© Svenska Akademien. SAOB spalt: L1123; tryckår: 1941
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
LUDD lud⁴, sbst.¹, r. l. m. (SERENIUS 1741 osv.) , äv. n. (SCHULTZE Ordb. 2870 (c. 1755), 2NF 34: Suppl. 162 (1922)); best. -en, ss. n. -et; pl. (†, ss. n.) == (WRETLIND Läk. 4: 39 (1896)). ( lud c. 1740 (: ludig), c. 17551881 (: ludtåtel). ludd 1640 (: luddot), 1651 osv.)
[jfr ä. d. lod(d), d. laad, hår, ull, nor. lode, ludenhet hår, nyisl. lod, n., ludenhet, ävensom sv. dial. ludda, grov toffel, lodde, hårsock; till LUDEN]
[LUDD.sbst1 1]
1) hårbeklädnad (på djurkropp) bestående av fina, tättsittande hår. ARVIDI 6 (1651; i rim- lista); bet. oviss. SERENIUS (1741). NYBLOM Hum. 93 (1874). HEIDENSTAM Svensk. 1: 8 (1908). – särsk.
[LUDD.sbst1 1.a]
a) om dun (se DUN, sbst.¹ 1) på fågel. VetAH 1782, s. 139. Därs. 1804, s. 93.
[LUDD.sbst1 1.b]
b) i utvidgad anv., om fin o. tät hårbeklädnad på växt l. växtdel. THUNBERG Resa 1: 181 (1788). ArkBot. VI. 14: 28 1907. )fr FILT-, ROT-, ROTHÅRS-, SPINDELVÄVS-, STJÄLK-, STJÄRN-LUDD.
[LUDD.sbst1 2]
2) i oeg. anv. av 1, om ngt som mer l. mindre liknar en tät o. fin hårbeklädnad. (Mos- san) öfvertäcker jorden med sit Ludd. SALANDER Gårdzf. 186 (1731). På doktorns hvita filthatt bildade myggorna en svart ludd. TurÅ 1898, s. 4. SvSkog. 1223 1928. jfr BLAD-, MÖGEL-LUDD. – särsk.
[LUDD.sbst1 2.a]
a) på tyg: lugg; äv. om framskjutande trådar på snöre o. d. Nöta af luddet på sammet. ADLERBETH FörslSAOB 1798. SYLWAN Ryor 64 (1934; i ryor).
[LUDD.sbst1 2.b]
b) om ämne som utvittrar i form av en fin hårbeklädnad. BERZELIUS Kem; 1: 233 (1808). Nära vid Neapel utvittrar alun ur marken .. såsom ett hvitt kristalliniskt ludd. ÅKERMAN Kem. Techn. 1: 65 (1832). 2NF 34: Suppl. 162 1922.
[LUDD.sbst1 2.c]
c) på tunntarmens insida befintlig bekiädnad av tätt sittande slemhinneutskutt; nästan bl. ss. senare led i ssgr. BERZELIUS Kemi 6: 303 (1830). ENGSTRÖM Glasög. 192 (1911). jfr TARM-LUDD.
Ssgr(i allm. till 1 b. Anm. Nedan anförda växter äro mer l. mindre beklädda med ludd):
LUDD-AL. trädet Alnus pubeseens Tausch. THEDENIUS FlUplSöderm. 445 1871.
LUDD-BLÖJA, r. l. f. växten Hypericum hirsutum Lin. NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 283 1901.
LUDD-DUNA. växten Epilobium hirsutum Lin. NYMAN VäxtNatH 2: 33 (1868).
LUDD-DUNTRAV ~⁰² l. ~²⁰. växten Epilobium parviflorum Schreb., hårmjölke. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 171 (1903).
LUDD-DUNÖRT ~⁰² l. ~²⁰. == -DUNTRAV. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 160 (1901).
LUDD-FINGERÖRT ~⁰⁰². växten Potentilla opaca Lin. NATHORST SvVäxtn. 46 (1905).
LUDD-FLOKA. växten Chærophyllum temulum Lin., hårfloka. KINDBERG SvNamn 17 (1905).
LUDD-FRUKTIG bot. om växt: som har frukter beklädda med ludd. BotN 1840, s. 9.
LUDD-GROBLAD ~⁰² l. ~²⁰. växten Plantago lanceolata Lin. var. dubia. LILJEBLAD Fl. 64 (1798).
LUDD-HAVRE. gräset Avena pubescens Huds., backhavre. RETZIUS FlOec. 96 (1806).
LUDD-HÅRIG. bot. vars hårbeklädnad utgöres av korta o. fina hår. UtsädT 1892, s. 11.
LUDD-KLOÄRT ~⁰² l. ~²⁰. växten Oxytropis pilosa (Lin.) DC. (KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 164 (1903).
LUDD-KNOPP. växten Sedum villosum Lin., klibbknopp. NYMAN FanerogFl. 114 (1873).
LUDD-KRISSLA. växten lnula britannica Lin. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 40 (1903).
LUDD-LAV. laven Nephroma resupinata Ach. (Nephroma tomentosum Hoffm. o. Nephroma papyraceum Hoffm.). VetAH 1794, s. 101.
LUDD-LIND. trädet Tilla platyphylla Scop. (Tilla grandifoha Ehrh.), sommarlind. KINDBERG SvNamn 19 (1905).
LUDD-LOSTA. gräset Bromus mollis Lin. LILJEBLAD Fl. 54 (1792).
LUDD-MJÖLKE.
[LUDD-MJÖLKE.ssg 1]
1) växten Epilobium hirsutum Lin. MosskT 1896, 2: 23.
[LUDD-MJÖLKE.ssg 2]
2) växten Epilobium parviflorum Schreb. LYTKENS Växtn. 527 1908.
LUDD-MOLLA. växten Kochia hirsuta Nolte. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 137 (1903).
LUDD-NYPON. växten Rosa villosa Lin. (Rosa tomentosa Sm.). KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 157 (1903).
LUDD-ROS. == -NYPON. LILJEBLAD Fl. 200 (1798).
(2 a) LUDD-SLITEN, p. adj. (föga br.) luggsliten; särsk. i överförd anv., om person. HEJDENSTAM Karol. 2. 85 1898.
LUDD-SPRÖTA, r. l. f. växten Oxytropis pilosa (Lin.) DC. NormFört. 23 1894.
LUDD-STARR.
[LUDD-STARR.ssg 1]
1) halvgräset Carex tomentosa Lin. Liljeblad Fl. 35 1816.
[LUDD-STARR.ssg 2]
2) halvgrä-. set Carex hirta Lin. SAHLÉN VenersbFl. 161 (1854).
LUDD-STAV. växten Pedicularis hirsuta Lin. LILJEBLAD Fl. 232 1792.
LUDD-TÅTEL. gräset Holeus lanatus Lin. LINNÉ Fl. nr 7 1745.
LUDD-TÖRNE. == -NYPON. LILJEBLAD Fl. 165 (1792)-
LUDD-VEDEL. växten Oxytropis pilosa (Lin.) DC. Krok o. Alm- quist Fl. 1: 182 1935.
LUDD-VICKER. förr äv. -VICKA , r. l. f. västen Vicia villosa Roth. Liljeblad Fl. 414 1816.
LUDD-VIOL. växten Viola hirta Lin., buskviol. NYMAN HbBot. 311 (1858).
LUDD-VÅREL. växten Arabis hirsuta Scop. NormFört. 27 1894.
LUDD-VÅRLÖK. ~⁰² l.~²⁰ växten Gagea arvensis (Pers.) Dum. LILJA SkånFl. 216 (1870).
LUDD-ÖRT. växt tillhörande släktet Filago Tourn., ullört. LILJEBLAD Fl. 284 (1792).
Avledn.:
LUDDA . v., se d. o.
LUDDIG , förr äv. LUDDOT, adj. ( ng 1677 osv. -ot 1640) beklädd l. betäckt l. försedd med ludd.
[LUDDIG.avl 1]
1) till 1.
Linc. Mmmm a 1640; bet. oviss. BROMAN Glys. 3: 26 (c. (1740). HÖGBERG JesuBr. 2: 127 (1915; i bild, om krutrök). jfr FILT-, FIN-, GRÅ-, GUL-LUDDIG. särsk. till 1 b. PALMFELT Ecl. 7 (1740). HALLER o. JULIUS 97 1908.
[LUDDIG.avl 2]
2) till 2; stundom närmande sig bet.:. trasig i. upptrasslad i kanterna. FKM 1: 200 (1806). En trädkäpp, sönderbultad i nerändan, så att den är luddig. STRÖM MinnB 7 (c. (1865). På kvällen var snöflingorna stora och luddiga. DN(A) 1934. nr 8, s. 14. särsk. till 2 a, om tyg: luggig, ruggig. BoupptSthm 10/6 (1677). Form 1934, s. 132.
Avledn.
luddighet , r. l. f.