l. (numera föga br.)
[fsv.
lön, f. resp.
lönd, f., motsv. d.
løn resp. ä. d.
lønd, isl.
laun resp.
leynd; jfr fht.
lougna, förnekande (jfr t.
leugnen), ävensom got.
analaugns, dold; till roten i
LJUGA; jfr
LÖGN – Formen lönn är snarast uppkommen ss. första led i ssgr. Uttr.
i lönda, i lönde äro möjl. eg. att hänföra till lönd, p. pf. av
LÖNA v.², (se d. o.
b). – Jfr
LÖNNDOM]
) i uttr. i lönn, förr ngn gg
, förr äv.
, i hemlighet; i smyg.
) geffua til kenna, i lönda.
).
).
).
.
jfr. i uttr. lägga (ngt)
, lägga (foster l. barn) på ngn hemlig plats; undandölja. Den Quinnan, som .. igenom oloflig beblandelse, befinner sig hafwande .., och efter Födzlen lägger å löhn. den samme skall (
).
).
. jfr (†) Så undanstacks en del utaf vår åkers värde, / Det lade vi å lönn.
).
).
).
) (†) i uttr. vara i lönde, vara i det fördolda, vara fördold. Then lenge haffuer warit j lönde / han är nw oppenbar, / som allom gudz ord sönde, / och lärde sijn eghen par.
(om Antikrist). f) ss. förled i ssgr betecknande hemligt l. dolt föremål o. dyl. l. ngt som försiggår i hemlighet l. i smyg.
Ssgr(i allm. till
f)
A
–
LÖNN-BARN.
[jfr isl.launbarn, oäkta barn]
(
†)
om foster l. barn som framfödts i lönndom . En hustru .., som hade fått lön barn af 25 weckor. CollMedP 1/7 1705.
–
LÖNN-BLICK. (
†)
i uttr. få lönnblickar av ngn, få blickar av ngn i hemlighet l. i smyg. LING As. 189 (
1833).
–
LÖNN-BRYGGA,
v. brygga (öl o. d.) i smyg (emot förbud); äv.: lönnbränna. Bränvinet, som ännu lönbrygdes i stugorna. GEIJER STAM Kronof. 83 (
1890).
UpplFmT 35:XXI (
1920).
–
LÖNN-BRÄNNA,
v. bränna (brännvin) i smyg (emot förbud); vanl. abs. QLm. 2:46 (
1833).
Det starka lönbrända sockerrörsbränvinet. ZILLIACUS Hågk. 39 (
1899).
–
LÖNN-BRÄNNARE.
person som lönnbränner. AdP 1800,
s. 874.
Ssg:
–
lönnbrännar(e)-näste.
SDS 1924,
nr 293, s. 5. Ett lönnbrännarnäste har av statspolisen avslöjats.
DN(A) 1934,
nr 321, s. 3.
–
LÖNN-BRÄNNERI ¹⁰⁰⁴, äv.³~⁰⁰². [LÖNN-BRÄNNERI.ssg 1]
1) lönnbränning. Den för Riket helsosamma författning, til de skadeliga lön-bränneriers förekommande. PH 11: 469 (
1778).
DN(A) 1931,
nr 97, s. 1.
[LÖNN-BRÄNNERI.ssg 2]
2) konkret, om anordningar l. lokal för lönnbränning. Två lönnbrännerier, det ena beläget i skogen och det andra i en badstuga, ha upptäckts coh konfiskerats i .. öfre Torneå. SvD(A) 1917,
nr 31, s. 7.
–
LÖNN-BRÄNNERSKA.
jfr -brännare. DN(A) 1924,
nr 92, s. 1.
–
LÖNN-BRÄNNING.
jfr -bränna. PH 11:389 (
1778).
Den, som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt tillstånd .. böte för lönbränning (osv.). SFS 1887,
nr 44, s. 10.
–
LÖNN-BUD. (
tillf.)
hemlig budbärare. Genom lönnbud lät han i Svenska lägret .. utdela bref, hvari (osv.). FRYXELL Ber. 7:133 (
1838).
–
LÖNN-BYGGARE,
r. l. m. (
†)
bot. kryptogam. ADLERBETH PVetA 1790,
s. 43 MÖLLER (
1807).
–
LÖNN-BYXSÄCK. (
†)
jfr -ficka. LIND 1749;
under beysack).
–
LÖNN-DIKE. (
†)
landt. täckdike. BROMAN Glys. 3:29 (c. 1730)
Uti åkern finnes .. stenlaggde lönndiken om 80 famnar. EconA 1807, okt.
s. 49 (
1806).
–
LÖNN-DÖRR.
[fsv. löndyr; jfr isl. laundyrr, leynidyrr]
SCHRODERUS Os. 1:394 (
1635) ibldl. Smickret är en lönndörr till lyckan.
LEOPOLD 3:198 (
1795,
1816)
–
LÖNN-ELD.
dold eld (som man icke vet om). Det inträffade, att löneld fanns uti fänghålet och skottet oförmodadt gick utaf. TT 1897, Allm.
s. 355. bildl.
BERGKLINT Vitt. 215 (
1772).
Så närde han en löneld, som förbrände / Hans lemmars kraft hans sinnes sjelftillit. TIGERSCHIÖLD Dikt. 1:70 (
1888).
–
LÖNN-FACK.
jfr fack, sbst.¹ ⁴. Futrelle Dusen 150 (
1910).
–
LÖNN-FICKA,
hemlig l. dold ficka. 1 Saml. 4:402 1774;
om förh. under medeltiden.) När han blev kroppsvisiterad, påträffades ett stort antal marker i en lönnficka i hans byxor.
SvD(A) 1934,
nr 55, s. 6.
–
LÖNN-FJÄRT. (
vard.,
föga br.)
om ljudlös fjärt. ÖoL (1852). –
LÖNN-FROSSA,
r. l. f. (
†)
med. viss form av kronisk frossa; jfr -älta. LG BRANTING 2:151 (
1840).
PONTÉN LäkeB 16 (
1841;
om ältan).
NF 11: 1000 (
1887).
–
LÖNN-FRÄT.
skogsv. i kolmila: icke obeserverad hålighet som uppstått därigenom att veden l. kolen förbränts. fUnder det .. ynglingen .. höll på att "klubba" ihop en mila, råkade han trampa i ett s. k. lönnfrät och sjönk ögonblickligen ned i milan. AB(L) 1895,
nr 278, s. 2.
–
(a) LÖNN-FÖDERSKA. (
tillf.)
kvinna som framföder sitt barn i lönndom. BLOMBERG Vulk. 134 (
1924).
–
LÖNN-GEVÄR. (
†)
hemligt vapen. Til skada tiänlige Gevär och Värxktyg, såsom Postoler, Puffertar eller andra Lön-gevär, eller och de så kallade Påkar. PH 2:1324 (
1737).
–
LÖNN-GIFT,
adj. (
†)
[LÖNN-GIFT.ssg 1]
1) gift i hemlighet. WESTE (
1807).
DALIN (
1853).
[LÖNN-GIFT.ssg 2]
2) bot. kryptogam. LINNÉ Syst.nat. 77 (
1748).
De .. så kallade Lönngifta växterna. JournSvL 1799,
s. 260 DALIN (
1853).
–
LÖNN-GIFTE. (
†)
hemligt äktenskap. LIND (
1749;
under winckel-ehe).
DAHLIN (
1853).
–
LÖNN-GRIND.
jfr -dörr. Den lilla lönngrinden i staketet. HILLMAN SpNov. 42 (
1896).
–
LÖNN-GÅNG.
( lönn- 1686 osv. lönda- 1694–1762. lönde- 1664–1761. lönne- 1680–1707) jfr gång III 1 a,c,d. SCHRODERUS OS 2:587 (
1635).
Löngångor vnder marcken. WIDEKINDI KrijgH 47 (
1671).
Labyrinten var en charmille eller lönngång af avenbokshäck. STRINDBERG hMin. 2:192 (
1905). bildl.
CHESNECOPHERUS Skäl E
2 b (
i handl fr. 1586).
Jag känner löngångarna under de svenskes munterhet. HEIDENSTAM Karol. 2:150 (
1898).
–
LÖNN-HAL.
[LÖNN-HAL.ssg 1]
1) (
i vissa trakter)
om is: hal under ett höljande snötäcke. HIÄRNE 3Hdskr. 198 (
c. 1716).
[LÖNN-HAL.ssg 2]
2) (
föga br.)
falsk o. opålitlig. (
Wallin ansågs i Sthm) för en hemlig hierark, lönnhal och myndig på en gång. BÖTTIGER 6:
56 (c. 1875).
–
LÖNN-HALKA,
r. l. f. (
i vissa trakter)
jfr -hal 1. Den säkerhet, hvarmed .. (rådjuren) förflytta sig på klara isar eller i lönnhalka. Skogvakt. 1892,
s. 96.
–
LÖNN-HANDEL.
( lönn- 1759–1793. lönde- 1733, 1754) (†) smyghandel. DALIN Arg. 1:145 (1733, 1754) DA 1793, nr 121 s. 1.
–
LÖNN-HORA,
f. ( lönn- 1598–1796. lönda- 1710–c. 1750) (†)kvinna som bedriver otukt i hemlighet. UppsDP 19/5 1598. vinfolks möte är ondt, om det ef är en Lönhora. FERNOW Värmel. 258 (1773). OSBECK lah. 268 (1796).
–
LÖNN-HUGG. (
numera knappast br.)
hemligt hugg l. angrepp; särsk. bilbl. 2SAH 13:108 1828;
bilbl.). Det är ytterst vanligt i det dagliga lifvet att man fäller stränga domar om en frånvarande, som således icke kan försvara sig mot de lönnhugg som riktas emot honom.
FinKyrkohSP 5:47 (
1905).
–
LÖNN-HÅL.
hemligt l. dolt l. omärkligt hål; äv. bilbl. Weise 2:34 (
1771).
Jag vill titta igenom vårt vanliga lönnhål på dörren, för at se hvem det är. ENVALLSSON procent. 20 (
1786).
En del Bäfrar .. måste utgräfvas eller rökas ut ur sina lönnhål. NILSSON Fauna 1:208 (
1820).
DALIN (
1853;
bildl.). särsk. (†) om por l. hålrum o. d. De höga bergen äro alramäst medh poris och små Lönholl öpne.
HIÄRNE 2Anl. 150 (
1706).
Fastän lönhåll finnas, som gå tvärt igenom trädet, så äro de ej allenast glesare, utan äfven mycket finare än de, som gå längs efter trädet. AHLELÖF Svar VetA 4 (
1763).
De orenligheter som äro vid fibrerna .. afföras, genom en otalig hop porer eller lönhol på huden. WESTERDAHL Häls. 329 (
1764).
RINMAN JärnH 22 (
1782).
–
LÖNN-HÅLLA.
[till uttr. hålla ngt lönt (se löna, v.² a)]
(
†)
hemlighålla. Det Eders Kongl: Maij:tt mig i nåder förtror .., skall .. wed min Trooheetz Edh Secreteras och lönhållas. KKD 12:130 (
1702).
–
LÖNN-KABINETT.
jfr -rum a. Från .. mottagningsrummet kunde man komma in i ett litet lönnkabinett i ena hörnet, som var chefens arbetsrum. CEDERSTRÖM Minn. 12 (
1913:
–
LÖNN-KAMMARE.
( lönn- 1741 osv. lönde- 1652( [fsv. lönkamar(e)]
hemlig kammare; äv. bilbl. WOLLIMHAUS Ind. (
1652).
Det poetiska skapandets könkamrar. BÖÖK SvStud. 450 (
1913).
Fru Rangela .. uppsökte herr Eskil i hans lönnkammare. LAGERLÖF Troll 2: v (
1921).
–
LÖNN-KLIPPA r. l. f. (
†)
dold (undervattens)klippa; äv. bilbl. G1R 29:206 (
1559).
Här finnas så många lönnklippor, emot hvilka enskiltes goda vilja krossas. KrigVAT 1833, juni
s. 10.
–
LÖNN-KROG.
krog (l annan lokal) där lönnkrögeri bedrives; äv. övergående i bet.: hemlig krogrörelse. PH 9:191 (
1770).
Ett torp, der lönkrog hölls något aflägse från byn. AFZELIUS Sag. 7:85 (
1853).
SvD(A) 1931,
nr 110 s. 8.
–
LÖNN-KRÖGA, (
vard.)
bedriva lönnkrögeri; ngn gg äv. med obj.: avyttra (spritvaror) gm lönnkrögeri. tänkte vi skulle sala ihop till en kanna (brännvin) sen gå ut till lagålsgäle och lönnkröga under kapplöpningen. JOLIN Ber. 4:183 (
1877).
Spritfororna från Norge klövjades .. över fjällen och lönnkrögades bort i bergskrevor och jordkojor. DIDRING Malm 1:46 (
1914).
–
LÖNN-KRÖGARE.
person som bedriver lönnkrögeri. GotlLT 1852,
nr 46, s. 2.
–
LÖNN-KRÖGERI ¹⁰⁰⁴, äv. ³~⁰⁰². [LÖNN-KRÖGERI.ssg 1]
1) utskänkning l. försäljning av spritdrycker i smyg o. utan erforderlige rättigheter. Dömd för .. Lönn-krögeri. BJURBÄCK Betänkl. 60 1818;
efter ä. handl.).
[LÖNN-KRÖGERI.ssg 2]
2) (
mera tillf.)
konkret: lönnkrog. BÖÖK ResSv. 217 (
1924).
–
lönnkrögeri-brott.
SPF 1829,
s. 482.
–
lönnkrögeri-rörelse.
SvD(A) 1918,
nr 6 A,
s. 11.
–
LÖNN-LUCKA.
hemlig, dold lucka. En lönlucka öfver ingången (till källaren fanns) uti förstufvan. HT 1910,
s. 50 (
1757).
–
LÖNN-LÅDA,
r. l. f. WESTE 1807. (
Kabinettskåpens) talrika lådor, fack och lönnlådor användes till förvaring af dyrbarheter, smucken, kuriosa etx.
UPMARK Möbl. 12 (
1912). bildl. I hjärtats lönlådor.
3SAH 8:34 (
1893).
– (jfr
b)
LÖNN-LÄGGA.
(i ålderdomligt spr.) lägga (foster l. barn) å lönn. CYGNÆUS 11:213 (
1846;
bildl.). Lönlagda foster.
RÄÄF Ydre 1:85 (
1856).
SCHILDT Asm. 11 (
1915).
–
LÖNN-MORD.
förövat i hemlighet l. från bakhåll o, d. SERENIUS B 4 b (
1734).
Ssg:
–
LÖNN-MORDISK.
[avledn. av -mord; jfr t. meuchelmörderisch]
(
†)
som förövar lönnmord; som innebär lönnmord; äv. bildl. WIKFORSS 2:142 (
1804).
Den lönmordiska bofven! – Bakifrån vill han stöta ner männer? NICANDER 2:700 (
1834).
Det lönnmordiska förtalet. FRANZÉN Pred. 1:286 (
1841).
–
LÖNN-MÄLTA,
v., -ning.
landt. om växande säd l. baljväxt: gro (se gro, v. [LÖNN-MÄLTA.ssg 5]
5) ARRHENIUS Jordbr. 2:64 (
1860). vid ringa fuktighet i jorden .. händer lätt, att fröen lönnmälta, d. v. s. groningen börjar men afstannar åter, hvarvid grodden dör.
JUHLIN-DANNFELT 114 (
1886).
Ömtåligheten mot groning eller lönmältning är .. större hos baljväxter än hos gräs och korsblommiga växter. LB 2:9 (
1899).
–
LÖNN-MÖRDA.
mörda (ngn) i hemlighet l. från bakhåll o.d. SERENIUS B 4 b (
1734).
bildl. Huru grymt lönnmördas icke nästans heder. HAGBERG Pred. 3:87 (
1817).
–
LÖNN-MÖRDARE.
jfr -mörda. SCHRODERUS Os. 2:665 (
1635).
(Konung Godfred) föll .. för en lönnmördares hand. ODHNER Lb. 11 (
1870).
"Hafvets lönnmördare", undervattensbåten. VFl. 1913,
s. 47.
–
LÖNN-NYCKEL. (
†)
hemlig l. falsk nyckel. BoupptSthm 14/6
1670, bil.
–
LÖNN-PORT.
[fsv. lön(a)porter, löndaporter]
jfr -dörr. Sus. 26 (Bib. 1541).
en lönnport, genom hvilken han .. ämnade draga sig undan, om slottet icke kunde försvaras.
FRYXELL Ber. 4:247 (
1830).
–
LÖNN-RUM.
( lönn- 1635 osv. lönde- 1672–1691) hemligt rum; särsk. [LÖNN-RUM.ssg a]
a) om rum i en byggnad l. i fartyg o. d. SCHRODERUS Os. 1:76 (
1635).
SFS 1891,
nr 53, s. 1 b) om fack i skåp l. bord o. d.: lönnfack. (
Han) skyndade .. att i chiffonierns lönrum inlåsa lådan och den återfunna ringen.
CARLÉN Köpm. 1:496 (
1860).
[LÖNN-RUM.ssg 5.c]
c) bildl. Mitt hjärta har ett lönrum, / där dolda makter verka. BJÖRKMAN hesp. 3:27 (
1897).
–
LÖNN-RUNA.
språkv. hemligt runtecken; äsrsk.: magiskt runtecken, trollruna. AnT VI 2:13 (1880). FRIESEN Rökst. 17 (
1920).
–
LÖNN-SKJUTA. (
enst.)
skjuta (på ngn) i hemlighet l. från bakhåll o. d. RUNEBERG ESkr. 1:175 (c. 1836).
–
LÖNN-SKOTT. (
tillf.)
skott varigm ngn blir lönnmördad. Det olyckliga lönnskottet i löpgrafven vid Fredrikshall .. satte ett mål för den Konungsliga hjeltens händelserika lif. GYLLENGRANAT SvSjökr. 1:324 (
1840).
BJÖRKMAN (
1889).
–
LÖNN-SKRIFT.
skrift med hemliga (skriv)tecken, hamlig skrift; chifferskrift. NordT 1878,
s. 166.
Lönskriften på toppytan (av Rökstenen). FRIESEN Rökst. 7 (
1920)
Under medeltiden och alltsedan har lönnskrift använts i diplomatiska och militära angelägenheter. 3NF 4:983 (
1925).
–
LÖNN-SKÅP.
Jag har der i et litet lönnskåp i muren, bakom tapeten, bredvid kakelugnen, 350 blanka dukater. BJÖRN Oldsb. 32 (
1790).
–
LÖNN-SKÄR,
n. (†) undervattensskär. Hembygden(Hfors) 1910, s. 324 (1860).
–
LÖNN-SKÄRM. (
förr)
jäg. mindre jaktskärm som vid vissa slag av drevjakt uppsattes vid bogen under ett skall. SVEDERUS Jagt 345 (
1831).
DALIN (
1853).
–
LÖNN-SNARA,
r. l. f. ( lönn- 1560–1743. lönde- 1734, 1754) (†) hemlig snara; äv. bildl. The stålte settia lönsnaror för mig. L PETRI psalt. 140: 6 (1560). DALIN Arg. 2:35 (1734,1751).
–
LÖNN-SPRICKA,
r. l. f. hemlig l. dold spricka. Calonius 4: 186 (
1797).
Hård och fast, bergfallen Gråsten .. fri för lönnsprickor eller fall. ÖresundP 1948,
nr 6, s. 4.
–
LÖNN-STEN. (
†)
dold sten omedelbart under jordytan. I ERICI Colerus 1:87 (c.
1645).
Lönn-sten ligger dold straxt under grässvålen, sprider syra och väta omkring sig, samt föder endast måssa. FISCHERSTRÖM 1:523 (
1779).
ARRHENIUS jordbr. 3: 271 (
1861).
–
LÖNN-STIG.
[jfr isl. laun-, leynistigr (-stigr)]
hemlig (gång)stig. BRAHE Kr. 40 (
c. 1585).
(Gustav Vasa) vandrade förklädd genom skogar och lönstigar. DALIN Hist. III. 1:13 (
1761).
–
LÖNN-STÄLLE.
MÖLLER (
1807).
När .. allt var öfverlagdt och beslutadt, vände mön åter till sitt lön-ställe, hvarest hon legat gömd om natten. SvFolks. 377 (
1849).
–
LÖNN-TECKEN.
hemligt (skrift)tecken. (Rök-)stenen (är) bokstafligen från topp till jord höljd af runor och lönntecken. Tur Å 1906, s. 45. –
LÖNN-TJUV. (
†)
Lhöntiwfwar, som bådhe innan- och vtan om hwsen .. smygha sigh in till at göre skadha. L. PAULINUS GORHUS ThesCat. 84 (
1631). (
T). WildDieb .. (
sv.)
lön-tjuf, går-tjuf.
LIND 1:
1820 (
1749).
–
LÖNN-TRAPPA.
En lönntrappa vp ifrån Hans Kongl. May:ts Kammare. STIERNMAN com. 2:880 (
1658).
–
LÖNN-TRYCKERI ¹⁰⁰⁴. äv. ³~⁰⁰². hemligt tryckeri. BJÖRKMAN (1889).
–
LÖNN-VAKA,
f. (†) hemlig vaka l. sömnlöshet. Een dotter gör sinom fadher mykin lönwako. L PETRI Sir. M 3. (1561).
–
LÖNN-VAKTA. (
†)
vakta l. lura (på ngt) i hemlighet. Wij wiliw lönwacta effter blodh. L PETRI SalOrdspr. 1:11 (
1561).
(Vilddjuren) liggia j kulorna, och lönwachta. DENS. Job 39:2 (
1563).
–
LÖNN-VALV.
hemligt valv, särsk. bildl. (Gudarna) se i hjertats lönnhvalf fast det är slutit. TEGNÉR (WB) 5:16 (
1825).
–
LÖNN-VÄG.
( lönn- (lönd-) 1664 osv. lönde- 1734, 1754) [jfr isl. leynivegr]
hemlig väg; smygväg; äv. bildl. (Han) for .. med sitt folk, genom en lönduäg, utaf fästingen. VERELIUS Gothr. 139 (
1664). (
De andliga fienderna) hafva så många lönnvägar till ett obeväradt hjerta. HAGBERG Pred. 1:123 (
1814).
Diplomatiens alla lönvägar. LARSSON Stud. 90 (
1894,
1899)
–
LÖNN-ÄLTA,
r. l. f. (
†)
med. viss form av älta; jfr -frossa. Denna sjuklighet (hos barn, utan tudliga symptom) utgör den så kallade Lönnältan. HeimdFolkskr. 26:12 (i handl. fr. 1816).
BERGMAN Folksj. 220 (
1875).
B
(
†)
: LÖNNA- l. (vanl.)
–
LÖNDA-KONA,
f. [jfr isl. launkona]
frilla.
Förmählandes att hon inthet kan lefwa ihop med sin Man för dhet han drages med en Löndakohna.
VDAkt. 1715,
nr 367.
C
(
†)
: LÖNNE- l. (vanl.) –
LÖNDE-GILLER.
hemlig(t) giller l. snara; bildl.: hemligt försåt.
(
1733,
1754). At giöra lagsens förstånd så klart, .. at ei lönnegiller måtte snärja en okunnig, trätotvungen och
värn-nödgad.
2RA 3:650 (
1734).
–
LÖNDE-RÄKNING.
hemlig beräkning, intrig. DALIN Arg. 1:161 (
1733,
1754)
–
LÖNDE-RÄNKER, pl.
ränker, intriger. DALIN Arg. 1:268 (
1733,
1754).
C
(
†):
–
LÖNNS-GOD.
[fsv. lönsgodher]
tystlåten. SCHULTZE Ordb. 1561 (
c. 1755).
DA 1793,
nr 126, s. 2.