© Svenska Akademien. SAOB spalt: L604; tryckår: 1940
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
LEVNAD le³vnad², r. l. m. ((†) n. PPGOTHUS Und. Ii 6 a (1590), SPEGEL GW 265 (1685)); best. -en; pl. (tillf., i bet. 2) -er (PT 1907, nr 129 A, s. 2, HÖGBERG Baggböl. 2: 113 (1911)). ( levn- (lef(f)n-, lef(f)vn-) 1590 osv. lifn- 1668–1686. läffn- 1639. – -a 1619–1652. -ad 1590 osv. -at 1590 – c. 1696)
[fsv. lifnaþer, motsv. d. levned, isl. lifnaðr; avledn. av roten i LEVA, v.¹]
jfr EFTER-, IN-, O-, SAMMANLEVNAD m. fl.
[LEVNAD 1]
1) (†) liv (se d. o. I 1); livskraft. Döden dwäler i dwalm, alt hwad här lefnat, och lijf har. STIERNHIELM Herc. 71 (1658, 1668) Jorden, som vthaff hans (dvs. Febus') Säd seen fruchtbaar föder / Hwar medh hwad lifnad haar sigh närer, stundom göder. LUCIDOR (SVS) 79 (1668). DAHLSTIERNA (SVS) 235 (c. 1696). – särsk.
[jfr t. leib und leben]
i uttr. liv och levnad, liv; livslåga. FORSIUS Fosz 402 (1621). Förswinner .. (jämvikten av komplexionerna) heel, .. så är ock Lijf och lefnat slocken och förswunnen. STJERNHIELM Arch. B 1 a (1644).
[LEVNAD 2]
2) (numera företrädesvis i vitter l. religiös stil) tillvaro, existens, liv (se d. o. I 2); levnadslopp, levnadstid; ofta svårt att skilja från 4. En lång levnad. Under de första åren l. vid slutet av ngns levnad. Heela wårt leffnat är intet annat, än .. via pœnitentiæ. PPGOTHUS Und. Ii 6 a (1590). Lät osz noga doch ransaka / All wår lefnats wrånga lopp. Ps. 1695, 254: 13. Min lefnads lycka hänger på ett ord / (sad jag) men frukta ej för det, kung Helge. TEGNÉR (WB) 5: 52 (1824). Hvad man må tänka om Carl III:s död, det var en slutad lefnad. GEIJER II. 5: 15 (1838). Skåda tillbaka på sin förflutna lefnad. 2SAH 30: 231 (1857). HELLSTRÖM Malmros 34 (1931). – jfr BONDE-, BYGDE-, HEM-, HERDE-, HOV-, HUS-, JORDE-, KLOSTER-, LANDT-, LÅNG-, SAMHÄLLS-LEVNAD m. fl. – särsk.
[LEVNAD 2.a]
a) (†) i uttr. tillbringa sin levnad (så l. så l. ngnstädes), tillbringa sitt liv (så l. så l. ngnstädes). SCHULTZE Ordb. 2749 (c. 1755). Tillbringa sin lefnad på landet. ADLERBETH FörslSAOB (1798).
[LEVNAD 2.b]
b) (†) om viss tid(speriod) varunder man lever under vissa förhållanden. Lars Montin .. begynte under sin academiska lefnad at samla vexter, först i Lund sedermera i Upsala. BotN 1890, s. 111 (1772). CELSIUS ÅmVetA 1781, s. 16.
[LEVNAD 2.c]
c) (numera knappast br.) i förstärkande anv. (jfr LIV I 2 d; särsk. i uttr. aldrig i min levnad, aldrig i livet. Det usligaste af alla dagblad, jag i min lefnad sett. BrefNSkolH 230 (1811). Aldrig i min lefnad hörde jag maken. DALIN (1853).
[LEVNAD 3]
3) (†) levnadsskildring, biografi. Montluc har sjelf skrifvit sin lefnad. CRONHOLM Lig. 85 (1839).
[LEVNAD 4]
4) levnadssätt; leverne (se d. o. 5; vandel; livsföring; numera nästan bl. (i sht i vitter l. religiös stil, ngt ålderdomligt) i sådana uttr. som föra en anständig, dygdig, exemplarisk, kristlig, lastbar, (o)ordentlig, yppig o. d. levnad l. (vara) enkel, måttlig (o. återhållsam), (o)ordentlig, sparsam o. d. i sin levnad. Gudhfruchtigas godha leffna: / Gör them ofroma ondh treffna. BULLERNÆSIUS Lögn. 330 (1619). Lefnaden är häruppe (i Sthm), som ägde man Perou Gullgrufvor. ÅgerupArk. Brev 15/3 (1763). Svenskarnes .. mindre sparsamma lefnad. FORSELL Stat. 24 (1831). Propheterna voro måttliga och återhållsamama i sin lefnad. AGARDH ThSkr. 1: 16 (1842, 1855) O, hvad denna lefnad (näml. att vara värdhusflicka) är förfärlig! JOLIN Barnhusb. 25 (1849). Landtfolkets lefnad är tarflig och måttlig. ANDERSSON Verldsoms. 1: 43 (1853). ÖSTERGREN (1931). jfr DYGDE-, HOR-, REN-, SKÖKO-, SKÖR-LEVNAD m. fl. – särsk.
[LEVNAD 4.a]
a) (†) i uttr. hålla kristlig levnad, föra en kristlig vandel. MURENIUS AV 247 (1652).
[LEVNAD 4.b]
b) (†) i uttr. i den allmänna levnaden, i det dagliga livet l. den dagliga sammanlevnaden; i dagliga levnaden, i dagliga livet. BERGKLINT MSam. 1: 123 (1781). (Frondin var medlidande och tjenstaktig i den allmänna lefnaden. ROSENSTEIN 1: 68 (1787). Ordentlighet följde .. (Wachtmeister) i allt, vid indelningen af hans tid, i göromål, i dagliga lefnaden. DENS. 2: 48 (1811).
[LEVNAD 4.c]
c) (numera knappast br.) i uttr. den enskilda levnaden, det enskilda l. privata livet; jfr ENSKILD 12 slutet; den husliga levnaden o. d., om hem- l. familjeliv; jfr HUSLIG 2 a. Den husliga lefnadens behag. STENHAMMAR 269 (1798). Att njuta den enskilta lefnadens stillare sällhet. ROSENSTEIN 1: 329 (1804). Samtiden 1873, s. 437.
[LEVNAD 4.d]
d) (†) i uttr. (föra en) stor levnad o. d., leva på stor fot. ÅgerupArk. Brev 8/3 (1763). Vi skola föra nu en lefnad, mindre stor. REMMER Theat. 2: 159 (1815).
[LEVNAD 4.e]
e) (†) övergående i bet.: samvaro, umgänge. Jag har ännu icke funnit at vår lefnad varit mera tvungen (därför att vi visat varandra aktning o. heder). Posten 1769, s. 916.
[LEVNAD 5]
5) (†) kropp; i ssgn LEVNADS-STORLEK.
Ssgr: (i allm. till 2; jfr LIV ssgr):
– LEVNADS-AFTON.
[jfr t. lebensabend]
(i vitter l. religiös stil) bildl., om slutet l. den sista delen av ngns levnad(slopp); ålderdom.
AdP 1789, s. 171. Fredrik II:s (av Preussen) lefnadsafton var dyster och ensam. NF 5: 316 (1881). DN(A) 1935, nr 48, s. 3. särsk. (†) i uttr. på ngns levnadsafton, på ngns ålderdom. WALLQUIST EcclSaml. 5– 8: 387 (1772). CAVALLIN (1876).
– LEVNADS-ANTECKNINGAR ~⁰²⁰⁰, pl. (i vitter stil) (ngns) anteckningar om sitt liv. Grefve Oxenstjernas egenhändiga lefnads-anteckningar. 2SAH 12: 260 (1827). 3SAH 4: 76 (1889).
– LEVNADS-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. (†) livsarbete. WALLIN Vitt. 2: 337 (1828). ALMQVIST Hind. 260 (1833).
– (jfr 4) LEVNADS-ART.
[jfr t. lebensart]
(†) levnadssätt. BRENNER Dikt. 2: 91 (1729). Jomsvikingarnas stränga lefnadsart slaknade något under Sigvald. LAGERBRING 1Hist. 1: 294 (1769). LJUNGGREN SAHist. 1: 134 (1886).
särsk. övergående i bet.: yrke, sysselsättning. Om Gud vill, så lär det nu började adertonde (året) utvisa, hvad lefnadsart jag utväljer. MoB 3: 25 (1765).
– LEVNADS-ATTEST.
[LEVNADS-ATTEST.ssg 1]
1) (i fackspr.) till 2: intyg att en person ännu lever. SFS 1886, nr 69 s. 38. Därs. 1920, s. 952.
[LEVNADS-ATTEST.ssg 2]
2) (†) till 4: intyg om en persons vandel. Lefnads attest til salighets medelns begående. VDAkt. 1774, nr 70.
– LEVNADS-BANA. r. l. f., förr äv. -BAN .
[jfr t. lebensbahn]
[LEVNADS-BANA.ssg 1]
1) (numera mindre br.) levnadslopp, levnadsstråt; jfr BANA sbst.¹ 1 g β. NORDENFLYCHT Turt. 13 (1743). Vår korta lefnadsban. LEHNBERG Pred. 1: 53 (c. 1800). HALLSTRÖM Händ. 276 (1927).
[LEVNADS-BANA.ssg 2]
2) yrke, värksamhet; jfr BANA sbst.¹ 1 g γ Bestämma sin levnadsbana. Välja levnadsbana. DA 1824, nr 19, Bih. s. 7.
– LEVNADS-BAND. (†) vad som binder ngn vid livet. Jag gret at mina lefnads-band / Förhindrad' mig at smaka / Et sådant nöje, som här var / För dem som väl ha leffvat. ODEL Sincl. 85 (1739). MÖRK Ad. 1: 156 (1743).
– LEVNADS-BEHOV. behov för livets uppehälle; särsk. i uttr. ha små levnadsbehov, icke ha behov av mycket för sitt livsuppehälle. WINGÅRD Minn. 3: 162 (1846). Hans familjs förökelse medförde allt större lefnadsbehof. 2SAH 47: 39 (1871). Kat. 1878, nr 53.
– LEVNADS-BESKRIVNING.
[jfr t. lebensbeschreibung]
(i vitter stil) levnadsskildring, biografi. ATTERBOM Minnest. 2: 195 (1853). BonnierMH 1910, s. 100.
– LEVNADS-BESLUT. (†) jfr BESLUT I 1. NORDENFLYCHT Turt. 21 (1743).
– LEVNADS-BESTYR. (numera bl. tillf.) bestyr l. omsorger som gälla det dagliga livet o. d. SNELLMAN Tyskl. 46 (1842).
– LEVNADS-BETINGELSE. (mindre br.) livsbetingelse; i sht i pl. HALLIN Hels. 2: 306 (1885). Växtarternas lefnadsbetingelser. 2NF 33: 476 (1922).
– LEVNADS-BEVIS. (i fackspr.) == -ATTEST 1. Pastorsämbetets levnadsbevis (för utfående av pension). DÖSS o. LANNGE 994 (1915).
– LEVNADS-BILD.
[LEVNADS-BILD.ssg 1]
1)
[jfr t. lebensbild]
(i vitter stil) framställning l. skildring av ngns levnad; jfr BILD sbst.¹ 1 c ε NORDENFLYCHT QT 1748–50, s. 25. Utom dessa (nämnda) lefnadsbilder har Beskow i Svenska Akademiens handlingar äfven skildrat Görtz. 3SAH 11: 251 (1896).
[LEVNADS-BILD.ssg 2]
2) (numera föga br.) i fantasin l. minnet återkallad bild av ngns levnad l. uppträdande o. d.; jfr BILD, sbst.¹ 3. ROGBERG Pred. 2: 189 (1826). Då smyger hennes ljufva lefnadsbild / Så stilla in uti hans fantasi. HAGBERG Shaksp. 2: 88 (1847).
– LEVNADS-BOK; pl. -böcker. (i vitter stil, föga br.) i mer l. mindre bildl. anv., ss. beteckning för ngns liv l. levnadslopp; jfr BOK sbst.², 1 a λ. TRANÉR Anakr. 200 (1830, 1833) Bladen i hans lefnadsbok ligga nu förseglade med dödens stämpel. 2SAH 20: 255 (1840). WIRSÉN Vint. 84 (1890).
– (4) LEVNADS-BRODER.
[jfr t. lebensbruder]
(†) stallbroder, kumpan; särsk. i uttr. glad levnadsbroder. Mollberg, Mowitz, Berg, Wingmark m. fl. äro alla -glada lefnadsbröder. Snällp. 1848, nr 41, s. 3. 2SAH 50: 359 (1874).
– (jfr 4) LEVNADS-BRUK. (numera föga br.) levnadssätt. LIVIJN 2: 26 (1817). Seder och lefnadsbruk. 2SAH 13: 119 (1828).
– LEVNADS-BRÖD. (†) vad ngn (dagligen) lever på; uppehälle; levebröd; äv. bildl. Ängslan, sorg och nöd / Är mitt lefnads bröd. NORDENFLYCHT QT 1744, s. 29. Kanikdömet skänkte (Helgo Petri) .. äran, pastoratet lefnadsbrödet. HAGSTRÖM Herdam. 1: 216 (1897).
– LEVNADS-DAG.
[jfr t. lebenstag]
[LEVNADS-DAG.ssg 1]
1) (enskild) dag av en människas liv,; dag då ngn är i livet; numera nästan bl. (i medicinskt fackspr.) i sådana uttr. som under de första levnadsdagarna (i fråga om spädbarn). Sin sista lefnadsdag uttryckte hon sig för en syster om sin kärlek til Christum på det ömaste sätt. Oldendorp 2: 346 (1788). JUNDELL Barn. 1: 284 (1927).
[LEVNADS-DAG.ssg 2]
2) (i vitter l. religiös stil) bildl., om hela den tid under vilken en människa lever; särsk. i pl.: livstid, levnadstid. NORDENFLYCHT QT 1745, s. 44. Snabbt som blixten, de försvinna, / Våra korta lefnadsdar. Ps. 1819, 408: 1. Red mig en graf, o moder kär, min lefnadsdag är liden. RUNEBERG 2: 46 (1848). Leva lycklig under återstoden av mina levnadsdagar. HELLSTRÖM Malmros 171 (1931).
– LEVNADS-DUGLIG. (i vitter stil, numera föga br.) livsduglig. LUNDEGÅRD Prom. 2: 65 (1893). HAGELSTAM LevBild. 57 (1924).
– LEVNADS-ERFAREN ~⁰²⁰.
[jfr t. lebenserfahren]
(i vitter stil, mindre br.) livserfaren. BLANCHE Tafl. 105 (1845).
– LEVNADS-ERFARENHET ~⁰²⁰⁰, äv. ~1⁰⁰².
[jfr t. lebenserfahrung]
(i vitter stil, mindre br.) livserfarenhet. 2SAH 12: 201 (1827). 3SAH 11: 298 (1896).
– LEVNADS-FACKLA. (i vitter stil, föga br.) bildl., om livslåga o. d. LEOPOLD 2: 164 (1794, 1815) Hans lefnads-fackla slocknade stilla. 2SAH 24: 163 (1848).
– (jfr 4) LEVNADS-FILOSOFI. (i vitter stil) livsfilosofi. JournSvL 1799, s. 578.
– (jfr 4) LEVNADS-FORM; pl. -er. form l. ordning för ngns l. ngts tillvaro; sätt att ordna sin tillvaro; levnadssätt; förr äv.: umgängesform. 2SAH 13: 91 (1828). Staten .. såsom en för mensklig tillvaro behöflig lefnadsform. BOLIN Statsl. 2: 111 (1871). Ännu snabbare än hos oss torde för närvarande seder och levnadsformer förvandlas på andra sidan Östersjön. STIERNSTEDT Mitt 1: 11 (1928).
– LEVNADS-FRISK.
[jfr t. lebensfrisch]
jfr -GLAD. MELIN JesuL 2: 93 (1843). Luther var af naturen lefnadsfrisk och hade sinne för glädjen och vänskapen. AFZELIUS Sag. 6: 72 (1851). Lefnadsfriska sånger. BERGH Konst 33 (1891, 1908).
Avledn.
– levnadsfriskhet , r. l. f. CRUSENSTOLPE Mor. 5: 154 (1843).
– LEVNADS-FRÖJD.
[jfr t. lebensfreude]
(mindre br.) fröjd l. glädje över livet; livsglädje. ATTERBOM Minn. 548 (1819). (G. III:s) blod brann af lefnadsfröjd. CRUSENSTOLPE Mor. 2: 117 (1840). NPs. 1921, 624: 4.
– (1) LEVNADS-FULL. (†) full av liv o. livskraft; livfull. En kort men lefnadsfull betraktelse. Phosph. 1810, s. 170.
– (jfr 1) LEVNADS-FULLHET.
[jfr t. lebensfülle]
(†) livskraft; livslust. ROGBERG Pred. 1: 50 (1825). Under ett tillstånd af lefnadsfullhet och fröjd. BREMER Brev 2: 152 (1841). BEMALMSTRÖM 3: 307 (c. 1860).
– LEVNADS-FÄLT. (i vitter stil, nu. mera föga br.) bildl.: område för ngns värksamhet under livet. LENNGREN (SVS) 1: 61 (1778). THOMANDER Pred. 2: 174 (1849).
– (2, 4) LEVNADS-FÖRHÅLLANDE. i sht i pl.; jfr FÖRHÅLLANDE 4. (J. G. Oxenstiernas) yttre lefnadsförhållanden verkade, icke lyckligt, in på hans skaldiska utveckling. HAMMARSKö LD SvVitt. 2: 49 (1819). De för medeltiden utmärkande lefnadsförhållandena. BOLIN Statsl. 1: 120 (1868). – (jfr 4) -FÖRING.
[jfr t. lebensführung]
(föga br.) livsföring. SJÖVALL Sjukd. 41 (1924). Levnadsföringen har blivit så intensiv .. att (osv.). DN(A) 1926, nr 28, s. 6.
– LEVNADS-FÖRNÖDENHETER ~⁰¹⁰²⁰, äv. ~⁰²⁰⁰⁰, pl. (mindre br.) livsförnödenheter. SFS 1856, nr 17, s. 1. FAHLBECK Stånd 165 (1892).
– LEVNADS-GLAD.
[jfr t. lebensfroh]
som känner glädje av att leva; full av livslust; äv. om sätt, uppträdande, sinnelag osv.: frisk, hurtig; käck. CRUSENSTOLPE Mor. 1: 178 (1840). En ståtlig, lefnadaglad man. AFZELIUS Sag. VIII. 2: 299 (1857). Lefnadsglada sånger. WECKSELL SDikt. 297 (1861).
– LEVNADS-GLÄDJE.
[jfr t. lebensfreude]
(numera mindre br.) livsglädje. ATTERBOM Minn. 561 (1819). ÖSTERGREN (1931).
– LEVNADS-GÅNG.
[jfr t. lebensgang]
(i vitter stil, numera föga br.) levnadslopp, levnad. NORDENFLYCHT QT 1748–50, s. 39. En lyckosam lefnadsgång. QUENNERSTEDT StrSkr. 2: 386 (1889, 1919) ESTLANDER Schauman 10 (1925).
– LEVNADS-GÄRNING. (mindre br.) livsgärning. SvTidskr. 1892, s. 70.
– LEVNADS-HISTORIA.
[jfr t. lebensgeschichte]
(ngns) livs historia; äv. i fråga om djur l. växt: utvecklingshistoria. Oldendorp 2: 295 (1788). Hans lefnadshistoria är egendomlig. SVEDELIUS Lif 385 (1887). Om laxens levnadshistoria .. har man ända till de allra senaste decennierna vetat ytterst litet. HAMMARSTRÖM Sportfiske 278 (1925).
– LEVNADS-HJUL. (i vitter stil, numera mindre br.) bildl.; jfr HJUL 1 f. MÖRK Ad. 1: 274 (1743). (Jag såg tre systrar hvälfvande vårt lefnads-hjul omkring. LBÄ 23– 24: 155 (1799). 2SAH 29: 98 (1856).
– LEVNADS-HÄNDELSE. (numera föga br.) händelse l. upplevelse i ngns liv; vanl. i pl.; i sht förr äv. allmännare, i pl.: levnadsöden. Oldendorp 2: 302 (1788). Jag vill förtälja dig mina lefnadshändelser. PALMBLAD Nov. 2: 179 (1819, 1841) Ännu djupt skakad, efter yppandet af mången dold lefnadshändelse, låg Fransiska halfslumrande på sin säng. SPARRE Findl. 3: 225 (1835). ÖSTERGREN (1931).
– LEVNADS-HÖST. (i vitter l. religös stil) bildl.; jfr HÖST II 2. BERGSTEDT Vikr. 45 (1846). NPs. 1921, 646: 3.
– (jfr 4) LEVNADS-INRÄTTNING. (†) levnadsordning. Mediciniske Vnderrättelser .., hvilka visa, huru en sin Lefnads-Inrättning, efter Sundhets-Reglor, ställa bör. AKEN Reseap. 109 (1746).
– LEVNADS-JULLE. (i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl.; jfr JULLE 1 c α. RADEMINE Knigge 1: 109 (1804). Jag längtade efter en strand; – min lefnadsjulle var gjord att följa dess lugna bugter åt. BREMER Nina 710 (1835). JENSEN BöhmDiktn. 59 (1894).
– LEVNADS-KALL, n. (i sht i vitter stil) jfr KALL sbst.². ⁴. AB 1865, nr 222, s. 4. 3SAH 2: 804 (1887).
– (jfr 4) LEVNADS-KONST.
[jfr t. lebenskunst]
jfr KONST 3 e. NYBLÆUS Forskn. III. 2: 138 (1890).
– (4) LEVNADS-KONSTNÄR ~⁰² l. ~²⁰. om person som förstår att göra det bästa möjliga av livet; jfr KONSTNÄR 3. RYDBERG RomD 83 (1877).
– LEVNADS-KOSTNAD. kostnad för ngns (livs)uppehälle; numera i sht i pl. Stigande, sjunkande levnadskostnader. SC 2: 54 (1821). Då han sjelf ingenting hade till bestridande af sin lefnadskostnad. BL 19: 402 (1852). SvD(A) 1935, nr 53, s. 2.
Ssgr (i sht statist. o. nat.ekon.):
– levnadskostnads-index. jfr index 6. Socialstyrelsens beräknande av levnadskostnadsindex. BtRiksdP 1922, XIII. 5: nr 2, s. 1.
– levnadskostnads-ökning. SFS 1922, s. 814.
– (jfr 1) LEVNADS-KRAFT.
[jfr t. lebenskraft]
(numera föga br.) livskraft. NORDENFLYCHT QT 1745, s. 61. Min lefnadskraft är bruten. OSCAR II 2: 260 (1872, 1887).
– (1) LEVNADS-KRAFTIG.
[jfr t. lebenskräftig]
(mindre br.) livskraftig. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 19, Bil. s. 38. AB 1889, nr 272, s. 2.
– LEVNADS-KRETS. (numera mindre br.) krets i vilken ngn framlever sitt liv; äv.: krets som lever under samma l. likartade levnadsförhållanden. Det mildrade vettet, som en högre lefnadskrets ej låter frånkänna sig. 2SAH 2: 255 (1799). Jurymän .. (som skulle) bedöma saker och förhållanden, som ligga aldeles utanför deras lefnadskrets. SVEDELIUS Statsk. 2: 89 (1868). 2SAH 60: 97 (1883).
– LEVNADS-KVÄLL.
[LEVNADS-KVÄLL.ssg 1]
1) (numera bl. tillf.) i uttr. ngns sista levnadskväll, den sista kvällen i ngns levnad. KNÖPPEL Mannsschol. 72 (1741).
[LEVNADS-KVÄLL.ssg 2]
2) (i vitter stil, numera mindre br.) bildl.: levnadsafton. NORDENFLYCHT QT 1746–47, s. 28. ÖSTERGREN (1931).
– LEVNADS-LAMPA. (i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl.; jfr -LJUS. O, låt i fred min lefnadslampa slockna! STAGNELIUS (SVS) 2: 406 (1821). KRÆMER Skogsbl. 171 (1896).
– LEVNADS-LJUS, n.
[jfr t. lebenslicht]
(i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl.: livslåga. TRIEWALD Konst. 16 (1734). Snart brinner, Zacharias, / Ditt lefnadsljus till slut. PoetK 1822, 1: 142.
– LEVNADS-LOPP.
[jfr t. lebenslauf]
om loppet av en människas liv från födelsen till döden; livslopp; liv, levnad; stundom äv. övergående i bet.: levnadshistoria, levnadssaga. Under, vid slutet av sitt levnadslopp. Sluta sitt levnadslopp. Skildra l. teckna ngns levnadslopp. BRENNER Dikt. 1: 170 (1709, 1713) Et Alsmäktigt väsende .. styrer .. hvars och ens enskylta lefnads-lopp. DA 1771, nr 19, s. 2. Detta är i få drag fångens yttre lefnadslopp. SydsvD 1870, nr 1, s. 2.
– LEVNADS-LOTT. (i vitter stil) livslott. NORDENFLYCHT QT 1746–47, s. 21. Bära slafvens bittra lefnadslott. PALMBLAD SophSorg. 459 (1841).
– LEVNADS-LUST.
[jfr t. lebenslust]
lust att leva (o. njuta av livet); livslust. PoetK 1816, s. II. Han kände hur hans levnadslust sjönk som kvicksilvret i en termometer. LARSSON I BY Jord 17 (1913).
– LEVNADS-LUSTA, r. l. f. (numera föga br.) == -LUST. LJUNGGREN Bellm. 179 (1867). Dessa ur den kyrkliga upptuktelsens stränga tvång lössluppna unga män, hvilka nu gåfvo ohejdadt lopp åt sin lefnadslusta. .DENS. Resa 77 (1871).
– LEVNADS-LUSTIG.
[jfr t. lebenslustig]
(i vitter stil) levnadsfrisk, levnadsglad. En munter och lefnadslustig herre. FRYXELL Ber. 12: 153 (1843). Klara lefnadslustiga ögon. AHRENBERG Männ. 3: 97 (1908).
– LEVNADS-LYCKA, r. l. f.
[jfr. t. lebensglück]
(i vitter stil) lycka i livet. VENSTRÖM Martensen Pred. 2: 96 (1849).
– LEVNADS-LYSTEN. (i vitter stil, mindre br.) lysten på livet (o. dess nöjen o. njutningar). (G. M. Armfelts) njutnings- och lefnadslystna sinne. BL 1: 247 (1835). Två mörka, levnadslystna ögon. SvD 13/2 1926, Bil. s. 2.
– LEVNADS-LÅNG.
[jfr t. lebenslang]
(i vitter stil, mindre br.) livslång. BEMALSTRÖM 6: 353 (1839). En lefnadslång vänskap. AHNFELT Rääf 4 (1879). ÖSTERGREN (1931).
– LEVNADS-LÄGE.
[jfr t. lebenslage]
situation l. skifte i livet; numera bl. (föga br.) i uttr. i ett l. alla levnadslägen o. d. Nu trött, ej längre nya lefnadslägen / Jag efterfiker. ATTERBOM LÖ 2: 355 (1827). Då (dvs. om hon blott äger hjärtats bildning, skall kvinnan ej i något lefnadsläge förlora sin äkta kvinnlighet. Idun 1894, s. 4.
– LEVNADS-LÄNGD. (numera föga br.) livslängd. DALIN FrSvLex. 1: 362 (1842). RYDBERG Gudas. 179 (1887).
– (jfr 4) LEVNADS-LÄRA, r. l. f.
[jfr t. lebenslehre]
(i vitter stil) lära med avs. på livsföring o. d. KrigVAH 1828, s. 102. Den lefnadslära, som gör njutningen till lefnadsprincip. RYDBERG FilosFörel. 1: 342 (1876). WIRSÉN NDikt. 32 (1880).
– LEVNADS-MEDEL.
[jfr t. lebensmittel]
(†) medel för livets uppehälle; särsk. om närings- l. livsmedel. Mina lefnads-medel äro ringa och tarfliga. EKELUND Fielding 221 (1765). Skeppet hade förråd och lefnadsmedel för 18 månader. LANDELL Bligh 5 (1795). Ymer 1922, s. 16.
– LEVNADS-MINNE.
[jfr t. lebenserinnerungen, pl.]
minne ur ngns liv; numera nästan bl. i pl.; särsk. (i boktitlar): memoarer. BVBESKOW Lefn. 4 (1857). (Det är hemskt) att utstå lidanden af hans anekdoter och pinas långsamt ihjel af hans lefnadsminnen. NYBLOM Twain 2: 23 (1874). Skalden Johan Henrik Kellgrens finska lefnadsminnen. LAGUS 1884; boktitel. WIRSÉN Ton. 221. (1893).
– LEVNADS-MOD.
[jfr t. lebensmut]
mod l. lust att leva o. värka, levnadslust. Mista levnadsmodet. Nedslå ngns levnadsmod. PoetK 1821, 2: 15. GHT 1896, nr 182 A, s. 2.
– LEVNADS-MODIG.
[jfr t. lebensmutig]
(†) levnadsfrisk. ALMQVIST AMay 71 (1838). SVEDELIUS Lif 206 (1887).
– LEVNADS-MÅL.
[LEVNADS-MÅL.ssg 1]
1) vad ngn föresatt sig att uppnå i livet, livsmål. Nå sitt levnadsmål. Ha ngt till sitt levnadsmål. PALMBLAD Nov. 3: 20 (1817, 1841) Jag .. ställde (icke) ett högt ämbets som mitt lefnadsmål. DE GEER Minn. 1: 41 (1892).
[LEVNADS-MÅL.ssg 2]
2) (i vitter stil, numera bl. tillf.) livets slut (uppfattat ss. levnadens mål). SCHULTZE Ordb. 3020 (c. 1755). Förrn mig hinner lefnadsmålet, / Vill jag leka, le, dansa. TRANÉR Anakr. 27 (1827, 1833) DALIN (1853).
– LEVNADS-MÅLNING. (†) levnadsskildring. LEOPOLD 6: 176 (1786). Linnés egenhändiga lefnadsmålning. FRIES BotUtfl. 2: 342 (1848, 1852) ATTERBOM Minnest. 2: 125 (1853).
– LEVNADS-MÅNAD. (i sht i fackspr.) månad av ngns (i sht spädbarns) liv, månad då ngn är i livet. Alm. 1876, s. 41. Barn (äro) under första lefnadsmå naderna icke i stånd att andas genom munnen. PedT 1898, s. 419.
– LEVNADS-MÅTT. (i vitter stil) livsmått. EKMANSON Sterne 1: 90 (1790). Det är Gud som .. sjelf bestämmer längden af det menskliga lefnadsmåttet. MELIN Pred. 2: 125 (1847).
– LEVNADS-MÄTT.
[jfr t. lebenssatt]
(i vitter stil, numera föga br.) mätt på livet; trött på livet o. dess njutningar. BLANCHE Tafl. 297 (1845). ÖSTERGREN (1931).
– (jfr 4) LEVNADS-NIVÅ. jfr -STANDARD. Höja, sänka ngns levnadsnivå. 2NF 7: 1245 (1907). Arbetarklassens levnadsnivå. Försvarsfrågan 194 (1913).
– LEVNADS-NJUTNING. förhållandet att njuta av l. finna nöje l. glädje i livet. Phosph. 1812, s. 51. NF 3: 263 (1878).
– LEVNADS-NÖJE. (numera bl. tillf.) jfr -NJUTNING. NORDENFLYCHT QT 1744, s. 20. I oskuld, enighet och tro, / De rätta lefnads nöjen gifvas. DENS. (SVS) 2: 420 (1753). 1SAH 3: 13 (1789, 1802).
– LEVNADS-OMSTÄNDIGHETER ~¹⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰⁰, pl. förhållanden under vilka ngn lever, levnadsförhållanden. PT 1758, nr 19, s. 4. Uppgifter från presterskapet angående häktades lefnadsomständigheter. SFS 1901, nr 18, s. 3.
– (jfr 4) LEVNADS-ORDNING.
[jfr t. lebensordnung]
ordning för livets framlevande; (ordnat) levnadssätt; i sht förr äv. (med avs. på mat o. dryck) övergående i bet.: diet. Följa en sträng levnadsordning. MÖLLER (1790). Under hela hans vistande vid högskolan var hans lefnadsordning allvarsam och sträng. 2SAH 13: 105 (1828). HAGDAHL Fråga 168 (1883).
– LEVNADS-PERIOD.
[jfr t. lebensperiode]
[LEVNADS-PERIOD.ssg 1]
1) (†) tid under vilken ngn (ngt) lever, livstid. De flesta insecters lefnadsperiod räcker .. en eller två månader. VetAH 1818, s. 251. ARFWIDSSON Oisian 1: 54 (1842).
[LEVNADS-PERIOD.ssg 2]
2) (i vitter stil) skede l. avsnitt av ngns liv; livsskede. ATTERBOM Minn. 365 (1818). Dermed inträdde han i en helt ny lefnadsperiod, der nya sidor af hans personlighet framträdde. 2SAH 60: 102 (1883). – (jfr 4) -PLAN, r. l. m. (mindre br.) plan l. ordning för ngns liv; system av levnadsregler; förr äv. övergående i bet.: (planerad) levnadsbana. Föreskrif dig en lefnadsplan, och vik ej en hårsmån derifrån! RADEMINE Knigge 1: 49 (1804). B. .. sysselsatte sig till en början hufvudsakligen med filologiska studier, men ändrade sedermera lefnadsplan och ingick såsom tjensteman i Svea hofrätt. NF 2: 617 (1877).
– (jfr 4) LEVNADS-PLIKT.
[jfr t. lebenspflicht]
(†) plikt med avs. på levnad l. livsföring. NORDENFLYCHT QT 1748–50, s. 21. ÖDMANN AnvSkrift. 36 (1822).
– (jfr 4) LEVNADS-REGEL; pl. -regler; förr äv. -REGLA , r. l. f.
[jfr t. lebensregel]
regel l. maxim för levnad l. livsföring. LAGERSTRÖM Bunyan 2: 63 (1727). K(onung) Inge syntes hafva utvalt sig den lefnads-regel, at freda sig och sitt, men för öfrigit ofreda ingen. LAGERBRING 1Hist. 2: 32 (1773). En god gärning varje dag ingår .. som något önskvärt i varje scouts levnadsregler. SvD(A) 1935, nr 223, s. 3.
– LEVNADS-ROT. (†) bildl.: det varur ngns liv spirar l. växer. I är' min Himmel-Jord, min enda Lijfnadz-Root. LUCIDOR (SVS) 422 (c. 1670).
– LEVNADS-RYMD. (†) livslopp; livsmått. I Odödeliga! I mäten vår lefnads-rymd. MÖRK Ad. 1: 350 (1743). WALLLN 1Pred. 3: 148 (c. 1830).
– LEVNADS-SAGA. (i vitter stil) (ngns) livshistoria. PoetK 1817, 2: 101. Den ryktbare mannens märkliga lefnadssaga. NordT 1888, s. 47.
– LEVNADS-SKEPP. (†) jfr -JULLE. BROBERGEN 205 (1705, 1708) Hvi vräks mit lefnads-skepp bland dessa böljor mer? LIDNER (SVS) 1: 286 (1781). WIRSÉN Vint. 123 (1890).
– (jfr 4) LEVNADS-SKICK. (numera mindre br.) sätt att ordna sin tillvaro, levnadssätt, levnadsvanor; äv. (numera knappast br.) : andlig livsföring, vandel. Lär oss, Herre! tanken vända / På vårt usla lefnadsskick. Ps. 1819, 398: 1. Folkvisorna i Norden tillerkänner man ju historiskt värde i skildring af lefnadsskick och folkseder. WIESELGREN SvSkL 1: 98 (1833). UVTF 26: 6 (1880).
– LEVNADS-SKIFTE.
[LEVNADS-SKIFTE.ssg 1]
1) (†) i pl., om växlingarna i en människas liv l. levnadslopp; levnadsöden. MÖLLER (1790). DALIN (1853).
[LEVNADS-SKIFTE.ssg 2]
2) (i vitter stil, numera föga br.) skede i ngns liv livsskede. 2SAH 8: 143 (1817). Kellgrens höga skaldskap i hans senare lefnadsskifte. Därs. 48: 222 (1872).
– LEVNADS-SKILDRING.
[LEVNADS-SKILDRING.ssg 1]
1) skildring av ngns liv, levnadsbeskrivning; särsk. konkret. (Geijers) äreminne öfver Stjernhjelm .. (är) mindre en lefnadsskildring än en allmän karakteristik öfver hans personlighet. Frey 1850, s. 541. ENERVANDER (1887) hos CYGNÆUS 5: 510.
[LEVNADS-SKILDRING.ssg 2]
2) skildring l. analys av livet (sådant det leves l. i värkligheten är beskaffat o. d.). Anna Maria Lenngren .. som .. ägde en förmåga af realistisk lefnadsskildring, som bland samtida endast Bellman öfverträffade. SvH 8: 72 (1904).
– LEVNADS-SLUT. (numera knappast br.) om slutet l. avslutningen av ngns levnad; död; ändalykt. Sv Merc. 1763, s. 598 (1745). Xenophon .. föddes inemot Thucydidis lefnads-slut. TESSIN Bref 2: 25 (1754). AFZELIUS Sag. 7: 137 (1853).
– LEVNADS-SOL. (i vitter stil) bildl.; särsk. i sådana uttr. som ngns levnadssol går ned, sjunker, sänker sig, för att beteckna att ngns levnad lider mot sitt slut. HAGBERG Pred. 1: 102 (1814). 3SAH 2: 868 (1887).
– LEVNADS-SPEL. (†) bildl., om ngns liv o. värksamhet. NORDENFLYCHT QT 1746–47. s. 21. Så är på denna skådeplan Dit lefnads spel förbi, Irene! Därs. 1748–50, s. 34.
– (jfr 4) LEVNADS-STANDARD.
[bildat
1895 av nationalekonomen GFSTEFFEN efter eng. standard of life (jfr STEFFEN i SLorS 11: 183. f. (1895))] i sht nat.-ekon. o. statist. eg.: norm l. antagen måttstock med avs. på materiell livsföring; (önskvärdt) mått av materiell bekvämlighet i en individs, en samhällsklass' osv. värksamhet l, existens; levnadsnivå; stundom äv.: levnadsvillkor, levnadssätt. Höja, sänka sin levnadsstandard. En hög, låg levnadsstandard. SLorS 11: 179 (1895). Den moderna arbetarrörelsen med sin kamp för höjd levnadsstandard. NEANDER Tuberk. 113 (1928). Levnadsstandarden bland norska studenter är genomgående vida enklare än bland svenska. SvD(A 1933, nr 263, s. 24.
– LEVNADS-STIG. (i vitter stil) bildl., om liv l. livslopp. PoetK 1818, 1: 106.
– (jfr 4) LEVNADS-STIL. (i vitter stil) (stil som kännetecknar ngns) livsföring. SvLittH 2: 283 (1919). Samuel Johnsons .. originella levnadsstil. BÖÖK 4Sekl. 15 (1928).
– (5) LEVNADS-STORLEK.
[efter t. lebensgrösse]
(†) naturlig storlek, kroppsstorlek. WIESELGREN SvSkL 2: 89 (1834; i bild). En målning med figurer i lefnadsstorlek. HEDBORN Minne 42 (1835).
– LEVNADS-STRÅT. (i vitter stil, mindre br.) jfr -STIG. LUNDELL 1893. Ymer 1930, s. 17.
– LEVNADS-STUND. (i vitter stil) stund av ngns liv; särsk. i uttr, de sista levnadsstunderna o. d., om de sista tim marna i ngns levnad. Oldendorp 2: 372 (1788). De sista levnadsstunderna borde man .. tänka ljusa och kristliga tankar. HELLSTRÖM Storm 128 (1935).
– LEVNADS-STÅND.
[jfr t. lebensstand]
(numera knappast br.) yrke; levnadsbana. SAÄSTRÖM Banquer. C 1 b (1753). (Studerande vid ett lärovärk) hvilka et vist lefnads stånd redan utvalt. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. B 1 b. PORTHAN 5: 325 (1792).
– LEVNADS-STÄLLNING.
[jfr t. lebensstellung]
ställning som ngn har l. intar i livet; stundom övergående i bet.: yrke, befattning. Ha en god, en tryggad o. d. levnadsställning. (Negrer som) höjt sig öfver slafvens lefnadsställning. CALLERHOLM Stowe 509 (1852). Af Linnés lärjungar voro många spridda omkring i landet i olika lefnadsställningar, såsom prester, läkare m. m. ODHNER G 3 1: 590 (1885). LARSSON Bildn. 11 (1908).
– (jfr 4) LEVNADS-SÄTT.
[jfr t. lebensweise]
[LEVNADS-SÄTT.ssg 1]
1) sätt att leva l. inrätta sitt liv; äv. i fråga om djur l. växter: levnadsvanor resp. sätt att uppta näring, växa o. d. Föra ett enkelt, indraget, utsvävande, yppigt o. d. levnadssätt. KNÖPPEL Mannsschol. 3 (1741). För att blifva Zoolog, måste man .. undersöka .. (djurens) lefnadssätt och sedvanor i den fria Naturen. NILSSON Fauna 1: Föret. 3 (1820). (Mangrove-)Träden äro på mångahanda sätt danade för sitt levnadssätt. NoK 1: 103 (1921). Ett förnuftigt levnadssätt i mat och dryck. HOLMGREN InlInvSj. 28 (1933).
[LEVNADS-SÄTT.ssg 1.slutet]
särsk. (†) sätt att uppföra sig l. uppträda (i umgänge o. d.); stundom äv.: hyfsning, bildning; belevenhet. TESSIN Bref 1: 263 (1753). I almänhet är mera lefnads-sätt och mildhet i Marocco, än raan gemenl. föreställer sig i Europa. 1Saml. 3: 291 (1773). (Edvard Carleson) hade ett vackert utseende och ett angenämt lefnadssätt. BL 3: 186 (1837).
[LEVNADS-SÄTT.ssg 2]
2) (†) yrke, levnadsbana. JGHALLMAN Vitt. 223 (c. 1735). Val .. af lefnadssätt. ROSENSTEIN 1: 333 (1809). BL 1: 159 (1835).
– LEVNADS-TECKNARE. (i vitter stil) person som skildrar l. tecknar ngns levnad; minnestecknare. (CAVALLIN o.) LYSANDER 178 (1871). UpplFmT 44: Bil. 260 (1930).
– LEVNADS-TECKNING. levnadsbeskrivning. Berättaren 1844; i titel. Mina .. lefnadsteckningar öfver Höpken och Platen. DE GEER Minn. 2: 172 (1892).
– LEVNADS-TID.
[jfr t. lebenszeit]
(mindre br.) livstid. Mycket frosseri skiär af ens lefnads tid. KOLMODIN QvSp. 1: 571 (1732). DALIN (1853).
– (jfr 4) LEVNADS-TILLSTÅND ~²⁰, äv. ~⁰². (numera föga br.) levnadssätt, levnadsform. LEOPOLD 2: 215 (1815). (J. J. Rousseau som) icke nog kan prisa fördelarna af vårt slägtes ursprungliga lefnadstillstånd. BOLIN Statsl. 2: 184 (1871).
– LEVNADS-TIMME, äv. -TIMMA. tid som är utmätt för ngns liv; livstid, levnadstid: numera bl. ngn gg (i vitter l. religiös stil) i pl. FRESE VerldslD 4 (1715, 1726) Mina lefnadstimmar stupa / Mot det stilla målet ner. Ps. 1819, 451: 1. MELIN Pred. 2: 125 (1847).
– LEVNADS-TRÅD. (numera föga br.) livstråd. CHUMMERHIELM hos GEZELIUS Spegel M 2 b (1714). LAGERLÖF HomOd. 80 (1908).
– LEVNADS-TRÖTT. trött på livet. SvT 1852, nr 227, s. 3. RYDBERG Dikt. 1: 36 (1876, 1882).
Avledn.
– levnadströtthet , r. l. f.
– LEVNADS-UPPEHÄLLE ~¹⁰²⁰. (numera föga br.) livsuppehälle. (Befattningen som informator) gaf stort ingenting vidare, än lefnads-uppehälle för da;en. ATTERBOM Siare 3: 521 (1844). Almquist VärldH II. 1: 278 (1931).
– LEVNADS-UPPGIFT ~⁰², äv.~20.
[LEVNADS-UPPGIFT.ssg 1]
1)
[jfr t. lebensaufgabe]
(numera knappast br.) till 2: livsuppgift. ATTERBOM Minnest. 2: 415 (1839). LAHT 1900, s. 15.
[LEVNADS-UPPGIFT.ssg 2]
2) (i sht kam.) till 4: uppgift om ngns levnad(somständigheter). ÖSTERGREN (1931).
– LEVNADS-VAL, n. (†) val av levnadsbana; val av yrke l. sysselsätttning. LEOPOLD 5: 522 (1822). 2SAH 19: 84 (1837).
– (jfr 4) LEVNADS-VAN. van att röra sig i (umgänges)livet. En ofantligt lefnadsvan herre. LUNDQUIST Fontane EBr. 229 (1902).
– (jfr 4) LEVNADS-VANA.
[jfr t. lebensgewohnheit]
[LEVNADS-VANA.ssg 1]
1) i pl.: levnadssätt levnadsordning. Enkel i (sina) levnadsvanor. Ändra sina levnadsvanor. Återföra lösdrifvaren till bättre lefnads-vanor. GEIJER I. 6: 131 (1839). 2SAH 62: 107 (1885).
[LEVNADS-VANA.ssg 2]
2) förmåga att uppträda korrekt o. behärska olika situationer i livet; jfr SALONGSVANA. Ha levnadsvana. ÖSTERGREN (1931).
– (jfr4)LEVNADS-VANDEL.
[jfr t. lebenswandel]
(numera mindre br.) levnadssätt i moraliskt avseende, vandel. ELDH Vitt. 409 (1723). HELLSTRÖM RedKav. 193 (1933).
– LEVNADS-VANDRING. (i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl., om liv l. levnad, levnadslopp. SvTyHlex. (1851). Gud sjelf .. styrker .. (människan) för .. lefnadsvandringen med ett ovanskligt hopp. MELIN Pred. 3: 33 (1852).
– LEVNADS-VARM.
[jfr t. lebenswarm]
(i vitter stil, numera föga br.) som har livsvärme; äv. bildl., särsk.: full av liv, levnadsfrisk. CYGNÆUS 9: 21 (l850). När de båda voro unga, lefnadsvarma och fria, var det icke gemensamhet nog! BENEDICTSSON FruM 88 (1887). Den lefnadsvarma, ännu icke stelnade muskelns förmåga att binda vatten. KJERRULF Köttbesigtn. 57 (1896).
– LEVNADS-VECKA, r. l. f. (i sht i fackspr.) jfr -MÅNAD. NILSSON Fauna 1: 72 (1820). Sjukdomar, som uppträda inom första lefnadsveckan. SFS 1911, Bih. nr 58, s. 3. – (jfr 4) -VETT. (förmåga av) taktfullt o. artigt uppträdande (i umgänge), belevenhet; hyfsning. Ha, sakna, lära ngn l. sig levnadsvett. BERGKLINT MSam. 1: 92 (1781). Hvad ska' damerna tro om oss, som inte visat minsta lefnadsvett! JOLIN Ber. 2: 145 (1872).
– LEVNADS-VILLKOR ~²⁰ l. ~⁰². i pl.; jfr -FÖRHÅLLANDE. SPARRE Findl. 3: (1835). De lägsta organismernas fortplantning och lefnadsvillkor. WIRÉN ZoolGr. 1: 8 (1896).
– (1) LEVNADS-VIND, r. l. m. (†) bildl., om livgivande vind o. d. Phosph. 1810, s. 184. Lyftes ej din själ af föryngrade lefnadsvindar? PALMBLAD Nov. 2: 130 (1819, 1841)
– (jfr 4) LEVNADS-VIS. n. (†) == -SÄTT 1. Phosph. 1811, s. 222. (Sprätten var) Fransysk i ton som drägt, i smak som lefnadsvis. FRANZÉN Skald. 2: 217 (1828). LIDFORSS DQ 2: 685 (1892).
– (jfr 4) LEVNADS-VIS, adj. som har stor levnadsvisdom o. livserfarenhet; äv. i utvidgad anv.: som kännetecknas av levnadsvisdom. BREMER Pres. 209 (1834). Lefnadsvisa förmaningar. ATTERBOM PoesH 3: 88 (1848).
– (jfr 4) LEVNADS-VISDOM. visdom med avs. på levnad o. livsföring; stundom äv. konkretare: levnadsfilosofi. HAGBERG Shaksp. 6: 159 (1849). Uppfostrans väsentligaste mål, vinnande af lefnadsvisdom. Verd. 1884, s. 185.
– (jfr 4) LEVNADS-VISHET ~²⁰ l. ~⁰².
[jfr t. lebensweisheit]
jfr -VISDOM. Phosph. 1810, s. 48. De gamle (grekerna) bygde sin lefnadsvishet på sjelfkännedom. 2SAH 30: 201 (1857).
– LEVNADS-VÅR. r. l. m. (i vitter stil) om ungdomstiden i ngns liv. 2SAH 13: 85 (1828). NPs. 1921, 625: 4.
– LEVNADS-VÄG. (i vitter l. religiös stil) bildl., om liv l. levnadslopp; äv. (mindre br.) : levnadsbana (se -BANA 2). LEOPOLD 2: 164 (1794, 1815) Så vandre vi här tillsammans på lefnadsvägen en liten tid. WALLIN 1Pred. 2: 3 (c. 1830). (Han) hade .. försökt sig på flere skilda lefnadsvägar. JOLIN Ber. 4: 29 (1877). SÖDERBLOM Gudstr. 70 (1914).
– LEVNADS-VÄL, n. (†) välfärd l. framgång i livet. Et steg på ärans väg gör ej mit lefnads väl. GFGYLLENBORG Vitt. 3: 319 (1773, 1797).
– LEVNADS-YRKE. jfr -BANA 2. Val av levnadsyrke. VDAkt. 1779, nr 487. TEGNÉR (WB) 8: 279 (1838). DE GEER Minn. 1: 40 (1892).
– LEVNADS-ÅLDER,
[jfr t. lebensalter]
[LEVNADS-ÅLDER.ssg 1]
1) om levande väsens l. växts (tillryggalagda) livstid; ålder; äv. (om avsnitt i ngns livstid. Nå en hög levnadsålder. Dödlighetens aftagande i lefnadsåldern under 10 år. PALMBLAD Norige 62 (1846). Den .. för erhållande af ålderspension föreskrifna lefnadsålder. SFS 1910, nr 162, s. 3.
[LEVNADS-ÅLDER.ssg 2]
2) (numera föga br.) (på förhand) utmätt tidsrum l. period för ngn l. ngt att leva. Må denne olycklige (döde) återvända till de lefvande; jag (dvs. Muhammed) skänker honom en ny lefnadsålder. PoetK 1819, 2: 102.
– LEVNADS-ÅR.
[jfr t. lebensjahr]
år av l. i en människas (l. ett djurs) levnad. I sitt sextionde levnadsår. Under de första levnadsåren. WARNMARK Epigr. F 1 a (1688). Hennes sista lefnads-år voro mycket svåra. Oldendorp 2: 503 (1788). DE GEER Minn. 2: 83 (1892).
– (jfr 4) LEVNADS-ÅSIKT ~²⁰ l. ~⁰².
[jfr t. lebensansicht]
(numera knappast br.) åsikt med avs. på livet; livsåskådning. LäsnHvarjeh. 1: 4 (1810). Sjelfve Aristoteles .. beherrskas han ej i månget hänseende af sina landsmäns gemensamma realistiska lefnads-åsigt? ATTERBOM PhilH 343 (1835). SCHWARTZ Pos. 83 (1863).
– (jfr 4) LEVNADS-ÅSKÅDNING ~⁰²⁰.
[jfr t. lebensanschauung]
(numera knappast br.) livsåskådning. Den antika verldens lefnadsåskådning. BOLIN Statsl. 1: 57 (1868). Landsm. 1911, s. 489.
– LEVNADS-ÖDE. n.
[LEVNADS-ÖDE.ssg 1]
1) vad som är l. blir en människas öde under hennes liv. Ett sorgligt levnadsöde. Hans lefnadsöde erhöll härigenom sin rigtning. 2SAH 59: 21 (1882).
[LEVNADS-ÖDE.ssg 2]
2) (i vitter stil) i pl.: händelser o. upplevelser i en persons l. ett samfumds o. d. liv. Skildra sina levnadsöden. Ett folks levnadsöden. RADEMINE Knigge 1: 81 (1804). MELIN Pred. 2: 118 (1847).