[fsv. lædher, motsv. d. læder, lær, isl. leðr, mnt. led(d)er, fht. ledar, t. leder, feng. leðer, eng. leather; trol. lån i nord. spr; av oklart urspr.]
).
).
).
). – jfr
m. fl. – särsk.
: slite läder). Sina drängar lät han alla kläda i lär som tyska ryttare.
).
).
l. bildl. (jfr
); särsk. om skinnet på kroppen (av levande djur l. människa); utom i viasa uttr. bl. tillf.
).
). jfr
. särsk.
).
).
).
).
särsk.
).
).
).
).
).
).
).
m. fl. – särsk.
).
).
Bouppt.
.
om fotboll; nästan bl. i sg. best.
).
.
Ssgr (till1.
Anm. Flertalet ssgr beteckna föremål (tillvärkade) av läder l. avsedda för bearbetning l. behandling av läder)
A
–
LÄDER-APPLIKATION.
jfr appilkation I 3. Broderi med läderapplication. Freja 1878,
s. 87.
–
LÄDER-APPRETYR.
HALLSTEN o. LILIUS (
1896).
–
LÄDER-ARBETE ~⁰²⁰ äv. ~²⁰⁰.äv. konkret. WESTE (
1807).
SFS 1892 nr 34 s. 29.
–
LÄDER-ARTAD,
p. adj. Läderartade blad. Oldendorp 1: 155 (
1786).
Framvingarne (hos skalbaggarna äro) horn- eller läderartade. THOMSON Insect. 1 (
1862).
–
LÄDER-AVFALL ~⁰², äv. ~²⁰. konkret: avfall vid bearbetning av läder. JUHLIN-DANNFELT ²55 (1886).
–
LÄDER-BAGGE.
zool. om skalbaggarna Osmoderma eremita Lin. o. Proerustes coriaceus Lin. Rebau NatH 1: 586 (
1879).
2NF 10: 588 (
1908).
–
LÄDER-BALJA.
jfr balja, sbst.¹ ¹. 1 nytt Rapper .. med suart läder balja. ArkliR 1562, avd.
5. –
LÄDER-BAND.
[LÄDER-BAND.ssg 1]
1) jfr band, sbst.¹ ¹, 29. En Bambo-Rör med .. svart Läderband. DA 1793,
nr 142, s. 4.
[LÄDER-BAND.ssg 2]
2) bokb. om bokband; jfr skinn-band. Hela och halva lä- derband; jfr halv
1 y ŋ o. hel, adj.
4 l δ.
DA 1808,
nr 101, s. 3. Thon o. Kirsch 118 (
1856),
–
LÄDER-BANDAD,
p. adj. (
förr)
om ringharnesk: där fogarna mellan de olika raderna av metallringar voro täckta med läderremsor. UB 6: 110 (
1874).
RYDBERG Vap. 107 (
1891).
–
LÄDER-BARS,
m. l. f. [jfr hästebars]
(
†)
hästharnesk av läder. VaruhusR 1541.
ArkliR 1560, avd.
1 (
1572).
–
LÄDER-BEREDARE.
jfr beredare 1 a. BoupptSthm 1681,
s. 1068 a (
1678)-
–
LÄDER-BEREDERI. (
†)
läderberedning. RARP 3: 174 (
1641).
–
LÄDER-BLOMMA,
r. l. f. [LÄDER-BLOMMA.ssg 1]
1) [efter t. lederblume]
(
†)
== klöver-alm. VetAH 1798,
s. 68 [LÄDER-BLOMMA.ssg 2]
2) konstgjord blomma av läder. Freja 1873,
s. 187.
Ssg:
–
LÄDER-BOLL.
överdragen med läder. –
LÄDER-BOTTEN.
skom. jfr botten I 1 e. GenMRulla 19/9 1719.
–
LÄDER-BRUN.
brun som läder. Den läderbruna hyen. EKERERG Res. 147 (
1773).
LfF 1899,
s. 288.
–
LÄDER-BRÖLLOP.
[jfr guld-bröllop]
(
i vissa trakter)
festlighet varmed treårsdagen av ett bröllop firas. AB 1892,
nr 291 A,
s. 3.
–
LÄDER-BUNDEN,
p. adj. om bok: bunden i läderband. TEGNÉR (WB) 4: 18 (
1822).
–
LÄDER-BÄLG.
[LÄDER-BÄLG.ssg 1]
1) till bälg I 3. NoraskogArk. 4: 167 (
1656).
Blästern .. drifves med et par små läderbälgor, genom trampning. RINMAN 1: 262 (
1788).
[LÄDER-BÄLG.ssg 2]
2) i fotografikamera; jfr bälg I 4. ROOSVAL Schmidt 21 (
1896).
–
LÄDER-BÄLTE.
[fsv. lädherbälte]
jfr bälte l. NorrlS 1– 6: 112 (
1802).
Vanligen uppträdde .. (brukspatro- nen) i en grön långrock med läderbälte kring lifvet. ROOS Strejk. 35 (
1892).
–
LÄDER-DAMASK.
vanl. i pl- GenMRulla 19/9 1719.
–
LÄDER-DYNA,
r. l. f. jfr dyna, sbst.¹ l. KKD 5: 75 (
1710).
Curt, sittande i sin runda .. skrufstol med svart läderdyna. CRUSENSTOLPE Mor. 3: 312 (
1841).
–
LÄDER-ETUI.
Riksregalierna befunnos inneslutna i för dem inrättade läderetuin. RiksdRevStatsv. 1896, s.
213. –
LÄDER-FABRIK.
för framställning av läder o. lädervaror. PT 1758,
nr 39, Bil.
s. 2.
En .. läderfabrik, där elektrisk garfningsmetod kommer till användning. AtlFinl. 24: 6 (
1899).
–
LÄDER-FERNISSA,
r. l. f. för färgning o. lackering av läder, läderlack. AHB 4: 39 (
1860).
–
LÄDER-FIL.
tekn. polerfil beklädd med läder l. skinn. DALIN (
1853).
–
LÄDER-FLASKA.
(särsk. i fråga om utländska förh.) jfr flaska 1. CHRONANDER Surge B 1 a (
1647).
SFS 1900,
nr 107, s. 58.
–
LÄDER-FODER.
[LÄDER-FODER.ssg 1]
1) (
numera knappaat br.)
läderfodral; jfr foder, sbst.²
¹. PETREIUS Beskr. 4: 13 (
1615).
BoupptSthm 5/6 1689 (om hattfodral). [LÄDER-FODER.ssg 2]
2) till foder, sbst.² ³, 4. Freja 1878,
s. 87.
–
LÄDER-FODRAL.
1 st Compass i mässing med läder fouteral. BoupptVäxjö 1784.
–
LÄDER-FRAX. (
†)
läderväska. BoupptVäxjö 1751.
Ågerup- Ark. Bouppt.
1753.
–
LÄDER-FULL garv. om hud: varav kraftigt läder erhålles. HIRSCH LbGarfv. 19 (
1898).
–
LÄDER-FÅTÖLJ.
kädd med läder, skinfotölj. BoupptRasbo 1787.
–
LÄDER-FÄRG.
gulbrun färg påminnande om läder. MÖLLER 2: 238 (
1785).
Skrombergateglets läderfärg. TT 1893, Allm.
nr 41, s. 1.
–
LÄDER-FÄRGAD,
p. adj. jfr -färg. Iduna 1864,
s. 65.
–
LÄDER-FÖRKLÄDE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. Drängar, med läderförkläden ända upp under hakan. ALMQVIST Skälln. 68 (
1838).
–
LÄDER-FÖRTYNGNING. (
i fackspr.)
förhöjning av vikten på läder gm tillsatta (billigare) fyllnadsämnen. 2UB 8: 559 (
1900).
–
LÄDER-GALOSCH. (
förr)
STRINDBERG NRik. 177 (
1882).
Förr gick den, som hade råd, .. i lädergaloscher med klackjärn. NYBLOM Minn. 1: 63 (
1904).
–
LÄDER-GARVERI. (
†)
garveri. [LÄDER-GARVERI.ssg 1]
1) abstr; jfr garveri l. STIERNMAN Com. 3: 73 (
1662).
[LÄDER-GARVERI.ssg 2]
2) konkret; jfr garveri 3. PH 10: 297 (
1774).
AHLMAN (
1872).
–
LÄDER-GEHÄNG.
KlädkamRSthm 1658,
s. 30.
Huggare som bäres i svart lädergehäng öfver axeln. GYNTHER Förf. 4: 379 (i handl. fr. 1832).
–
LÄDER-GJORD,
r. l. f. jfr gjord, sbst. 1. Stigbygelremmen .. fastgöres vid en lädergjord. Tldr. 1882,
s. 131. särsk. (
†): lädergördel; jfr gjord, sbst.
1 a.
2Kon. 1: 8 (
Bib. 1541).
Kläder af håhr .. voro Propheternes vanlige drägt, med en lädergiord omkring länderne. KIELLBERG KonstnHandtv. Skrädd.
8 (
1753).
–
LÄDER-GJORDING l. -GJORDNING. (†) lädorgördel, läderbälte. Iohannes hadhe .. en lädhergiording om sina länder.
Mat. 3: 4 (
NT 1526).
ALMQVIST TreFr. 3: 149 (
1843).
–
LÄDER-GRIMMA.
jfr grimma 2. GripshR 1555,
s. 24 b.
–
LÄDER-GUL.
varmt grågul. THOMSON Insect. 198 (
1862).
Sonesson Hb-
Trädg. 867 (
1926).
–
LÄDER-GULT,
n. jfr -gul. AHB 12: 22 (
1865).
–
LÄDER-HALSBAND ~⁰² l. ~²⁰. En hvit Rapphöns-Hund med Läder-Halsband. DA 1771,
nr 13 s. 4.
–
LÄDER-HALSDUK ~⁰² l. ~²⁰. Krig(VAT 1840,
s. 307.
SamlFörfArméen 5: 289 (
1852).
–
LÄDER-HALVA. (
i fackspr.)
jfr halva, sbst. 1 b. BECKMAN Amer. 1: 6 (
1883).
SvSkoT 1926,
nr 21, s. 5.
–
LÄDER-HANDEL.
handel med läder(varor); jfr handel, sbst.² ¹¹ b; äv. om handelsbutik; jfr handel, sbst.² ¹¹ b ε. LIND (
1749).
Läderhandeln omfattar handeln med sådana beredda djurhudar, hvilka icke användas till pälsverk. FLIESBERG HbKöpm. I. 1: 37 (
1896).
–
LÄDER-HANDLARE.
LIND (
1749).
–
LÄDER-HANDSKE.
TullbSthm 27/9 (1578).
På vänstra handen drager man en tjock läderhandske, hvarpå man sätter jakt- falken). NILSSON Fauna II. 1: 15 (
1824).
–
LÄDER-HANDTÄCKE. (
†)
lättare hästtäcke av läder. HH 24: 145 (
1709).
ÅgerupArk. Bouppt.
1755.
–
LÄDER-HARNESK, (
förr)
KrigVAH 1847,
s. 147.
–
LÄDER-HATT. (
i sht förr)
jfr hatt 1. HH 2: 24 (
1548).
BoupptVäxjö 1832.
–
LÄDER-HATTEFODER. (
†)
== -hattfodral. BoupptSthm 29/8 1679.
–
LÄDER-HINNA,
r. l. f. (
numera knappast br.)
anat. den serösa hinna som hos högre ryggradsdjur närmast omgiver amnion; chorion. SÖNNERBERG Loder 584 (
1799).
LUNDELL (
1893) .
–
LÄDER-HINTERTYG ~¹⁰². (-hinder-) (
i fackspr.)
HH 2: 28 (
1548).
–
LÄDER-HJÄLM.
1VittAH 1: 150 (
1755).
–
LÄDER-HOSEBAND. (
†)
strumpeband av läder. TullbSthm 17/4 1548.
–
LÄDER-HUD.
[efter t. lederhaut]
det under överhuden liggande lagret av huden hos mÄnniskor o. ryggradsdjur, vilket innehåller nerver, blodkärl, muskler m. m. SÖNNERBERG Loder 291 (
1799).
Läderhuden – eller den mellersta huddelen – är den för garfvaren vigtigaste. TT 1887,
s. 63.
–
LÄDER-HUVA.
EKBLAD 76 (
1764).
Ögonen (på jaktfalken, som skall tämjas) äro betäckta af .. läderhufvan. NILSSON Fauna II. 1: 15 (
1824).
Den käcke flygaren med läderhuva och nerver av järn. GHT 1934,
nr 92, s. 3.
–
LÄDER-HUVUDSTÄLLE. (
†)
betseltyg av läder. OrdnLilleTull. 1658 s. B
2 a.
–
LÄDER-HYLSA.
AHB 108: 8 (
1881).
–
LÄDER-HYVEL.
sadelmak. värktyg bestående av ett skarpt järn med tvenne handtag varmed läderremmar o. d. hyvlas jämna. ArbB 262 (1887).
–
LÄDER-HÄLLA,
r. l. f. jfr hälla, sbst.² ⁴. SPF 1846,
s. 163. (Snö- sockorna) fästades under foten med en läderhälla.
HLILLJEBJÖRN Hågk. 1: 11 (
1865).
–
LÄDER-HÖLSTER.
jfr hölster, sbst.² ¹. ArkliR 1561, avd.
2. Spanska revolvrar i läderhölster.
MÖRNE ÄventV 178 (
1929).
–
LÄDER-HÖLSTERKLAPP. (
†)
klaff av läder på pistolhölster. KKD 11: 107 (
1707).
–
LÄDER-IMITATION.
jfr imitation 2. Med Pegamoid framställas läderimitationer för möbel- och vagnsklädsel. KatalIndUtst- Sthm 1897, s. 133.
–
LÄDER-INDUSTRI.
TT 1887,
s. 62.
–
LÄDER-INLÄGONING ~⁰²⁰. särsk. konkret; jfr inläggning 1. MeddSlöjdF 1884,
s. 151.
–
LÄDER-KANON ~⁰². (förr)
(lätt) kanon vars eldrör bl. a. var omlindat med flera varv av rep o. försett med ett hölje av härdt läder. SP 1792,
nr 59 s. 1 (om förh.
1627).
Gustaf Adolf införde .. de .. så kallade "läder"-kanonerna .. men utbytte dem .. redan 1631 mot .. fältstycken af jern. SvLittFT 1835, sp.
275.
DN(B) 1941,
nr 26, s. 12.
–
LÄDER-KARP.
zool. karp som saknar (l. har endast enstaka små) fjäll. Rebau NatH 1: 558 (
1879).
–
LÄDER-KARPUS. (
förr)
BELLMAN (Bellms) 1:
55 (c. 1770,
1790).
TERSMEDEN Mem. 1: 124 (c. 1780).
–
LÄDER-KASK.
jfr kask, sbst.¹ ¹. KrigVAT 1858,
s. 171.
2UB 1: 566 (
1898).
–
LÄDER-KASKETT. (
i sht förr)
jfr kaskett l. Bouppt- Växjö (
1776).
ENGELKE Prästg. 99 (
1905).
–
LÄDER-KISTA.
kista av (l. beklädd med) läder. FörordnUtrVar. 1734, s. B
4 a.
HEDIN GmKhor. 382 (
1893).
–
LÄDER-KLACK.
på skodon. LIND 1: 1211 (
1749).
–
LÄDER-KLAFF.
VetAH 1752,
s. 132 (i pump).
–
LÄDER-KLAPP. (
i fackspr.,
numera knappast br.)
läderklaff; jfr klapp, sbst.¹ ¹ a. LMil. 4: 1577 (
1717).
KIELLBERG KonstnHandtv. Hofsl.
9 (
1753).
–
LÄDER-KLOT.
[jfr eng. leather cloth]
tyg av läderimitation. LUNDELL (
1893).
Stolar .. stoppade och klädda med läderkloth. TLev. 1904,
nr 26, s. 1.
–
LÄDER-KLÄDD,
p. adj. FRICK o. TROLLE 10 (
1872).
Den vackra, läderklädda kista som (osv.). Fatab. 1924,
s. 55.
–
LÄDER-KLÄDER, pl. (
i sht förr)
KlädkamRSthm 1582 E,
s. 61 a.
–
LÄDER-KNIV.
[jfr t. lermesser]
(i fackapr.) avsedd för styckning m. m. av läder. HemslöjdsutstSthm 1880 s. 92.
SvSkor 1931 s.
351. –
LÄDER-KORALL.
zool. koralldjuret Alcyonium digitatum Lin. (STUXBERG o.) FLODERUS Djurv. 3: 383 (
1904).
–
LÄDER-KORSETT.
med. ortopediskt bandage av läder i form av en korsett. WIDE MedGymn. 421 (
1896).
–
LÄDER-KRAFTIG garv. == -full. Skinn från andra årstider (än sommaren) blifva "fulla" och läderkraftiga. HIRSCH LbGarjv. 14 (
1898).
–
LÄDER-KRAGE.
[LÄDER-KRAGE.ssg 1]
1) till krage 2 a. VarRerV 18 (
1538).
LUCIDOR (SVS) 236 (
1672).
[LÄDER-KRAGE.ssg 2]
2) till krage 3; särsk. [LÄDER-KRAGE.ssg 2.a]
a) på stövel o. d. 2NF 27: 608 (
1918).
[LÄDER-KRAGE.ssg 2.b]
b) tekn. om ringformig tätning l. packning av lä der; jfr -manschett. JernkA 1848,
s. 368.
TUNELD Grufpump. 33 (
1909).
–
LÄDER-KULA.
(vard., skämta.) om fotboll. LAURENT SkolflBer. 7 (
1927).
–
LÄDER-KYLLER. (
förr)
2Saml. 10: 10 (
1637).
Bröst- och ryggharnesken buros vanligen över läderkyller, vilka i Sverige alltid voro av älghud. ALM BlVap. 246 (
1932).
–
LÄDER-KÅPA. särsk. (
i fackspr.)
== kåpa 2 g. 1 st Kyrksele med sillja och läder Kopa. BoupptRasbo 1765.
–
LÄDER-LACK. (
i fackspr.)
lackfernissa för lackering av läder. ÅSTRAND (
1855).
–
LÄDER-LACKERING. (
i fackspr.)
AHB 4: 39 (
1860).
–
LÄDER-LAKAN.
[fsv. lädherlakan]
(
förr)
jfr lakan 2. OPETRI Tb. 166 1527;
uppl. 1929).
Förnämt folk förde under 1500-talet med sig egna bäddar bestående av ett 6 alnar långt läderlakan att lägga över sänghalmen och en skinnfäll till täcke. TurÅ 1930,
s. 200.
-LAPP, i bet.
1 r. l. m., i bet.
2 m. l. r.
[LÄDER-LAKAN.ssg 1]
1) läderbit; äv. om läderartad hudflik; jfr lapp, sbst.³
², 3 b. BUREUS Saml. 811 b (
c. 1600;
hskr.).
HOORN Jordg. 1: 157 (
1697).
[LÄDER-LAKAN.ssg 2]
2) flädermus, med läderartade flygorgan. Lång- örade läderlappen, Plecotus (Veapertillo) auritus Lin.
BALCK Es. 148 (
1603).
Häng ett Hufwud aff en Lederlapp i Dufwohusen så stanna du- vorna kvar). Hildebrand MagNat. 171 (1650). NoK 62: 105 (
1926).
Ssgr (till -lapp 2):
–
läderlapps-blod.
Hil- debrand MagNat. 37 (
1650).
Man blev (enl. folktron klok) .. genom tre droppar läderlappsblod. FoF 1920,
s. 75.
–
läderlapps-lav.
bot. laven Lichen vespertilio Light., med utbredd, mörkfärgad bål som liknar en läderlappsvinge.
LILJEBLAD Fl. 335 (
1792).
KROK o. ALMQUIST Fl. 2: 132 (
1907).
–
LÄDER-LAV bot. om vissa lavar med bladlik, läderartad bål. LILJEBLAD Fl. 335 (
1792).
VetAH 1795,
s. 44.
–
LÄDER-LIM.
[jfr t. lederleim]
tekn. hudlim. NEMNICH Warenlex. 97 (
1797).
–
LÄDER-LINA. (
förr)
Läder och Hampelijnor tiena bäst till mycket diupa grufwor sampt mallmkårgar, alldenstund dhe mycket lättare äre än järnkiädior och tunnor. Bl- BergshV 18: 54 (
1687).
RINMAN JärnH 14 (
1782).
–
LÄDER-LIV. (
†)
livstycke av läder. KlädkamRSthm 1650 Fransk,
s. 229.
Tvenne så kallade Läderlif, att .. nyttjas vid Missdådares bestraffningar. VMagEkonPolP 1812, &
64.
–
LÄDER-LIYREM ~⁰² l. ~²⁰. GYNTHER Förf. 5: 368 1858;
efter handl. fr. 1847).
–
LÄDER-LÄNSTOL ~⁰² l. ~²⁰. jfr -möbel. BoupptSthm 8/12 1682.
–
LÄDER-MAKARE,
m. (†) garvare. Apg. 9: 43 (NT 1526). BREMER GVerld. 3: 76 (
1861).
–
LÄDER-MAKERI. (
†)
garveri. RP 8: 100 (
1640).
LIND (
1733,
1749;
under gerberey).
–
LÄDER-MANSCHETT.
[jfr t. ledermanschette]
särsk.
tekn. == -krage 2 b. Kolfven (i brandsprutan) har rundt omkring en inskärning, hvari är insatt en lädermanschett. UB 2: 211 (
1878).
–
LÄDER-MANTEL.
VarRerV 18 (
1538).
–
LÄDER-MJÖL.
landt. avfall av läder, användt ss. konstgödningsmedel. JUHLIN-DANNFELT 325 (
1886).
–
LÄDER-MOSAIK.
inläggning i mönster av olika färgade bitar av läder l. skinn; äv. konkret. Freja 1873,
s. 6. praktfulla bokbinderiarbeten i lädermosaik och plastik.
SD 1893,
nr 35, s. 3.
–
LÄDER-MYNT. (
förr)
LAGERBRING 1Hist. 3: 586 (
1776).
De i Sverige .. funna lädermynten .. beskifvas såsom runda eller fyrkantiga läderbitar med en metallnagel i midten eller i hvarje hörn. IllSvH 1: 98 (
1876).
NF (
1886).
–
LÄDER-MÖBEL.
läderklädd möbel; skinnmöbel. SCHILDT Lyck. 68 (
1923).
–
LÄDER-MÖSSA.
SERENIUS E 4 a (
1734).
Så snart Falken är fångad, sättes en liten lädermössa öfver hufvudet på honom. BRUMMER 55 (
1789).
–
LÄDER-MÖTE. (
förr)
Resan till det s. k. lädermötet, d. v. s. den färd en garvare gjorde för att på en eller flera platser, där han stämt möte med bönderna .. lämna ifrån sig färdigberett lönläder och i stället taga emot nya hudar till beredning. Fatab. 1940,
s. 91.
–
LÄDER-OLJA,
r. l. f. för insmörjning av läder. SmålAlleh. 1883,
nr 143, s. 4.
TT 1899, Allm.
s. 39.
–
LÄDER-PACKAD,
p. adj. tekn. försedd med packning l. tätning av läder. En cylinder .. med lädempackad kolf. TT 1884,
s. 161.
–
LÄDER-PACKNING.
tekn. konkret: (maskinpackning av läder. TByggn. 1859.
s. 43.
–
LÄDER-PAPP.
[jfr t. lederpappe]
(
i fackspr.)
benämning på olika slag av papp som påminner om läder; äv. om papp tillvärkad med tillsats av läderavfall. UB 6: 494 (
1874).
GHT 1898,
nr 236 A,
s. 3 (för skodon).
2UB 8: 164 (
1900).
–
LÄDER-PAPPER. (
i fackspr.)
läderliknande papper; dels om läderimitation till värkad av pappersmassa med tillsata av läderavfall l. andra ämnen, dels om brunt, läderfärgat papper. PASCH ÅrsbVetA 1827,
s. 103.
2NF 20: 1501 (
1914).
Ssg:
–
läderpappers-tapet.
2UB 8: 206 (
1900).
–
LÄDER-PERSEDEL.
i sht mil. o. sjöt. KrigVAT 1833,
nr 10, s. 10.
SFS 1894,
Bih. nr 58, s. 24.
–
LÄDER-PISKA,
r. l. f. Linc. 1640;
under corrigia).
–
LÄDER-PLASTIK.
drivning o. modellering av läder; äv. konkret. MeddSlöjdF 1884,
s. 151.
En .. i charmant läderplastik utförd inläggsperm. SD 1892,
nr 327, s. 4.
–
LÄDER-PRESSNING.
Läderpressning på en bokperm. ADLER Meyer 321 (
1894).
–
LÄDER-PUNG.
Linc. 1640;
under follis).
–
LÄDER-PYTS. (
i sht förr)
jfr -ämbar. WIDEGREN (
1788).
Man har af gammalt (för brandsläckning) begagnat läderpytsar. AHLSTRÖM Eldsl. 213 (
1879).
–
LÄDER-PÄNNING. (
förr)
jfr -mynt; i sht i pl. LederPeningar medh Silfnaglar igenom. BUREUS Suml. 76 (c. 1600).
Tillvaron af dylika läderpenningar är .. tvifvelaktig. UpplFmT 6– 15: 245 (
1883).
–
LÄDER-REM.
BtÅboH I. 6: 140 (
1634).
–
LÄDER-REMSA.
WESTE (
1807).
–
LÄDER-REP.
InventHedemora 19-20/1 1576.
–
LÄDER-SELE.
ArkliR 1550, avd.
2. –
LÄDER-SKIDA,
r. l. f. ArkliR 1564, avd.
21.
(Grin- deknivarna) bäras i läderskida.
NILSSON Fauna 1: 611 (
1847).
–
LÄDER-SKODD,
p. adj. (Ryggsäckar med) läderskodda hörn. PriskurPUBergström 1911,
s. 76.
–
LÄDER-SKODON ~⁰² l. ~²⁰. AHB 4: 53 (
1860)-
–
LÄDER-SKYDD.
Borstviskarstång och läderskydd för kopparringen (på kanonen). UFlott. 3: 154 (
1906).
–
LÄDER-SKÄRM.
Om Vinteren hafva de Slädar målade, med Läder Skjärm och Säte bak till. JOHANSSON Noraskog 1: 61 (i handl. fr. 1785).
Mössor med läderskärmar. BoupptVäxjö 1859.
–
LÄDER-SKÖLD. (
förr)
Ossian 2: 54 (
1794).
–
LÄDER-SKÖLDPADDA ~⁰²⁰. sköldpaddsarten Dermochelys (Sphargis) coriacea Lin. Oldendorp 1: 91 (
1786).
Lädersköld paddorna .. kallas så, emedan pansarets yttre beklädnad är läderartad. HeimdFolkskr. 72: 16 (
1901).
–
LÄDER-SLANG, förr äv.
-SLANGA .
TRIEWALD Eldmachin 37 (
1734).
Läderslangar för brandkårer. HufvudkatalSonesson 1920 6: 94.
–
LÄDER-SMÖRJA,
r. l. f. VétAH 1741,
s. 213.
Lädersmörja, hvilken gör lädret mjukt, godt och ogenomträngligt för väta. AHB 4: 62 (
1860).
–
LÄDER-SNÖRE.
TT 1898,
M. s. 26. Af lädersnören finnas såväl massiva, som af platt, hopvridet läder.
LB 4: 67 (
1903).
–
LÄDER-SPINK. (
†)
läderavfall. RINMAN JärnH 996 (
1782).
JernkA 1821,
s. 144. Ssg (
†):
läderspinks-pulvsr. härdpulver av läderavfall.
JernkA 1832,
s. 424.
–
LÄDER-STRUMPA. (
förr)
HH 2: 35 (
1553).
SCHÜTZERCRANTZ Olyksöden 138 (
1775).
–
LÄDER-STRÄCKA,
r. l. f. (
†)
skom. Läder-sträkka, (dvs.) Ett skomakare värktyg, hvarmed läder utsträckes. SCHULTZE Ordb. 5098 (c.
1755).
–
LÄDER-STYCKE.
[LÄDER-STYCKE.ssg 1]
1) jfr -bit. LIND 1: 1387 (
1749).
[LÄDER-STYCKE.ssg 2]
2) (
förr)
läderkanon. HSH 34: 87 (
1699).
DN(B) 1941 nr 26 s. 12.
–
LÄDER-STÖVLETT. (
förr)
ÅgerupArk. Bouppt. (
1748).
Röda läder-stöfletter, sådana som Janitscharerne bära i Califen i Bagdad. Polyfem V. 15: 4 (
1812).
–
LÄDER-SULA, förr äv.
-SOLA ,
r. l. f. (Indierna) binda lädersolar under Fötterne. SYLVIUS Curtius 598 (
1682).
Damsko .. (med) Lädersula. KatalOscaria 1927 s. 54.
–
LÄDER-SULAD,
p. adj. försedd med lädersula. Lädersulade filttofflor. TurKal. 1927,
s. 110.
–
LÄDER-SURROGAT.
AHB 4: 65 (
1860).
Pegamoid .. begagnas som lädersurrogat. HantbB I. 2: 308 (
1934).
–
LÄDER-SVÄRTA,
r. l. f. jfr -lack. LIND (
1749).
–
LÄDER-SÄCK.
HH 1: 24 (
1543).
Cameler lastade med vatten i läder-säckar. HASSELQUIST Resa 85 (
1750).
Lädersäck, till förvaring af post. DÖSS o. LANNGE (
1908).
särsk. bildl. uttr.
lås för lädersäck. [LÄDER-SÄCK.ssg 2.a]
a) ss. uttr. för otillräckliga försiktighetsåtgärder (med tanke på att lås för en lädersäck icke medför ngn säkerhet, då säcken kan skäras upp med kniv o. d.). Låås för lädersäck, log en Tälgeknijff åth.
GRUBB 481 (
1665).
BLANCHE Bild. 4: 11 (
1865).
(Jag) insåg .., att .. (försvarsanord- ningarna) endast var lås för lädersäck mot en omtänksam general. HÖGBERG JesuBr. 2: 207 (
1915).
[LÄDER-SÄCK.ssg 2.b]
b) (
numera föga br.)
i uttr. sätta lås för läder- säck o. d., täppa till munnen på ngn, tysta ngn resp. själv hålla tyst, tiga. Man bör ha tand för tunga, .. (eller) sätta lås för lädersäck. RHODIN Ordspr. 94 (
1807).
BLANCHE FlStadsg. 77 (
1847).
–
LÄDER-TAMP.
[LÄDER-TAMP.ssg 1]
1) jfr -rem. InventVada (
1649).
Sadeljordar .. af godt Hampegarn slagne, försedde med Lädertampar och helsmidde söljor. PH 6: 4085 (
1756).
[LÄDER-TAMP.ssg 2]
2) (enst., vard.) ss. okvädinsord, om garvargesäll. PAULSON Aristoph. 1: (
1901).
–
LÄDER-TAPET.
av läder l. (numera) av läderimitation. UB 5: 541 (
1874).
MeddSlöjdF 1884,
s. 131.
–
LÄDER-TJOCK. (
enst.,
†)
tjock som läder; bildl. Din största vishet har sit säte på din näsa, / På det hon synas må, för lädertiocka sin (dvs. sinnen). NORDENFLYCHT QT 1745,
s. 165.
–
LÄDER-TOFFEL,
DA 1808,
nr 49, s. 3.
–
LÄDER-TRÖJA.
Skråordn. 312 (
1546).
En ledertröia aff Elgzhud, vtan Ermer. HH 2: 9 (
1548).
–
LÄDER-TUTA,
r. l. f. (
†)
om lapsk lädervagga. Lapparna i sina lädertuter vagga sina barn på ett träds gren. LINNÉ Skr. 5: 74 (
1732).
–
LÄDER-TÅGARE,
m. [jfr d. lædertover, -touger; av mnt. leddertauer, t. lederdauer, -tauer]
(
i fackspr.,
numera föga br.)
garveriarbetare som efterbehandlar garvat läder (gm urtvättning, barkning o. d.). NAv. 28/8
1656,
nr 1, ExtrSkrifw.
s. 6.
SthmKonsActa 5: 376 (
1692).
Förbundet 1913,
nr 10, s. 5.
–
LÄDER-TÅNG; pl.
-tänger.
skom. värktyg varmed läder spännes l. sträckes; pinntång.
BoupptVäxjö 1753.
–
LÄDER-TÄRNAD,
p. adj. sjöt. försedd med lädertärning. En lädertärnad spik. FRICK o. TROLLE 47 (
1872).
–
LÄDER-TÄRNING.
sjöt. litet läderstycke varigenom en spik trädes, för att spikhuvudet icke skall skamfila det tågvirke som fasthålles av spiken. UGGLA Skeppsb. SvEngLex. (
1856).
FRICK o. TROLLE 212 (
1872).
–
LÄDER-TÖM.
VgFmT I. 8– 9: 90 (
1554).
–
LÄDER-VAGGA,
r. l. f. om lapsk barnvagga av läder ("komse"). LINNé Skr. 5: 118 (
1732).
Lapparne 4: 9 (
1914).
–
LÄDER-VAR,
n. (
i sht förr)
om örngottsvar o. d. GripshR 1573,
s. 156.
–
LÄDER-VARA,
r. l. f. i sht i pl. SVEDELIUS Statsk. 3: 20 (
1869).
Remtyg och andra lädervaror. ArbB 260 (
1887).
–
LÄDER-VÄST.
Corporalerne hade (på 1600- talet) Kyllrar och Läder-västar, som räckte midt på benen. SUNDSTRAND SödermReg. 4: 23 (
1791).
–
LÄDER-ÄMBAR ~²⁰ l. ~⁰². (i sht förr)
Skeppsinvent. (
1544).
Hwar och en huusägare bör hafwa .. all nödig .. brandreedskap, såsom stega, haka, eldyxa, läderembar, handsprutor och wattntunnor. FörarbSvLag 4: 374 (
1694).
–
LÄDER-ÖVERDRAG ~¹⁰². 1 Canapé med läder öfverdrag. BoupptVäxjö 1784.
B
(
†)
: –
LÄDERS-ÖVERTÅG.
läderöverdrag. (
1756).