LÄROVÄRK LÄROVERK lä³rω~vær²k l. læ³-, n.; best. -et; pl. ==. ( läre- 1747. läro- 1749 osv.)

[jfr d. læreværk; till LÄRA v., I 1, o. VÄRK, n.]

[LÄROVÄRK 1]

1) (†) värksamhet att undervisa, lärarvärksamhet; lärarkall(et). På det äfven de studerande, hvilka vid akademien antaga magistergraden, må uppmuntras att bemöda sig om skick lighet till läroverket. OCWÅRLIN (1802) i UUPr. 1/10 1910, s. 10.

[LÄROVÄRK 2]

2) (†) undervisningsväsen. RUDER Anl. (1749; i boktiteln). LANÆRUS Försök 126 (1788). Vissa med Uppfostrings och Läroverket i gemenskap stående mål. BtRStP 1815, 1: 296.

[LÄROVÄRK 3]

3) offentlig l. enskild (högre) undervisningsanstalt (vanl. motsatt: folkskola); lärdomsskola; fackskola; numera i sht om (vanl. av realskola o. gymnasium bestående) undervisningsanstalt som leder till studentexamen, elementarlärovärk; förr äv. om universitet. Allmänt lärovärk, om realskola l. högre allmänt lärovärk l. lyceum. Högre allmänt lärovärk, officiell benämning på statlig till studentexamen ledande skola, 1878–1904 bestående av nio klasser (se KLASS 4 a), fr. o. m. 1905 av realskola o. gymnasium. Lägre allmänt lärovärk, under åren 1878–1904 officiell benämning på undervisningsanstalt med fem l. tre klasser utan avgångsexamen. Enskilt lärovärk. BERCH Hush. 243 (1747). Antalet af Studerande vid desse Läro-verk (dvs. gymnasiet o. trivialskolan i Strängnäs). HÜLPHERS SvStäd. 2: 46 (1788). SPRINCHORN PedUtsk. 13 (cit. fr. 1804). Bön förrättes hvarje morgon .. gemensamt för hela Läroverkets ungdom. FörslSkolordn. 1817, s. 7. ATTERBOM Minnest. 1: 291 1844; om universitet). Lärare vid de högre allmänna läroverken äro rektor, lektorer och adjunkter; vid de lägre rektor och kolleger. SFS 1878, nr 53, s. 2. 3SAH 3: 177 (1890; om konstakademien). Lärare vid något av rikets medicinska läroverk. SFS 1915 s. 1681. Därs. 1933, s. 141. jfr ARTILLERI-, BARNMORSKE-, ELEMENTAR-, FACK-, FLICK-, HANDELS-, LANDTBRUKS-, LATIN-, MILITÄR-, PROVÅRS-, REAL-LÄROVÄRK m. fl.

Ssgr (till 3):

– LÄROVÄRKS-ADJUNKT. ordinarie lärare vid allmänt lärovärk vilken äger stadgad lägre kompetens l. därutöver o. som huvudsakligen undervisar (i läroämnen) på realskolestadiet; jfr adjunkt 3. PedBl. 1875, s. 151.

– LÄROVÄRKS-AVDELNING ~⁰²⁰. fr. o. m. 1920 officiell benämning på den avdelning av skolöverstyrelsen som har överinseendet över landets högre allmänna lärovärk (o. därmed jämförliga skolor); jfr -överstyrelse. SFS 1919, s. 2357 --BIBLIOTEK. skolbibliotek vid (högre allmänt) lärovärk. PedT 1867, s. 73. --BYGGNAD. --BYRÅ. ecklesiastikdepartementets avdelning för behandling av ärenden rörande (högre allmännna) lärovärken. BetOrgRikStyr. 1859 s. 34.

– LÄROVÄRKS-ELEV.

– LÄROVÄRKS-KLASS. jfr klass 4. LärovKomBet. 1884–85, III. 1: 316.

– LÄROVÄRKS-KOLLEGA. till år 1904 benämning på o. titel för biträdande ordinarie (ämnes)lärare vid lägre (feml. treklassigt) allmänt lärovärk. LdVBl. 1885, nr 131, s. 2. --KOLLEGIUM. jfr kollegium 1 c. BerRevElLärov. 1843, s. 199. --LEKTOR. jfr lektor 4.

– LÄROVÄRKS-LÄRARE.

– LÄROVÄRKS-LÄRJUNGE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰.

– LÄROVÄRKS-PROGRAM. bibliot. (vetenskaplig skrift, "avhandling", ingående i) årsredogörelse för (högre allmänt) lärovärk. De .. årligen utkommande läroverksprogrammen. KARLSON ÖrebroSkolH 2: II (1872). MELANDER FörtAfhAllmLärov. 1883–1909 IV (1909).

– LÄROVÄRKS-REKTOR. vid (högre allmänt) lärovärk. 3SAH 2: 56 (1887).

– LÄROVÄRKS-RÅD. (i fråga om förh. 1905–1919) (titel för) ledamot av överstyrelsen för rikets all männa lärovärk resp. av lärovärksöverstyrelsen: jfr undervisnings-råd. SFS 1904, nr 62, s. 5.

– LÄROVÄRKS-STAD. stad där det finns (högre allmänt) lärovärk. BerRevElLärov. 1848 s. 142.

– LÄROVÄRKS-STADGA r. l. f. Genom 124 & uti den nya läroverks-stadgan är .. meddeladt (osv.). BtRStP 1859–60, IV. 1: nr 123, s. 46. --STYRELSE. (numera bl. i fråga om vissa fackskolor) styrelse för ett lärovärk. BerReVElLärov. 1843, s. 168. SFS 1911 nr 46 s. 3 (vid musikaliska akademien).

– LÄROVÄRKS-UNGDOM ~⁰² l. ~²⁰. konkret. jfr -elev. MELLBERG Bergroth Förord 2 (1885).

– LÄROVÄRKS-ÖVERSTYRELSE ~⁰⁰²⁰⁰. (1913–1919 officiell) benämning på den myndighet som har överinseendet över de högre allmänna lärovärken (tidigare, från dess inrättande 1905, kallad överstyrelsen för rikets allmänna lärovärk); jfr -avdelning. AUERBACH (1911). SFS 1919, s. 2368.