22: 278 1551. SvRike I. 1: 272 (1899; vid Ljusne).

– LAX-VATTEN. om vattendrag där lax förekommer. NILSSON Fauna 4: 894 (1853).

– LAX-VÅN l. -VÅNA. ( lax- c. 1723–1751. laxe- 1629–1631) (i Norrl.) fiskredskap ("fiskvåna") för laxfångst. ÅngermDombRenov. 1629, fol. . VetAH 1751, s. 273.

– LAX-VÄLLING. (förr) om ett slags korngrynsvälling vari man lade stycken av kokt lax(rygg). TEGNÉR SvBild. 302 (i handl. fr. 1693. SvKock. 12 1837.

– LAX-VÄR l. -VÄRN. ( lax- 1645. laxe- 1645. -vähr 1645- -värn 1645)

[jfr t. lachswehr]

(†) fiskebyggnad för laxfångst. RP 11: 4 (1645). Därs. 142.

– LAX-YNGEL. VetAH 1761, s. 4.

– LAX-Å, r. l. f. ( lax- 1900. laxa- 1531 jfr -ÄLV. G1R 7: 36 1531. Hall- HushsH 1900, 2: 86.

– LAX-ÄLV. älv där laxen går upp (för att leka). BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. a, s. 125.

– LAX-ÖGA.

[LAX-ÖGA.ssg 1]

1) öga av lax.

[LAX-ÖGA.ssg 3]

3) (†) ett slags bakform i form av ett laxöga (i bet. 1)? 1. Laxöga af bleck och en lithen Barn kiettel. BoupptSthm 23/9 1670.

– LAX-ÖRING, se d. o.

(†):

– LAXA-FISKARE,

– LAXA-FISKE,

– LAXA-FISKERI,

– LAXA-FOGDE,

– LAXA-GÅRD,

– LAXA-KAR,

– LAXA-NÄT,

– LAXA-TUNNA,

– LAXA-Å, se A.

(†) utom i LAXE-STÖRJE):

– LAXE-BARN, se A.

– LAXE-BRUK. laxfiske (ss. näringsfång); jfr BRUK 4 b. AktsamlKungsådreinst. 23 1691.

– LAXE-BYGGARE. person som bygger laxkar, "laxkarsbyggare". G1R 23: 177 1552.

– LAXE-DRÄKT. laxfångst; jfr DRÄKT I 1 d. AktsamKungsådreinst. 235 1699.

– LAXE-FISKARE.

– LAXE-FISKE,

– LAXE-FISKERI,

– LAXE-FOGDE,

– LAXE-FORS,

– LAXE-FÅNG,

– LAXE-FÄNGE,

– LAXE-GARN,

– LAXE-GÅRD,

– LAXE-HUVUD,

– LAXE-KAR,

– LAXE-KISTA, se A.

– LAXE-KRÅS. inälvor av lax; jfr KRÅS sbst.² l. Aktsaml- Kungsådreinst. 135 1681.

– LAXE-KUPA, r. l. f. laxtina. AktsamlKungsådreinst. 309 1765.

– LAXE-KÖTT,

– LAXE-LÄNK,

– LAXE-NOT,

– LAXE-NÄT,

– LAXE-PANNA,

– LAXE-PÄNNINGAR,

– LAXE-SKATT,

– LAXE-STABBE,

– LAXE-STADGA,

– LAXE-STJÄRT,

– LAXE-STRÖM,

– LAXE-STOR,

– LAXE-STÖRJA,

– LAXE-STÖRJE, sbst.¹, se A.

– LAXE-STÖRJE. sbst.²

[efter nor. laksestørje]

(mindre br.) zool. den i Atlantens varma delar samt Medelhavet o. Stilla havet förekommande fisken Lampris pelagicus Gunn., glansfisk; jfr LAX-STÖR 2. LILLJEBORG Fisk. 1: 815 (1884). GHT 1898, nr 102, s. 3 (fr. Hall.). 3MF 8: 30 1928.

– LAXE-SÄTT,

– LAXE-TAXA,

– LAXE-TIONDE,

– LAXE-TUNNA,

– LAXE-VARP,

– LAXE-VÅN(A), -VÄR(N), se A.