LÄXA läk³sa², r. l. f., best. -an; pl. -or ( G1R 4:243 (1527) osv.) ((†) -er L PETRI KO 44 b (1561, 1571), VDAkt. 1693, nr 638). ( lecs- 1555–1571. lects- (-tz-) 1527–1620. läx- (-e-, -ks-) 1561 osv.) 1) (†) lektion (se d. o. 4; undervisning; föreläsning. SVARTG1 92 (1561). Att the inthet wille förneka them höra the andra professorum lexer. ANNERSTEDT UUH Bih. 1:102 (i handl. fr. 1613). Eloquentiæ och Historiarum Lectores .. hafva the läxor ovh öfningar som them .. äro föreskrefne. Skolordn. 1724, s. 26. WALLENBERG (SVS) 2:131 (1769). – särsk. (†) övergående i bet.: undervisningsskyldighet l. lärarebefattning. Ingen (skall) tagas til Lärare nogorstädes, för än han hafwer giordt it sådant proof, som hans profession, Lexa och embete kräfwer. KOF II. 1:445 (1659). 2) (†) stycke ur bibeln l. ngn psalm o. d. som lästes l. sjöngs vid gudstjänsten; äv. mera abstr., närmande sig bet.: läsning (l. sjungande) av bibelstycke osv. vid gudstjänsten, jfr LEKTIE LEKTION 1. Läsa eller siunga ena lextze j kyrkionne. O PETRI Sacr. 8 b (1528). Lecserna j Ottesongen skola läsas vthaff then Swenska Biblien. L PETRI KO 44 b (1561, 1571) The hafva burit under evangelii läxa siuk barn, kläden och annat, som skulle vara läkedom emot siukdomar. RA I. 3: 63 (1593). VDAkt. 1683, nr 284. jfr BORDS-, BRUDE-, OTTESÅNGS-LÄXA. 3) (†) undervisningsämne. G1R 4:243 (1527). Då äger Examen hollas .. och fliteligen ransakas hurualle lexer i Scholestufworne drefne äre. Lagförsl. 76 (c. 1609). BROWALLIUS HistNat. 1 (1737). 4) (i fråga om ä. förh.) om avdelning i skola, klass (se d. o. 4; äv. sammanfattande, om lärjungarna i en klass. vidh österSijdhan på bergit .. ähr rundt omkringh lijka som en läxa i en Schola, medh Steenar lagde. GYLLENIUS Diar. 206 (c. 1660). Jag blef .. satt uti Conrectoris Lexa. NSvBibl. 2:522 (c. 1662). Den samme lexan han (som stulit från en kamrat) sitter uthj skall slåå honom, att han fåår 80 slag. VDP 14/2 1683, s. 488. Gbgmag. 1759, s. 225. BRILIOTH SvKyrkKunsk. 332 1933; m förh. på 1600-talet). jfr BARNA-, GLUNTE-, HÖRARE-, KNAP-, SKOLMÄSTAR-LÄXA. 5) visst avgränsat stycke l. pensum som lämnas till lärjungarna i en skola ss. hemarbete att inläras (på en gång, till mästa lektion). få l. ha ett stycke i läxa. Lära sig, läsa på l. över sina läxor. Höra upp l. förhöra läxorna. Kunna sin läxa. (Lärjungarna bära) sittia för sigh sielffua och läsa öffuer theras lecsor. L PETRI KO 88 a (1561, 1571) Jag mins den ljufva tiden / .. Då alt utom min läxa / Jag lätt och lustigt fann. LENNGREN SVS) 2:360 (1797). Blir lexan ordentligt hörd, så blir hon ock ordentligt läst. Frey 1843, s. 378. HELLSTRÖM Malmros 96 (1931). jfr BAK-, BARNA-, BIBEL-, EXAMENS-, FREIE-, HEM-, HISTORIE-, INNAN-, KATEKES-, LAT-, LATIN-, MINNES-, UTAN-, ÖVERSÄTTNINGS-LÄXA. a) bildl. med förklenande bibet. (jfr 6. Förnedra vetenskapen ej till lexa. VALERIUS 1:163 (1841). Drick djupt, ty eljest vetandet blir läxa! FREDIN Dan. 105 (1883). b) i bild. En dålig läxa, lärd i dårlig skola, / Sagd tusen gånger om i galen verld! BÖRJESSON E14 18 (1846). BERGMAN JoH 309 (1926). 6) (ngt vard.) i bildl. anv. av 5, om ngt som (inlärts mekansikt o.) ständigt upprepas; utslitet fromulär; "gammal trall". (Hon hade) vpdichtad sig någre lexer till att liuga sigh matt till. ÄARfst 31 (1596). (Trollkvinnan driver ut korna) läsandes een läxa för hwar ko. BtFinlH 2:280 (1666). Ej kan vanans nötta lexa / evigt repas opp igen. TEGNÉR (WB) 2:145 (1813). DN(A) 1930, nr 127 , s. 1. 7) (numera föga br.) i bildl. anv. av 1, 5, mer l. mindre närmande si l. övergående i bet.: nyttig lärdom (meddelad gm föredrag), förmaning, föreskrift; äv. i bild; ofta svårt att skilja från 8. Sedan Apostelen hadhe sådhant talat om Hustrurna, så kommer han til männerne och giffuer them sin lexa, sägher altså: I Män, älsker idra Hustrur. BOTVIDI Bridpr. 9 (1619, 1634) (vi böra) låta Trones Frucht så ymnigt hoos osz wexa / At wåra goda Werk må blifwa andras lexa. SPEGEL GW 287 (1685). I detta afseende har histirien förvarat sin vigtigaste lexa, då den lärer att värdera det närmaste och äfven göra det lilla i en stor mening. GEIJERI. 5:219 (1819). – jfr SEDE-LÄXA. – särsk. a) (†) i uttr. ngns läxa, förmaning o. d. som riktas till ngn. L PETRI KO Föret.2 (1571). Thetta är wel egenteliga talat til Christi Apostlar: så at thet först är presternas lexa. SWEDBERG SabbRo 346 (1690, 1710) b) (†) om pedantisk l. småaktig levnadsregel. Må du af låxor ej förföras, / At qväfva glädjen i din själ. LENNGREN (SVS) 2:57 (1790). 8) i tuvidgad anv. av 7: allvarlig förebråelse, tillrättavisning, uppstäckning, bannor; varning; kritik. (Kristus) lahs honom (dvs. farisén Simon) een lecso ther vppå sådana som honom ganska wel höffde. L PETRI 4 post. 13 b (1555). VDAkt. 1707, nr 625. När för min fromma man jag thenna lexan läste, / Satt ha och hörde på, hur thet om öron fräste. KOLMODIN QvSp. 1:638 (1732). Bondeståndet var .. icke vid lynne att mottaga en sådan lexa, som erkebiskopen det tilldelat. 2SAH 58:457 (1882). BERGMAN Patr. 50 (1928). jfr KAMMAR-, SPARLAKANS-LÄXA. – särsk. bildl., i sht om händelse o. d. som utgör en varning för ngn. Låt nu detta bli en läxa för dig! Spaniens exempel, som nu vid lag är befriadt ända till Ebro, är en stor lexa. TEGNÉR Armfelt 3:419 (cit. fr. 1812). Oaktadt den blodiga lexa, som riksdagen 1756 hade gifvit, visade hofvet i det yttre föga undfallenhet mot de makthafvande. MALMSTRÖM Hist. 4:335 (1874) KKD 8:VII (1913).