LAPP lap⁴, sbst.¹, m.; äv. (numera bl. i Finl.)
LAPPE,
sbst.¹, m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er UppsDP 18/5 1596 (: spå lapperna), Landsm. XVII. 1: 14 (1671)). ( lap(h) 1568–1750. lapp 1640 osv. lappe 1605–1889. lappen, sg. best. 1587 osv. lappar, pl. 1526 osv.) [fsv. lapper; jfr isl. lappir, pl.; trol. av finskt urspr.; jfr fin. lappalainen, lapp, till fin.
Lappi, Lappland, i ä. fin. äv.: lapp; ordets urspr. bet. okänd] [LAPP.sbst1 1]
1) manlig individ tillhörande ett folk av annan ras än den skandinaviska befolkningen i allmänhet, vilket bebor de nordliga delarna av Sverge o. Norge jämte angränsande delar av Finland o. Ryssland o. varav en stor del idkar renskötsel o. för ett nomadiserande levnadssätt; i pl. om individer av detta folk utan hänsyn till kön; jfr FINNE sbst.³ ³, FJÄLL-MAN, SAME. G1R 3: 306 (
1526).
The skole .. ransake huru monge Reener huar lappe hafuer. SUFinlH 2: 169 1605.
2VittAH 35: 250 1927. jfr
BIRKARLA-,
DRIVAR-,
FATTIG-,
FINN-,
FISK-,
FISKAR-,
FJÄLL-,
FLYTT-,
FLYTTNINGS-,
GRAN-,
JÄMTLANDS-,
KONUNGS-,
NYBYGGAR-,
SKOGS-,
SOCKEN-,
TIGGAR-LAPP m. fl. – särsk.
[LAPP.sbst1 1.a]
a) (
†)
i inskränkt anv., om lapp som för ett nomadiserande levnadssätt, flyttlapp. (Svaran- dena hade) alle sammans nu mera uptagit Nybygge utom 4 stycken som ännu Lappar voro. HFin- Lappm. 3: 167 (
1759).
LfF 1910,
s. 241.
[LAPP.sbst1 1.b]
b) (
†)
med tanke på att lapparna i äldre tider ansetts ss. i hög grad trollkunniga. Trolkarlar såsom Lappar och andra slijka. ELIMÆUS MOlofsson B
1 a
1615.
LUCIDOR (SVS) 253 1672. – jfr
SPÅ-LAPP.
[LAPP.sbst1 2]
2) i ssgr för att angiva att ngt har avseende på det av lapparna bebodda landet, på Lappland; särsk. i fråga om växt l. djur som förekommer i Lappland (jfr LAPP-ARV, -BINKA, -KLOCKA m. fl. nedan under ssgr) l. i fråga om natur- l. slöjdalster o. d. som hämtas från Lappland (jfr LAPP-FISK, -GÄDDA, -HANDSKE, -KÖTT m. fl. nedan uuder ssgr).
Ssgr A
: (1)
–
LAPP-ACKJA.
ackja, pulka.
Rig 1931, s. 39. 1693. HärnösDP 1693,
s. 6.
– (
1)
LAPP-AVGUD. (
†)
om gudabild hörande till lapparnas forna hedniska religion. Fornv. 1931,
s. 39 1693.
– (
1)
LAPP-BARN.
( lapp- 1747 osv. lappe- 1602–1723 KlädkamRSthm 1602 A, s. 48 b.
– (
1,
2)
LAPP-BINDNING.
idrott. om visst, urspr. av lapparna användt enkelt slag av skidbindning. HöstJulkatalAmerMaskinimport. 1906,
s. 17.
– (
2)
LAPP-BINKA.
växten Erigeron uniflrus Lin. Liljeblad Fl. 473 1816.
– (
1)
LAPP-BOD.
visst slags visthusbod använd av lapparna. Vid floden stod en lapbod på en hög stolpe, hög som en hög karl. LINNÉ Skr. 5: 1 1732.
TurÅ 1915,
s. 263.
– (
2)
LAPP-BONDE. (
numera knappast br.)
jordbrukare i Lappland. GADD Landtsk. 1: 211 (
1773).
AUERBACH (
1911) .
– (
1)
LAPP-BY.
( lapp- 1773 osv. lappe- 1697–1905 (om förh. 1606)) [LAPP-BY.ssg 1]
1) (i fackspr.) grupp av lappfamiljer som nomadisera inom ett visst område; det område inom vilket dylik grupp vistas.
HC11H 7: 1 1697.
BtRiksdP 1930, 5Huvudtit.
s. 400.
[LAPP-BY.ssg 2]
2) mera tillfällig, mindre sammanslutning av två l. flera lappfamiljer som för tillfället slagit samman sina hjordar o. sköta dem gemensamt samt hava sina kåtor på samma ställe; äv.: lappläger; ngn gg: nomadiserande lapphushåll. LÆSTADIUS 2Journ. 8 1833. KyrkohÅ 1916,
s. 109.
– (
1)
LAPP-BYXOR, pl.
( lapp- 1615–1909. lappe- 1615 (†) om höga damasker av renskinn som lapparna begagna vintertiden? KlädkamRSthm 1615 A, s. 15 a. Norrl. 10: 12 1909.
– (
1)
LAPP-BÄLTE.
hörande till lappdräkt. HÖGBERG Vred. 2: 113 (
1906).
– (
1)
LAPP-DJÄKNE.
( lapp- 1650. lappe- 1650 (†) person som förordnats att meddela själavård åt lapparna; jfr DJÄKNE 1 b. LUNDSTRÖM LPGothus 3: 89 (cit. fr. 1648. KlädkamRSthm 1650 C, s. 151 a.
– (
1)
LAPP-DRÄNG.
( lapp- 1696 osv. lappe- 1561–1631) [LAPP-DRÄNG.ssg 1]
1) (
†)
ung man av lapsk stam; jfr DRÄNG 1. KyrkohÅ 1914,
s. 422 (
1631).
LÆSTADIUS 1Journ. 201 (
1831).
[LAPP-DRÄNG.ssg 2]
2) lapsk dräng (se d. o. 2) hos en lapp, med huvudsaklig uppgift att vakta renhjordarna. SkinnkamRSthm 1561 D, s.
38. TurHb. 24:
4 1920.
– (
1)
LAPP-FINNE,
m. ( lapp- 1710. lappe- 1552 – c. 1660 (†) lapp. G1R 23: 392 1552. PERINGSHIÖLD MonUpl. 257 1710.
– (
2)
LAPP-FISK. (
†)
koll.: från Lappland utförd (torkad) fisk. BoupptSthm 1686, s.
9 b, Bil.
1685.
– (
1)
LAPP-FOGDE.
( lapp- 1586 osv. lappa- 1543– lappe- 1552–1612 [fsv. lappa foghate]
urspr.: ämbetsman som företrädde kronan gentomot lapparna, i sht med avs. på skattens erläggande; numera: ämbetsman som har att vaka över renskötseln o. tillse att härför gällande författningar efterlevas.
SkinnkamRSthm 1543, s. 11. BtRStP 1834–35, IV. 1:
nr 89, s. 15.
TurÅ 1937,
s. 242.
– (
1)
LAPP-FOLKSKOLA ~⁰²⁰. avsedd för lappbarn. SFS 1896,
nr 3, s.
.
– (
2)
LAPP-FÄLL. (
†)
renfäll. BoupptSthm 21/10 1673.
– (
1)
LAPP-FÖRSAMLING.
icke-terri toriell församling som endast omfattar lappbefolkning; förr äv.: lappmarksförsamling. Arfwisjerfz Lappförsamblingh. HärnösDP 1662,
s. 21.
Jämtlands läns fyra lappförsamlingar. Globen 1927,
s. 30.
– (
2)
LAPP-GRÄNS.
( lapp- 1686. lappe- 1543 (†) om Lapplands gräns. G1R 15: 316 1543. HFin- Lappm. 3: 35 1686.
– (
1)
LAPP-GUDSTJÄNST ~⁰² l. ~²⁰. hållen för lappar. IllSv. 2: 5 1886.
– (
2)
LAPP-GÄDDA.
( lapp- 1659–1736. lappe- 1560–1905 (om förh. 1596)) (förr) särsk. i pl., koll., om gäddor som (i torkat tillstånd) utfördes från Lappland. Tullb- Sthm (1560). BROOCMAN Hush. 2: 1736.
– (
1)
LAPP-HANDEL.
( lapp- 1909 osv. lappe- 1599 (i sht i fråga om ä. förh.) handel med lapparna. Kläd- kamRSthm 1599 a, s. 17 a. Fornv. 1932, s. 100.
– (
1,
2)
LAPP-HANDSKE.
( lapp- 1606 osv. lappe- 1613–1676 [LAPP-HANDSKE.ssg 1]
1) handske av renskinn. HFinLappm. 4: 121 1606.
VetAH 1803,
s. 272.
[LAPP-HANDSKE.ssg 2]
2) (
i vissa trakter) bildl., om stor snöflinga. Ännu säger man i Norrland, att det snögar Lapphandskar, då snön faller i stora flingor.
LÆSTADIUS 2Journ. 452 (
1833).
VetAÅb. 1912,
s. 234.
– (
1)
LAPP-HUND.
tillhörande en ras av tamhunden som allmänt användes ss. vakthund av lapparna. NILSSON Fauna 1: 239 (
1847).
Ssg:
– (
1)
LAPP-HUSHÅLL ~⁰² l. ~²⁰. jfr HUSHÅLL 3. NorrlS I – 6: 113 (
1802).
LÖNNBERG Ren. 0 (
1909;
om förh. 1756.
– (
1)
LAPP-HUSTRU.
( lapp- 1699–1779. lappe- 1576–1602) HFinLappm. 3: 338 1576.
– (
1)
LAPP-HÅR.
gräset Nardus stricta Lin., borstgräs, bockskägg, finnskägg, getskägg. LINNÉ Skr. 5: 91 (
1732).
LYTTKENS Ogräs 88 (
1885;
fr. Västerb.).
– (
1)
LAPP-HÄTTA.
orkidén Cypripedium Calceolus Lin., toffelblomma, guckusko; äv. i pl. WAHLENBERG FlSv. 572 (
1826;
fr. Dalarna). FRIES
Ordb. 69 (c. 1870;
fr. Dalarna). – (1)
-Hö. om torkade starrarter som användas ss. inlägg i lappskor, skohö, lappskogräs.
ENGSTRÖM Lif 132 (
1907).
ÖSTERGREN 1931.
– (
1)
LAPP-KAST,
n. [LAPP-KAST.ssg 1]
1) om visst, av lappar användt grepp vid brottning. Landsm. VII. 5: 25 1888. 'Lappkast', då den ene af de kämpande sökte kasta sig ned på marken och slunga den andre öfver sitt hufvud. MODIN GTåsjö 295 (
1916).
Nord- Kult. 24: 18 1933.
[LAPP-KAST.ssg 2]
2) idrott. vid skidåkning: visst sätt att utföra helomvändning på stället. TurÅ 1912, s. 264. – (
1)
LAPP-KATEKET.
om vissa, förr av staten anställda ambulerande lärare i Lappland. BtRiksdP 1901, 8Hufvudtit.
s. 264. Vandringslärare eller s. k. lappkateketer.
PT 1908,
nr 31 A,
s. 3.
KyrkohÅ 1916,
s. 101.
– (
2)
LAPP-KLOÄRT ~⁰². växten Oxytropis lapponica (Wg) Gaud.; jfr. -SPRÖTA. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 164 (
1903).
– (
1)
LAPP-KONA.
( lapp- 1673. lappe- 1539–1609) (
†)
lappkvinna. NorrlS 1– 6: 355 1539.
Rig 1934,
s. 192 1673.
– (
1)
LAPP-KONUNG l. (numera bl. i bet.
2)
-KUNG , förr äv.
-KONG .
[LAPP-KONUNG.ssg 1]
1) (
tillf.)
om härskare över lapparna, som antagits fordom hava förekommit; jfr KONUNG sbst.¹ I ¹. HÖGSTRÖM Lapm. 235 (
1747).
DÜBEN Lappl. 312 (
1873).
[LAPP-KONUNG.ssg 2]
2) (
ngt vard.)
om rik o. mäktig lapp l. om person som har stort anseende o. inflytande bland lappar; jfr KONUNG sbst.¹ I ⁴ b. SAXON Härjed. 31 (
1894).
LfF 1910,
s. 243.
– (
1)
LAPP-KVINNA.
lapska. – (
1)
LAPP-KYRKA.
( lapp- 1607 osv. lappe- 1607–1608) avsedd för lappgudstjänst; jfr -KAPELL. HSH 39: 248 1607.
SANDSTRÖM NatArb. 2: 256 (
1910).
– (
1)
LAPP-KÅTA.
tält l. hydda använd(t) ss. bostad av lapparna, av olika konstruktion hos nomadiserande o. hos bofasta lappar. PopEtnolSkr. 8: 137 (
1695).
LINNÉ Bref I. 1: 338 (
1733).
SANDSTRÖM NatArb. 2: 165 (
1910).
– (
1)
LAPP-KÄRING.
( lapp- 1715–1899. lappe- 1602 (numera bl. vard.) KlädkamRSthm 1602 A, s. 48 b. VerdS 82: 46 1899.
– (
2)
LAPP-KÖTT. (
i vissa trakter, vard., skämts.)
renkött. LfF 1908,
s. 203.
– (
1)
LAPP-LAG,
r. l. m. (
i fackspr.)
lag angående lapparnas rätt till renbete o. d. SvAlm. 1883, s.
36.
VerdS 82: 48 1899.
– (
2)
LAPP-LJUNG.
växten Phyllodoce cærulea (Lin.) Bab., blåris, fjälljung. HARTMAN Fl. 182 (
1849).
TurÅ 1932,
s. 320.
– (
2)
LAPP-LYST. (
†)
växten Wahlbergella apetala (Lin.) Fr., fjällklätt. LILJEBLAD Fl. 180 (
1792,
1798).
– (
2)
LAPP-LÄDER.
( lapp- c. 1650–1901. lappe- 1555 (: Lappelederswaer) – 1566) (numera knappast br.) lappsämsk. NorrlS 1– 6: 344 (1566). WIKLUND LapskSpr. 211 (1901).
Ssg:
–
lappläders-var,
n. (
förr)
Hoffdebolster . . med huitt Lappelederswaer. GripshInvent. 1555.
– (
1)
LAPP-LÄGER.
plats där nomadiserande lappar för tillfället vistas; stundom: lappviste. Sthm 1: 441 (
1897).
WALLQUIST Doktorn 207 (
1935).
–
LAPP-LÄNNING,
se LAPPLAND avledn.
– (
1)
LAPP-LÄNSMAN ~²⁰ l. ~⁰². (lapp- 1752 osv. lappe- 1752 (förr) bylänsman (se BY, sbst.² ssgr). PH 5: 3433 1752.
SFS 1894,
nr 1,
s. 12.
Renbeteskomm. 1907, 2:
252 (om förh. 1741.
– (
1)
LAPP-MAN,
m. [fsv. lappa man]
(
i sht i skriftspr.)
manlig individ av den lapska befolkningen, lapp. JUSLEEN SamlBr. 121 1743. Jag fattig lappman, / som bor uti Lapplann; / mellan berg och stenar / betar jag mina renar.
SvLandsm. V. 5: 48 1886.
GHT 1935,
nr 218, s.
.
– (
2)
LAPP-MES.
fågeln Parus cinctus Bodd.; jfr -TITA. VetAH 1783,
s. 4.
Ssgr:
– (
1)
LAPP-MISSION.
kristen mission bland lapparna. Norrl. 7: 4 1907.
– (
1)
LAPP-MISSIONÄR.
jfr -MISSION; numera bl. om av Svenska missionssällskapet avlönad, i statskyrkans tjänst värkande lekmannapredikant i Lappland. BtRiksdP 1871,
I. 1:
nr 8, Bil.
s. 97.
– (
1,
2)
LAPP-MUDD.
( lapp- 1606 osv. lappe- 1612–1640) päls av renskinn, använd av lappar; förr möjl. äv.: renskinn.
HFinLappm. 4: 121 (
1606).
RedNordM 1928,
s. 12.
Ssgr:
–
lappmudd-skinn. (
†)
skinn till lappmudd. ArkNorrlHembygdsf. 1919, s. 9 1746.
–
lappmudd-vante. (
†)
handske av renskinn. Björnståhl Resa 4: 313 1782.
– (
1)
LAPP-MÄSSA,
r. l. f. gudstjänst anordnad för lappar. TurHb. 1: 172 1894.
GHT 1936,
nr 47, s. 11.
– (
2)
LAPP-MÖJA.
växten Ranunculus lapponicus Lin., lappranunkel, lappsmörblomma. NYMAN VäxtNatH 1: 263 (
1867).
– (
2)
LAPP-NAGELÖRT ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. växten Draba Wahlenbergii Hn. NATHORST SvVäxtn. 54 (
1905).
– (
1)
LAPP-ORDNINGSMAN ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. i fackspr. av lapparna i lappby (se -BY 1) vald person som har att vaka över att renskötseln bedrives i enlighet med gällande författningar. PT 1905,
nr 164, s. 3.
SFS 1926,
s. 3.
– (
1)
LAPP-PLÅGARE. (
enst.,
†)
om birkarl. BUREUS Suml. 32 (
c. 1600.
– (
1)
LAPP-POJKE.
( lapp- 1907. lappe- 1606–1635 HSH 39: 206 (1606). LAGERLÖF Holg. 2: 357 (
1907).
– (
1)
LAPP-PRÄST.
( lapp- 1671–1898. lappe- 1641–1905) (
i sht förr)
präst som har att värka bland lapparna. RP 3: 488 (
1641).
LUNDSTRÖM LPGothus 3: 87 (
1898).
NorrlS 1– 6: 304 (
1905;
om förh. 1604.
– (
1)
LAPP-SEMINARIUM.
läroanstalt för utbildande av lärare bland lapparna. ROSENIUS Himmelstt. 46 (
1903).
– (
2)
LAPP-SIK.
( lapp- 1568 osv. Iappe- 1557 (†) om i Lappland förekommande sik; särsk. koll., om dylik fisk i torkat tillstånd ss. en från Lappland utförd handelsvara. HovförtärSthm 1557 A, s. 108. CEDERSTRÖM Fiskodl. 201 (1857).
– (
2)
LAPP-SJUK. (
ngt vard.)
jfr -SJUKA, GHT 1935,
nr 279 s. 11.
– (
2)
LAPP-SJUKA,
r. l. f. (ugt vard.) benämning på ett deprimerat sinnestillstånd som ofta utvecklar sig hos vid kulturmiljö vana personer som tvingas att leva i isolering i Norrlands ödebygder l. i arktiska trakter o. d.; äv. bildl. Ymer 1924, s. 2. STSD(A) 1934, nr 193, s. 10 (i fråga om Svalbard). GHT 1938, nr 32, s. 3 (bildl.).
– (
2)
LAPP-SKATA. (
†)
fågeln Cractes infaustus Lin., lavskrika. LINNÉ Skr. 5: 172 (
1732).
SCHÜCK 1854.
– (
1)
LAPP-SKATT.
( lapp- 1606 osv. Iappa- 1530. lappe- 1533–1905 (om förh. 1596)) [fsv. lappa skatter]
(
förr)
skatt som t. o. m. 1928 uttogs av lapparna, frän 1695 bestämd att utgå i pänningar med visst, för varje lappby bestämt belopp som erlades av lappbyn i dess helhet; jfr -RÄNTA. HH XI. 1: 8 1530.
HÜLPHERS Norrl. V. 3: 33 (
1797).
BtRiksdP 1928,
1: nr 213, s. 96.
Ssg:
–
lappskatte-land. (
i fråga om ä. förh.)
om för lapparnas renbete upplåtna områden för vilka skatt erlades. LÆSTADIUS 1Journ. 220 (
1831).
Västerb. 1921,
s. 8.
– (
2)
LAPP-SKINN.
( lapp- 1559. lappe- 1559–1905 (†) renskinn från Lappland. NorrbHembSkr. 1: 22 1559. Norrls 1–6: 335 (1905; om förh. (1558).
Ssgr (
†):
–
lappskinns-mudd.
lappmudd. BoupptSthm 1680,
s. 82 b 1673.
– (
1)
LAPP-SKO,
r. l. m. ( lapp- 1590 osv. lappe- 1563–1659) visst slags skodon (näbbsko) som användes av lapparna. FörtHertJohLösegend. 1563,
s. 45.
NORDSTRÖM Luleåkult. 91 (
1925).
Ssgr:
–
lappsko-gräs.
[lappsko-gräs.ssg 1]
1) om torkade starrarter, särsk. arten Carex vesicaria Lin., som användes ss. inlägg i lappskor, skohö. LINNÉ FlLapp. nr 328 (
1737).
SvUppslB 25: 1139 1935.
[lappsko-gräs.ssg 2]
2) växten Aconitum septentrionale Koelle, nordisk stormhatt. Landsm. XVII. 1: 21 (
1671).
LINNÉ Ungd. 2: 311 (
1734).
–
lappsko-hö.
[lappskinns-hö.ssg 1]
1) == -skogräs l. Balck Idr. 3: 24 1888.
[lappskinns-hö.ssg 2]
2) == -skogräs 2. FJELLSTRÖM Björn. 20 (
1755).
– (
1)
LAPP-SKOLA,
r. l. f. ( lapp- 1671 osv. lappe- 1637–1340) för undevisning av lappbarn. THYSELIUS Bidr. 76 (
1637).
GHT 1938,
nr 17, s. 21.
– (
1)
LAPP-SKOTT.
( lapp- 1596 osv. lappa- 1689. lappe- 1626 (numera knappast br.)
om hastigt påkommen sjukdom (hos människa l. kreatur) tänkt ss. vållad av ett hemligt skott (av ngn trollkunnig lapp); jfr DJÄVULS-, FINN-, TROLLSKOTT samt GAN, sbst.² AARäfst ¹63
1596.
SvKulturb.7–8: 302 (
1931;
om ä. förh.).
– (
2)
LAPP-SKÄRA,
r. l. f. växten Saussurea alpina (Lin.) DC (Serratula alpina Lin.), fjällskära. HARTMAN Fl. 14 (
1849).
– (
1)
LAPP-SLÄDE.
( lapp- 1740 osv. lappe- 1690 ackja. SCHÜCK VittA 2: 341 (i handl. fr. 1690. HAMMAR 1936
– (
1,
2)
LAPP-SLÖJD.
slöjd utövad av lappar; äv. konkret, koll., om slöjdföremål tillvärkade av lappar. MeddSlöjdF 1897,
2: 8.
HantvB I. 2: 25 (
1934;
kon- kret).
– (
2)
LAPP-SPIRA,
r. l. f. växten Pedicularis lapponica Lin., lappstav. NYMAN VäxtNatH 1: 178 (
1867).
TurÅ 1932,
s. 320.
– (
1)
LAPP-STAD.
område vid kyrka i Lappland där socknens lappallmoge har sina kåtor för kyrko. o. marknadsbesök; äv. (skämts.) om kyrkby i Lappland där relativt stor lappbefolkning finnes l. tidvis samlas. NorrlS 1–6: 305 (
1606).
DN(A) 1934,
nr 216, s. 4.
– (
1,
2)
LAPP-SÄMSK.
beredd renhud, garvad på lapskt sätt. DALIN 1853.
– (
1)
LAPP-TILLSYNINGSMAN ~⁰¹⁰² l. ~⁰²⁰⁰. i fackspr. lägre tjänsteman med uppgift att biträda lappfogde. SFS 1917, s.
06.
TurÅ 1937,
s. 214.
– (
1)
LAPP-TRAKT.
bebodd av lappar. BtRiksdP 1890 I. 2: nr 107, s. 2.
Norrl. 3: 43 1906.
– (
1)
LAPP-TRUMMA,
r. l. f. ( lapp- 1672 osv. lappe- 1696 etnogr. av de forna lapska scha manerna ss. spådoms- o. exaltationsinstrument begagnad trumma, spatrumma, trolltrumma.
Landsm. XVII. 3: 29 1672.
Fatab. 1936, s.
1.
– (
2)
LAPP-TÅG,
r. l. f. ( lapp- 1792 osv. lapps- 1745 växten Juncus triglumis Lin. LINNÉ Fl. nr 286 (1745). KROK o. ALMQVIST Fl. 1: 184 (1888).
– (
2)
LAPP-TÅTEL.
gräset Vahlodea atropurpurea (Wg) Fr., fjälltåtel. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 242 (
1903).
– (
21)
LAPP-UGGLA.
ugglearten Strix nebulosa lapponica Thunb. LEIJONFLYCHT 1827. FoFl. 1931, s.
1.
Ssgr:
– (
2)
LAPP-ULVSKINN. (
†)
vargskinn från Lappland. SkinnKamRSthm 1601,
s. 2.
– (
1)
LAPP-VALL.
(i Norrl.) om inhägnad plats där nomadlappar fordom höllo till med sina renar. LÆSTADIUS 2Journ. 249 (
1833).
SkogsvT 1908,
s. 333.
– (
1)
LAPP-VANTE.
[LAPP-VANTE.ssg 1]
1) visst slags vante använd av lapparna. Bo- upptSthm 25/8 (1677). LINNÉ Bref I. 1: 22 1732.
[LAPP-VANTE.ssg 2]
2) (i vissa trakter) bildl., om stor snöflinga; jfr
-HANDSKE 2. HEMBERG ObanStig. 192 (
1896).
– (
1)
LAPP-VISTE.
(i Norrl.) plats där nomadiserande lappar mera regelbundet vistas uuder ngn del av året. HEMBERG Obanstig. 33 (
1896).
Fatab. 1936,
s. 131.
– (
1)
LAPP-VÄSENDE(T). särsk.
om den gren av den statliga förvaltningen som har att utöva tillsyn över lapparnas renskötsel m. m.; äv. konkret. PH 5: 3433 (
1752).
Lappar och andra om lappväsendet kunnige personer. BtRiksdP 1871,
I. 1: nr 8, Bil.
s. 1. Lappväsendets stuga vid Pjeskejaure.
BotN 1926,
s. 216. Det s. k. lappväsendet, d. v. s. den med så många ömtåliga faktorer arbetande renskötselförvaltningen.
STSD 1937,
nr 8, s.
.
B
(
†):
–
LAPPA-MARK,
se LAPPMARK.
C
(
†):
– (
1)
LAPPE-KARL.
lappman, lapp. KlädkamRSthm 1593 B, s.
2 a.
–
(1 b) LAPPE-KONST.
trollkonst, trolleri. LPETRI Kr. 29 (
1559).
– (
2)
LAPPE-VARG.
vargskinn från Lappland. KlädkamRSthm 1602 A,
S. 105 a.
D
:
Avledn.:
–
LAPPONISSERA ,
v. -inG. [bildat till nylat.
lapponicus (se
LAPPONISK)]
(
1908).
–
LAPPONISK ,
adj. (lapponisk 1682–1741. laponsch 1689 [efter nylat. lapponicus]
(†) lapsk. BelCur. 176 (
1682).
VDAkt. 1741,
nr 109.
–
LAPSK ,
LAPSKA, se d. o.