LAPPRI lap³ri² l. ⁴⁰ (la`ppri WESTE; làppri DALIN; i vers ⏑ [metrisk_makron] PALMFELT Vitt. 371 (c. 1740)), n.; best. -t (KKD 7: 116 1706, ÖSTERGREN 1931 ((†) -et EKEBLAD Bref 1: 34 1651, WoJ (1891)); pl. (föga br.) -n (THORILD Bref 1: 82 1782, ÖSTERGREN (1931; sälls. form)) (utan pl. ADLERBETH FörslSAOB 1798, AUERBACH (1911)) ((†) -er SvMerc. IV. 2: 295 (1758)); förr äv. (i bet. 1, 2, 3 uteslutande) LAPPERI,
n. (
SthmSkotteb. 22/11 1540,
HÖGBERG Baggböl. 1: 204 (
1911)), ngn gg m. l. f. (
CAVALLIN Herdam. 5: 341 (cit. fr. 1691));
best. -et (EKELUND Fielding 383 1765, HÖGBERG Jim 288 (1909)), äv. -t (COLUMBUS Ordesk. 18 (1678; uppl. 1908), BJÖRLIN Elsa 117 (1879: laperi`t)); pl. -er (BARK Bref 1: 122 1703, HÖGBERG Vred. 3: 265 (1906)). ( laperi(e) 1668–1879. lappari 1703. lapperi(j) (-erie) 1540–1915. lappreri c. 1714. lappri(j) 1654 osv. lapri(e) 1651–1851) [jfr fsv.
lappari, lagning, reparation, d.
lapperi, lappning skräp, lappri; av mnt.
lapperie, bagatell, till
lap- per, 'lappare' (se
LAPPA avledn.); jfr t.
lapperei. I fråga om bortfallet i sv. av mellanvokalen samt flyttningen av accenten till första stavelsen jfr
NARRI. – Jfr
LAPPALIE]
[LAPPRI 1]
1) (
†)
lagning, reparation; jfr LAPPA 1. SthmSkotteb. 22/11 1540.
ArkliR 1567: 25 1567. [LAPPRI 2]
2) (
†)
fuskeri, bönhaseri; särsk. i fråga om utövande av läkekonsten: kvacksalveri, plåstrande; jfr LAPPA 4. Skråordn. 247 1571. SthmTb. 15/6 1594.
[LAPPRI 3]
3) (
†)
bedrägeri, fuffens, knep, manipulation(er); jfr LAPPA . Så i Staden som på Landet, .. (må) alt Röffwerij och Lapperij .. wara afskaffed. LReg. 120 (
1618).
HESSELIUS Zaletta 63 (
1740).
[LAPPRI 4]
4) [anv. sannol. beroende på anslutning till
LAPP sbst.¹,
1 b]
(
†)
trolleri, trolldom; vidskepelse; äv. konkret, om föremål o. d. som användes vid trolleri. HAGSTRÖM Herdam. 2: 352 (cit. fr. 1629.
Gunnerus (sade) sigh sådant lapperij (dvs. en svart- konstbok) hoos sigh hafft, men det aldrigh bruukat. ConsAcAboP 3: 495 (
1671).
ENEMAN Resa I: 164 (
1712).
BRUZELIUS AllmogL 89 (
1876:
bygdemålsfärgat). [LAPPRI 5]
5) (
ngt vard.)
sak av ringa nytta l. värde, omständighet av ringa vikt l. betydelse, bagatell, obetydlighet, småsak, struntsak; i allm. i sg.; ofta koll.: skräp, strunt.
Och förhåppas att det blifver senste gången, för thett stora förtret wij med dett lapriet (dvs. en balett) haft haffua. EKEBLAD Bref 1: 4 (
1651;
rättat efter hskr.).
Förlåt mig k. Bror, at iag nämner sådana lapparier (dvs. obetydliga nyheter). BARK Bref 1: 129 (
1703).
Det är väl värdt at låta så bekymra seij för lapperi! BODING Mick. 11 (
1741).
Alt hvad vi äge i verlden är lapperie, utan hälsan. LINNÉ Diet. 1: 3 (c. (
1750).
Slå alt lapperi ur hogen. Posten 1768,
s. 40.
Plinii epistlar äro ett täckt kokett lappri. TÖRNEROS Brev 2: 407 (c. 1830;
uppl. 1925). Sagböcker, leksaker och julens tusen lustiga lapprin. KRUSENSTJERNA
TonyVäx. 165 1922.
GHT 1934,
nr 91 A,
s. 15. – särsk.
[LAPPRI 5.a]
a) (
†)
om föremål av ringa storlek, litet föremål, småsak; anträffat bl. ss. koll. IERICI Colerus 2: 29 (
c. 1645. En gam
(mal) Kistebänk, en hopp Lapperij vthi.
BoupptSthm 13/7
1659.
[LAPPRI 5.b]
b) (
†)
kok. benämning på ett slags tårtliknande dessert. HAGDAHL Kok. 1022 (
1879).
2NF 1911.
[LAPPRI 5.c]
c) (
†)
övergående i bet.: narraktighet, dåraktighet; yttrande o. d. som vittnar om narraktighet osv. (Berthollus sade att) Dn. Christiernus Pastor haf:r skrifuidt till honom lapperij och welat skemma honom uth. ComAcAboP 1: 394 1649. Att taga honom
(dvs. Stålhammars son Johan Adolf) hitt ut
(till svenska armén i Litauen) ähr bara laprit och lärer en her mest svergia och slåss.
KKD 7: 116 (
1706).
BERGIUS Småsak. 1: 351757.
[LAPPRI 5.d]
d) (
†)
övergående i bet.: fantasibild, fantasifoster. GADELIUS Tro 1: 182 (i handl. fr. 1717.
[LAPPRI 5.e]
e) (
†)
i uttr. det är lappri med ngn l. ngt, det är strunt l. föga bevändt med (ngn l. ngt), det står illa till med (ngn l. ngt); det blir intet av med (ngt). KKD 7: 180 (
1708).
Det är lappri med oss. WESTE (
1807).
SCHULTHESS (
1885) .
[LAPPRI 5.f]
f) (
†)
i gen. sg. obest. framför ett sbst., övergående i bet. av ett adj.: som icke har ngt värde, som ingenting betyder, betydelselös, obetydlig, oduglig, värdelös.
VDAkt. 1666,
nr 136. Dett ähr ett lapriss hemman.
KKD 7: 110 (
1705).
Man bör ej lappris fel med fåfäng ursäkt öka; / Hvem vet om icke jag som han har äfven gjordt! LENNGREN (SVS) 1: 135 (
1776).
En lappris sak. CAVALIN 1875. –
Anm. Hithörande språkprov kunna äv. uppfattas ss. ssgr med lederna icke hopskrivna.
WESTE 1807 upptager ordet i dylik anv. ss. adj., men anför endast sådana exempel i vilka det förekommer ss. bestämning till ett omedelbart följande sbst.
[LAPPRI 5.g]
g) övergående i bet. av ett slags interj. för att uttrycka den talandes förakt för det varom det är fråga: strunt, prat.
Å lappri, å strunt.
VDAkt. 1695,
nr 335 (
1694).
Hvad angår penningarna, lapperi, ther om skal man intet mera tala. ÖSTERLING Ter. 2: 255 (
1700).
Åh lappri, tänk icke så. ALMQVIST AmH 2: 12 (
1840).
ÖSTERGREN 1931. jfr (†) Nå, han är icke hemma? lika lappri. Jag går in ändå.
ALWQVIST Ekols. 1: 191 1847. – särsk. (
†)
i förb. med efterföljande prep. i l. med (jfr e) l. om l. på: strunt (i det o. d.), skräp (med det o. d.). Lappri i skymfen! / Strunt i Olympen! BELLMAN (BellmS) 2: 32 (c. 1765,
1791). Lappri på honom.
WESTE (
1807).
Lappri med alla systemer. GEIJER I. 8: 159 (
1837).
Hvem är kassören hos? .. Lappri om det. Jag intresserade mig en tid för Nettelbladts & Co:s affärer. ALMQVIST Törn. 3: 149 (
1850).
Ssgr(till ; ngt vard.)
A
–
LAPPRI-AFFÄR.
( lappri- 1889–1893. lappris- 1880–1885) (
knappast br.)
obetydlig l. oviktig affär l. angelägenhet. BERNDTSON (
1880).
LUNDELL (
1893) .
–
LAPPRI-OMSTÄNDIGHET ~⁰²⁰⁰ l. ~⁰¹⁰². ( lappri- 1931. lappris- 1834–1931) oviktig omständighet. Skandia 3: 8 (
1834).
ÖSTERGREN (
1931) .
–
LAPPRI-PRAT.
( lappri- 1862. lappris- 1880 (knappast br.)
struntprat. LoW 1862.
Landsm. II. 2: 16 1880.
–
LAPPRI-ROLL.
( lappri- 1864. lappris- 1880–1885) (
tillf.)
obetydlig roll (i teaterstycke). BLANCHE Bild. 3: 154 (
1864).
SCHULTHESS (
1885) .
–
LAPPRI-SAK.
( lappri- 1776–1936. lappris- 1756–1885) obetydlig sak l. omständighet, bagatell. Landsm. XI. 1: 122 1756.
Han fann tjogtals lapprisaker av olika slag att ondgöra sig över. BERGMAN Kerrm. 13 (
1927).
–
LAPPRI-SKÄL.
( lappri- 1893–1931. lappris- 1880–1885) (
tillf.)
betydelselöst skäl. BERNDTSON 1880.
ÖSTERGREN 1931.
–
LAPPRI-STYVER.
( lappri- 1847. lappris- 1840 (numera knappast br.)
== -SUMMA. ALMQVIST Lad. 29 1840.
BLANCHE Våln 541 (
1847).
–
LAPPRI-VARA,
r. l. f. vara av ringa värde. GotlLT 1852,
nr 26, s. 4. ==
-VÄRK, n. (lappri-
1893.
lappris- 1880–1885) (
knappast br.)
bagatell. BERNDTSON (
1880).
LUNDELL (
1893) .
B
(jfr
f ovan; † utom i
-TING samt tillf. i de under A ovan anförda ssgrna):
–
LAPPRIS-BOK; pl.
-böcker. värdelös bok.
LIND (
1749;
under lumpen-buch).
–
LAPPRIS-KARL.
struntkarl, stackare. Weise 1: 40 (
1769).
DALIN (
1853) .
–
LAPPRIS-OMSTÄNDIGHET, se
A.
–
LAPPRIS-PÄNNING.
obetydlig pänningsumma. AJourn. 1815,
nr 254, s. 4.