LO lω⁴, sbst.², r. l. m.; best. -n (NORDFORSS (1805) osv.) l. (numera bl. bygdemålsfärgat) -en (BoupptRArk. 1706, BJÖRKEGREN 2300 (1786)); förr äv. LOD, sbst.², l. LOV, sbst.², r. l. m.; best. -en. ( lo(o) c. 1635 osv. lod(h) 1538 (: cledhalodh)– 1749. lov (lof) 1778–1907)

[sv. dial. lo, lov. jfr ä. d. lo, d. lu, luv, nor. lo, lugg (på kläder), fsax. wlŏh, lugg, ludd, feng. wlŏh, f., tofs, frans, av ett germ. wlŏhŏ. Anm. I ä. exempel. i sht med formen lod(h), är det ofta svårt att skilja ordet från LÅD, sbst.² (lod(h))]

[LO.sbst2 1]

1) (i vissa trakter) lugg på kläde l. dyl. SCHRODERUS Dict. 115 (c. 1635). (Han) hade sömmat en tröga .. och wänt loden på klädet up. VRP 1653, s. 852. All lon är borta på klädet. NORDFORSS (1805). (Tidningarna hade) smulats sönder och intrampats i mattans fina lo. AHRENBERG Männ. 5: 255 (1910). En stukad storm med grönskande lo. SUNESON GGrund 94 (1926). jfr KLÄDES-LO.

[LO.sbst2 2]

2) (i Finl.) == HÅR-REM, sbst.² Denna plats (på skidan) beklädes med sälskinn, lon vänd mot hälen. Finland 79 (1893). TurForskn. 3: 57 (1918).

Ssgr (till 1):

– LO-KRATS, (förr) värktyg varmed luggen på vissa tyger upprevs (så att ytan blev luddig). HOLMBERG 2: 584 (1795). WESTE (1807).

– LO-SLITA. i fråga om kläder: nöta bort luggen från (tyget); nästan bl. (numera företrädesvis i Finl.) i p. pf., i adjektivisk anv.: luggsliten. 1. swart .. Klädes Kappa Losliten och skarfwat under Kragan. BoupptSthm 26/7 1667. Klädningen .. loslites någon tid på rätan. ROTHOF 126 (1762). LUNDELL (1893) . jfr BERGROTH FinlSv. 336 (1917).

– LO-VANTE, se d. o.