– LOKAL-ABONNEMANG. post. postabonnemang på tidning vid postanstalt i tidningens utgivnings- ort. BtRiksdP 1904, Saml. 1. I. 2: nr 44, s. 25.

– (2 b) LOKAL-ANESTESI. med. lokalbedövning. LbKir. 1: 448 (1920).

– LOKAL-ARKIV. innehållande arkivalier från ett mindre område. BtRiksdP 1897, 8 Hufvudtit. s. 252.

– LOKAL-ATTRAKTION. 1) geol. på viss ort förekommande avvikning i tyngdkraftens riktning; jfr ATTRAKTION 1 a. NF (1885). 2) (numera knappast br.) == -MISSVISNING 1. TT 1897, K. s. 85 (1854). 3) (numera knappast br.) == -MISSVISNING 2. Barlow Local- missvisn. 14 (1824). STENFELT (1920).

– LOKAL-AUKTORITET. (†) lokal myndighet; i sht i pl.; jfr AUK- TORITET I 2. SC 2: 293 (1821). CRONHOLM Bref 32 (1865).

– LOKAL-AVDELNING ~⁰²⁰. i sht om avdelning av en organisation som är utbredd över hela riket. NerAlleh. 1896 nr 35, s. 2.

– (2 b) LOKAL-BAD. värkande bl. på viss del av kroppen. UpsP 1860, nr 89, s. 1.

– LOKAL-BANA, r. l. f. (ortare) järnväg av bl. lokal betydelse. 2UB 9: 277 (1905).

– LOKAL-BATTERI. telegr. elektriskt batteri som på mottagningsstationen bringas i funktion av linjeströmmen o. därigenom sätter skrivappraten i rörelse. FOCK 1Fys. 623 (1855).

– (2 b) LOKAL-BEDÖVA, -ning. med. bedöva enstaka kroppsparti; i sht ss. vbalsbst. -ning. 2NF 18: 330 (1912). NoK 100: 284 (1931).

– LOKAL-BREV. post. jfr -FÖRSÄNDELSE. SFS 1855, nr 51, s. 3.

– LOKAL-BREVBÄRARE ~⁰²⁰⁰. post. anställd för lokalbrevbäring. SFS 1918 s. 1815.

– LOKAL-BREVBÄRING ~⁰²⁰. post. av postvärket anordnad utbäring av postförsändelser inom viss ort. Sthm 3. 187 (1897).

– LOKAL-BREVLÅDA ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. post. brevlåda (se d. o. 2) uppsatt inom samhälle med postanstalt. DÖSS o. LANNGE (1908).

– LOKAL-FAUNA. 1) om visst mindre områdes djurvärld; jfr FAUNA l. BOHEMAN ÅrsbVetA 1849–50, s. 117. 2) (bok innehållande) beskrivning över dylikt områdes djurvärld; jfr FAUNA 2. FRIES ÅrsbVetA 1834, s. 34.

– LOKAL-FLORA. särsk. : (bok innehållande) beskrivning över visst mindre områdes växtvärld. BotN 1844, 2: 52.

– LOKAL-FORM; pl. -er. art l. typ som förekommer inom ett begränsat område; jfr FORM I 9. Fornv. 1919, s. 228 (om ringar från forntiden). särsk. zool. o. bot. jfr FORM I 9 slutet. BotN 1865, s. 11. BACKMAN MännRas. 158 (1935).

– LOKAL-FORSKARE. person som gör (historiska) undersökningar inom en viss, begränsad trakt. AB 1899, nr 9, s. 3.

– LOKAL-FÄRG. 1) i sht mål. om ett föremåls egen färg i rent solljus o. på vanligt synhåll, utan påvärkan av skuggor o. dagrar l. reflexer m. m.; jfr LOKAL adj. 3. SCHEUTZ Ritk. 205 (1832). OoB 1931, s. 532. 2) litt.-hist. bildl.: starkt betonad landskaps- o. folkkarakteristik i en skildring. 2SAH 12: 382 (1827). 3) för viss ort l. trakt utmärkande egenhet. Alla tyska mål hafva sin lokalfärg. Verd. 1889, s. 68. Fornv. 1921, s. 180.

– (2 a) LOKAL-FÄRGAD, p. adj. särsk. 1) litt.-hist. om skildring: som utmärker sig för starkt betonad landskaps- o. folkkarakteristik; jfr -FÄRG 2. SD(L) 1901, nr 440, s. 2. 2) som har egenheter karakteristiska för viss bygd l. trakt; jfr -FÄRG 3. Starkt lokalfärjade .. rimsättningar. WULFF Övers. 15 (1897). 3) utmärkt av intresse för viss trakt l. ort. Även i de franska storstäderna är pressen ytterligt lokalfärgad. FOGELQVIST ResRot 34 (1926).

– LOKAL-FÖRENING. konkret; jfr -AVDELNING. TT 1885, s. 151. Stockholms lokalförening av riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. SvD(A) 1933, nr 50, s. 5.

– LOKAL-FÖR-SVAR. mil. o. sjömil. försvar av ett, i regel mindre, i förväg geografiskt bestämt område. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, 1AnfLandtförsv. s. 12 (1868). särsk. konkret, om trupp l. flottavdelning avsedd för försvar av mindre, i förväg geografiskt bestämt område. SydsvD 1870, nr 1, s. 3.

– LOKAL-FÖRSÄNDELSE. post. försändelse (se d. o. 1) som av posten befordras bl. inom den lokala postanstaltens område l. inom särskilt fastställt lokalportoområde. SD 1892, nr 355, s. 4.

– LOKAL-FÖRVALTNING. motsatt: centralförvaltning. NF 3: 176 (1878).

– LOKAL-GODSTÅG ~⁰² järnv. jfr -TÅG. PT 1912, nr 145 A, s. 3.

– LOKAL-GUD. rel.-hist. hednisk gud dyrkad inom ett mindre område. LJUNGGREN Est. 2: 287 (1860).

– LOKAL-HELGON. person som efter döden anses ss. helgon bl. inom ett mindre område. ANHOLM Norm. 237 (1898).

– LOKAL-HISTORIA. ortshistoria. HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 2: 279 (1868)-

– LOKAL-HISTORIKER. jfr -HISTORIA. 2NF 38: 14 (1925).

– LOKAL-INTRESSE. ortsintresse. Många eljest redbara personer låta förleda sig af lokalintressen. ÖgCorr. 1854, nr 78, s. 4.

– (1) LOKAL-KASUS. språkv. i vissa språk: kasus (se d. o. II) uttryckande rumsförhållande. RENVALL FinSpr. 53 (c. 1819, 1840; i finska språket). NF 4: 1325 1881; i finska språket).

– LOKAL-KLIMAT. inom bestämt, mindre område. Ymer 1925, s. 368.

– LOKAL-KOLORIT. == -FÄRG 2. MRCUS GeijerL 230 (1909).

– LOKAL-KRÖNIKA. ortskrönika. KLINT (1906).

– LOKAL-LEDNING. i sht telef. konkret; jfr LEDNING sbst.² ² b. MOLL Fys. 3: 67 1899; i telegraf). Lokalledningar, vilka förbinda samtalsapparater med stationer. SFS 1915, s. 1130.

– LOKAL-MISSVISNING ~⁰²⁰. (numera knappast br.) 1) om den avvikning en magnetnål på viss ort gör till följd av att de magnetiska polerna icke överenstämma med jordens värkliga nord- o. sydpol, missvisning, deklination (se d. o. I b). NF (1885). 2) om det förhållande att nålen i en skeppskompass avviker från den magnetiska meridianen på grund av magnetisk invärkan från ombord befintliga järnmassor, deviation (se d. o. 1 b). Sättet att rätta Localmissvisningen å en Skepps-Compass. Barlow 1824; boktiten. KrigVAH 1836, s. 102. SMITH 208 (1916).

– LOKAL-MYNDIGHET ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. konkret. SC 2: 304 (1821).

– LOKAL-MÄRKE. 1) (förr) post. frimärke uteslutande avsett för lokalförsändelse. BERNDTSON (1880). 2) skogsv. flottningsmärke angivande inom vilket förvaltningsområde virke är utdrivrt. HALLER o. JULIUS 232 (1908).

– LOKAL-OMSTÄNDIGHET ~⁰²⁰⁰ l. ~⁰¹⁰². (numera knappast br.) i sht i pl.: lokala förhållanden. LittT 1797, s. 201. PALMBLAD LbGeogr. 74 (1835).

– LOKAL-PAKET. post. jfr -FÖRSÄNDELSE. GEIJER Postförf. 185 (1890).

– LOKAL-PATRIOT. person som ensidigt förfäktar sin egen hemorts intressen; jfr BYGDE-PATRIOT. LUNDELL (1893).

– LOKAL-PATRIOTISK. jfr -PATRIOT. STRINDBERG NRik. 182 (1882).

– LOKAL-PATRIOTISM. jfr -PATRIOT samt BYGDE-PATRIOTISM. KRÆMER Span. 151 (1860).

– LOKAL-POLITIK. politik som avser skötandet av ett mindre områdes angelägenheter; äv.: politik som söker främja bl. den egna ortens intressen. Verd. 1892, s. 159. Riksdagens beslut (i järnvägsfrå- gan) var .. ägnadt att .. väcka lokalpolitiken till lif. SJ 1: 43 (1906).

– LOKAL-PORTO. post. lägre porto gällande för lokalförsändelser. KLINT (1906).

– LOKAL-PORTO-OMRÅDE ~⁰⁰~⁰²⁰. post. område, vanl. bestående av (större) stad, stundom jämte vissa omgivande samhällen, inom vilket lokalporto tilllämpas. SFS 1918, s. 1815.

– LOKAL-POST. för befordran av lokalförsändelser. AB 1865, nr 258, s. 4. DÖSS o. LANNGE (1908). särsk. a) (förr) om privat befordran. LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 254 (1880; om förh. 1838–55). AdrKalMalmö 1927, s. 219. b) (†) om viss avdelning i tidning: brevlåda (se d. o. 3. SöndN 1862, nr 2, s. 4 (rubrik. 1869 ersatt med: brevlåda).

– LOKAL-PRENUMERATION. post. == -ABONNEMANG. SFS 1891, Bih. nr 30, s. 19.

– LOKAL-PROST. (†) prost över egen församling. CEDMAN Bahusl. 121 (1746). GT 1788, nr 91, s. 2.

– LOKAL-RAS, r. i sht biol. o. landt. inom visst, mindre område förekommande ras av ngn djurart o. d. TLandtm. 1897, s. 289. Det orientaliska muflonfåret .. uppträder i flera lokalraser. FoFl. 1915, s. 194.

– LOKAL-REDAKTÖR. i tidning: platsredaktör. 2NF 28: 1305 (1919).

– LOKAL-SAMTAL ~⁰² l. ~²⁰. telef. utväxlat mellan apparater tillhörande samma station. 2UB 10: 95 (1906).

– LOKAL-SANNING. (†) i fråga om skildring: lokalfärg (se -FÄRG 2); äv. i fråga om avbildning. Polyfem II. 43: 3 (1810). HAMMARSKÖLD KonstH 437 1817; om avbildning). 2SAH 35: 191 (1861).

– LOKAL-SKOLA, r. l. f. konst. för viss ort l. trakt utmärkande riktning inom konsten. NordT 1886, s. 349.

– LOKAL-SORT. särsk. (i sht landt.) om icke förädlade sorter av sädesslag o. d. UtsädT 1907, s. 54.

– LOKAL-SPRÅK. om det i en viss trakt gängse språket. SD 1892 nr 332 s. 5.

– LOKAL-STAT. 1) (tillf.) om stat som icke kan göra sitt inflytande gällande utanför de egna gränserna; motsatt: stormakt. NYBLOM Österut 145 (1908). 2) avlöningsstat rörande den del av ett ämbetsvärks o. d. personal som icke tjänstgör vid värkets centrala förvaltning. SFS 1892, nr 99, s. 2.

– LOKAL-STYRELSE. motsatt: centralstyrelse.

[LOKAL-STYRELSE.ssg 1]

1) abstr. NF 6: 164 (1882). 2) konkret. SC 1: 502 (1820); möjl. till 1. 2VittAH 15: 276 (1832, 1839) Förläggningen av den dagliga undervisningstiden skall .. bestämmas av läroverkets lokalstyrelse. SFS 1928, s. 1323.

– LOKAL-STYRKA, r. l. f. sjömil. om sjöstridskrafter avsedda för försvar av ett begränsat område. 2NF 9: 327 (1908).

– LOKAL-SÄGEN. gängse i en viss trakt. SvLittFT 1835, sp. 227.

– LOKAL-TELEFONIST. för betjäning av lokalsamtal. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 175.

– LOKAL-TELEGRAM. adresserat till mottagare på samma ort som inlämningsstationen. SFS 1895, nr 50, s. 1.

– LOKAL-TID. för viss ort gällande medelsoltid, ortstid. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 22, s. 6.

– LOKAL-TIDNING. ortstidning. HEDENSIIERNA FruW 245 (1890).

– LOKAL-TON ~tω²n. 1) mål. om den för ett föremåls enskilda delar egendomliga allmänna färgtonen; äv. == -FÄRG 1. SCHEUTZ Ritk. 158 (1832). KALLSTENIUS HbOljem. 68 (1915). 2) i sht litt.-hist. bildl., i fråga om skildring o. d.; jfr -FÄRG 2. AntT XII. 1: 151 (1891). Oscarsteatern har .. lyckats fånga den engelska lokaltonen anmärkningsvärt väl. SvD(A) 1930, nr 284, s. 8.

– LOKAL-TRAFIK. i sht järnv. motsatt: fjärrtrafik. NF 7: 1163 (1883). VFl. 1909, s. 84 (om sjötrafik). Ymer 1930, s. 322 (om lufttrafik).

– LOKAL-TÅG. järnv. ombesörjande lokaltrafik; jfr FÖRORTS-TÅG. BtRiksdP 1883, 6Hufvudtit. s. 52.