© Svenska Akademien. SAOB spalt: L1903; tryckår: 1942
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
LÖRDAG lœ⁴r~da¹g l ⁴⁰ l. (vard.) lœ⁴rda, r. l. m.; best. -en lœ⁴r~da¹gen l. ⁴⁰¹, äv. ³~²⁰ (jfr BOIVIE SvSpr. 235 (1820)), l. (vard.) -dan lœ⁴rdan; pl. -ar ³~²⁰ l.⁴~¹⁰ l. ⁴⁰¹. ( loffuer- (louer-) 1587–1588. loger- 1521–1594. lågier- 1596. lög- c. 1600–1732 lögar- 1674. löge- 1670–1680. löger- (-ø-, -gh-) 1523–1865. lögier- 1590. lögir- 1596. lör- (-öö-) 1620 osv.)
[fsv. löghar dagher, löghordagher, löghodager, löffwerdagher m. fl. former, sv. dial. lorda, lårda, motsv. ä. d. løghdrdagh, løghœrdagh, løwerdag, d. lørdag, nor. lørdag (løverdag), isl. laugardagr; till fsv. lögh, bad, vatten till badning l. tvagning, motsv. ä. d. lögh, isl. laug, badvatten, mnt. lŏge, lut, fht. louga, t. lauge, feng. lĕah, eng. lye, av germ. lauȝō; jfr LÖG; rotbesläktat med lat. lavare, tvätta (jfr DILUERA, DILUVIUM, LAVERA, v.¹, LUT, sbst.², LÖDDER, sbst.¹, m. fl.). Dagens namn har sin förklaring i bruket att på lördagarna taga ett bad l. att tvätta sig grund- ligt) veckans sjunde o. sista dag (mellan fredagen o. söndagen). Lördagen den 22 november. Nästa l. nästkommande lördag. I morgon är det lördag.
Natten till lördag(en), mellan fredag(en) och lörda(gen). föreningen brukar sammanträda om l. på lördagarna, varje lördag. Arbetet skall vara färdigt till lördag. Stanna i staden över lörda- gen. Om lördag åtta dagar. Jag är bortbjuden (på) lördag kväll. Screffwitt i Jeneköpyngh lo- gerdaghen nesth effther hellige tre koninge dagh etc. M[D]XXI. SvTr. 4: 3 (1521). Til aftonsången om Lögerdagen .. ringes när Klockan är Ett efter Middagen. Kyrkol. 2: 6 (1686). I Hvarje veko skal Rådstufvurätt hållas, måndag, onsdag, och lögerdag. RB 6: 1 (Sag 1734). O, att en gång i lifvet få på en lördag äta annat än slarfsylta och ölsupa! STURZEN-BECKER Sthm 89 (1844). "Skada, att jag inte har så ordentligt", – sade hon – "det är fredag, och lördagen är, som ni vet, skurdagen." OoB 1896, s. 292. Hon visste inte, hur hon skulle ens kunna visa sig på torget onsdagar och lördagar efter detta. HELLSTRÖM Lekh. 223 (1927). jfr FASTEGÅNGS-, PALM(E)-, PÅSK-LÖRDAG. – särsk.
[LÖRDAG .a]
a) i uttr. i lördags, sistlidne lördag; i lördags kväll, i lördags morgse, på kvällen resp. Morgonen sistlidne lördag; förr äv. (i) förleden l. förledne lördags, i lördags näst förgången o. d., i lördags. Nw j løg[er]dags næst forgange[n] om H. N. .. jn påå rådzstugune. OPETRI Tb. 279 1529; uppl. 1929). De Mornay (: huilken i lö- gerdagz hiit kom:). BtFinlH 4: 469 (1562). I för- ledne Lögerdags den 12 hujus ankom Hennes K. M:t. AOXENSTIERNA Bref 4: 248 (1646). Dett breff, som i lögerdags aff H. K. Majestet hijtkommit var medh posten. RUDBECK Bref 27 (1663).
[LÖRDAG .b]
b)
[jfr uttr. i af(t)se, i fredagse (se AFTON 1 f, FREDAG 1 b)]
() i uttr. i (förleden) lördagse, i lördags. I Lögerdagsse. RARP 4: 53 (1647). I förleden Lördagse. KKD 7: 130 (1706). I går och i lögerdagse. VDAkt. 1771, nr 222.
Ssgr
LÖRDAGS-AFTON ~²⁰, äv. ~¹⁰³². SthmTb. ¹¹/¹² 1570.
LÖRDAGS-EFTERMIDDAG ~¹⁰²⁰, äv ~¹⁰⁰² l. ¹⁰³⁰²⁰. Kyrkol. 2: 7 (1686).
LÖRDAGS-FRIARE. (i vissa trakter) jfr -frieri. TurÅ 1905, s. 98.
LÖRDAGS-FRIERI. (i vissa trakter) nattfrieri på lördagarna. ATTORPS Molin 159 (1930).
LÖRDAGS-HELG.
[fsv. löghardags hälgdh]
() om lördag helighållen ss. sabbatsdag. G1R 24: 466 (1554).
LÖRDAGS-KVÄLL ~², äv. ¹⁰⁴. SynodA 2: 14 (1584).
LÖRDAGS-MORGON ~²⁰, äv. ¹⁰¹². SthmTb. ⁷/1 1596.
LÖRDAGS-NATT ~², äv. ¹⁰⁴.
[fsv. löghardags nat]
natten mellan lördag o. söndag (ngn gg mellan fredag o. lördag). HALL KultInt. 27 (i handl. fr. 1631). Det var dans bort i vägen på lördagsnatten. FRÖDING Guit. 41 (1891).
LÖRDAGS-NUMMER. av tidning.
LÖRDAGS-PUBLIK. på teater o. d.
LÖRDAGS-RENGÖRING ~²⁰. i bostadslägenhet o. d.