LYX lyk⁴s, r. l. m; best. -en. (i ä. tid ofta i den fr. formen luxe. – lux 1771–1851. lyx c. 1815 osv.) Anm. Tidigast förekommer den lat. formen luxus, med lat. böjning. STIERNMAN Riksd. 972 (1640: luxu, oblik form sg.). BorgRiksdP 76 1668. I senare tid har ngn gg den tyska (l. danska) formen luxus upptagits. NICANDER Minn. 1: 89 1831, STRINDBERG SvÖ 3: 198 (1890: luxusmagazin). [jfr d. luksus, t. luxus; av fr. luxe, av lat. luxus]
[LYX 1]
1) yppighet l. överdåd i sätt att leva l. uppträda, i förbrukning av varor o. d; levnadssätt som utmärker sig genom överrlöd, slöseri, överdrivet stor bekvämlighet, överflödiga (o. förfinade) njutningar o. d; ståt, prikt. En furst- lig lyx. Leva i den största lyx, i lyx och över. flöd. Utveckla den största lyx. Den stigande lyxn. LINNÉ Diet. 1: 135 (c. (
1750).
Hufvudstaden, hvarifrån luxe och öfveraödig lefnad i hela Riket sig utsprider. Fennia XVI. 3:90 (
1761).
Olof Anderson i Gåksjö utmärkt för luxe: brukar fickur och Manchesters byxor. Norrls 1– 6: 92 (
1794).
Den lyx, som där utvecklades i ekipager och undfägnad, slog mig med häpnad. DE GEER Minn. 1: 19 (
1892).
Fastän jag bestod mig lyxen .. att åka i första klass (på tåget). LEWENHAUPT LagreliusKinR 106 (
1928).
Att njuta av dessa sydfrukter (dvs. apelsiner) betraktas numera icke som lyx utan som en för folkhälsan mycket nyttig förfriskning. SvD(A) 1933, nr 7, s. 13. jfr KLÄD-, MILITÄR-LYX m. fl. – särsk. [LYX 1.a]
a) ss. första led i ssgr, om ngt som är av Särskilt fin o. dyrbar kvalitet, som utmärker sig för utpräglad l. överdriven elegans l. som uteslutande använfles l. Sker för nöjes skull o. d. [LYX 1.b]
b) bildl. JÄRTA 1: 16 (
1799).
Doktorn skrattade så pass, som han vant sig att ha tid till dylik lyx. HALLSTRÖM Sparfv. 88 (
1903).
[LYX 2]
2) konkretare, om ngt som är överdrivet dyrbart l. elegant l. om sådant som icke är nödvändigt för en normal levnadsstandard l. behövligt för det avsedda ändamålet; särsk. i fråga om heminredning, moderna bekvämligheter, prydnadsföremål, ekiperingsdetaljer o. d. Bort med all onödig lyx! BEMALMSTRÖM 6: 287 (
1855).
Det är alltför vanligt – i synnerhet i norden – att man .. anser konstsamlingar för en lyx. FAHLCRANTZ 6: 179 (
1865).
Har man ont om pengar, så är lyxen det första man upphör att köpa. SvD(A) 1930,
nr 204, s. 8.
GbgHÅ XLVII. 4: 19 1941. – särsk.
bildl. (Poesien ansågs vara) ett förunderligt öfverflöds-ting, ett slags luxe, i den annars klokt och förnuftigt inrättade verlden. GEIJER I. 5: 9 1810.
Ssgr (i allm. till
1 a):
– (
1,
2)
LYX-ARTAD,
p. adj. – (
1,
2)
LYX-ARTIKEL.
motsatt: behovsartikel; äv. bildl; jfr -vara.
HAMMARSKÖLD Sv Vitt. 1: 391 (
1818;
bildl.). (Symaskinen) betraktades
(förr)
mera såsom en sällsynt lyxartikel, än en nödvändig husgerådssak. Wolter Symask. 3 (
1866).
Man får .. det intrycket att fortsättningsskolan på landsbygden är en i stor utsträckning meningslös lyxartikel. SvD(A) 1933 nr 32 s. 9.
– (
1,
2)
LYX-BEGÄR.
NVexjöBl. 1848, nr 9 s. 4.
.
– (
1,
2)
LYX-BETONAD,
p. adj. (i viss grad) kännetecknad av lyx. En lyxbetonad heminred- ning.
,
s. 235.
–
LYX-BLANKETT.
telegr. telegramblankett med finare utstyrsel för utskrivning av telegram för vilka erlagts en meravgift som till större delen tillfaller välgörande ändamål (i sv. ss. regel svenska nationalföreningen mot tuberkulos). SvNatFTuberkKv. 7: 6
1912.
–
LYX-DJUR.
om djur (husdjur) som uppfödes i sht för ägarens nöje. Dagen 1897,
nr 5,
s. 3 (om kapplöpningshäst)
–
LYX-DOCKA,
f. särsk.
bildl., om kvinna som kläder sig luxuöst o. lever ett lyxbetonat o. för övrigt innehållslöst liv. CEDERSCHIÖLD Artist. 92 (
1915).
ÖSTERGREN (
1932;
bildl.).
– (
1,
2)
LYX-FULL. (
mindre br.)
utmärkt gm lyx, luxuös. En lyxfull inredning. BREMER Brev 1: 404 (
1836).
Fatab. 1931 s. 167.
–
LYX-HOTELL.
I Paris' lyxhotell. SvD(A) 1926,
nr 247, s. 9.
–
LYX-HUND.
motsatt: nyttohund; jfr -djur. Ehrenereutz Hund. 33 1856.
–
LYX-HÄST.
jfr -djur. JÄRTA 1: 125 1816.
–
LYX-HÖNS.
jfr -djur. (Dvärghöns bli) till följd af sin litenhet använda blott som lyxhöns.
JUHLIN-DANNFELT 7
1886.
– (
2)
LYX-IMPORT.
motsatt: import av nödvändighetsvaror. HandInd. 456 1926.
– (
2)
LYX-INDUSTRI.
motsatt: industri som tillvärkar nödvändighetsvaror. EkonS 2: 267 1897.
– (
2)
LYX-KONSUMTION.
Ekons 1: 462 1894.
– (
1)
LYX-KVINNA.
kvinna som lever ett sysslolöst, mer l. mindre lyxbetonat liv. TENOW Solidar 3: 220 1907.
– (
1)
LYX-LIV.
Hofvens och residensstädernas lyxlif. VANNÉRUS Metaf. 345 (
1914).
–
LYX-LÄDER. (
i fackspr.)
TT 1894,
K. s.
6. Det lackerade lädret är ett eminent lyxläder.
HIRSCH LbGarfv. 277 (
1898).
–
LYX-MÖBEL.
Export af såväl enklare som lyx-möbler. TT 1871 s. 170.
–
LYX-PAPPER.
[jfr fr. papier de luxe]
(i fackspr., i sht förr) om fantasipapper som man givit en lyxbetonad utstyrsel gm förgyllning försilvring, kolorering, pressning o. dyl. l. gm anbringande av teckningar, emblem o. d. ÅSTRAND (
1855).
RÖNNHOLM EkonGeogr. 154 (
1907).
– (
1,
2)
LYX-SKATT.
skatt på lyxvaror l. lyxartiklar. Fatab. 1915, s.
9.
SvD(A) 1941,
nr 139, s. 3 (i rubrik).
– (
1,
2)
LYX-STÄMPEL.
stämpel varigm lyxskatt erlägges. SFS 1919,
s. 869.
–
LYX-TELEGRAM.
telegram som på adresstationen skall utskrivas på lyxblankett. SvNatFTuberkKv. 7: 6
1912.
–
LYX-TÅG.
med särskilt rik utrustning o. lyxbetonad bekvämlighet för de resande. GHT 1896,
nr 96 A,
s. 3.
–
LYX-UPPLAGA ~⁰²⁰. av bok l. tidskrift o. d. SD 1893,
nr 9,
s. 3.
–
LYX-UTFÖRANDE ~⁰²⁰⁰, n. I lyxutförande, i särskilt luxuöst l. förnämt utförande. SD(A) 1915, nr 331, s. 8.
–
LYX-VAGN.
TT 1872,
s. 130.
– (
1,
2)
LYX-VARA,
r. l. f. motsatt: nyttighetsvara; jfr -artikel. PALMBLAD LbGeogr. 164 (1835).
– (
1)
LYX-VARELSE.
jfr -kvinna. (Den förmögne amerikanen) uppfattar ..
(sin hustru) som en lyxvarelse, ett högre väsen, som inte får smutsas med arbete.
CEDERSCHIÖLD Krig 31 (
1916).
–
LYX-VÄXT,
r. l. f. särsk.
bildl. (Konsten) måste (enligt mångas åsikt) behandlas endast som lyxväxt. CEDERSTRÖM Ströft. 170 (
1915).
–
LYX-ÅNGARE.
jfr -tåg. VFl. 1914,
s. 89.
– (
1,
2)
LYX-ÄLSKANDE,
p. adj. Kvinnan är .. lyxälskande i Ryssland. Upsala(A) 1923, nr 99, s. .
Avledn. (till
1, 2):
–
LYXIG ,
adj. (
ngt vard.)
lyxbetonad; luxuös. Form 1936,
s. 237.