MAGI magi⁴ (magi' WESTE; maschi' DALIN), r. l. f.; best. -en l. -n; pl. -er; förr äv. MAGIA, r. l. f. ( -i1801 osv. -ia 1674–1716. -ie 1792–1846 )

[jfr d. magi, t. o. fr. magie; av lat. magia, av gr. μαγεία, magernas visdom, äv.: trolldom, avledn. av μάγος (se MAGER, sbst.)]

[MAGI 0]

i sht rel.-hist. om (utövande av handlingar som grunda sig på) tron på människans förmåga att påvärka övernaturliga makter l. att få kännedom om dessa makters avsikter; trolldom, häxeri; teckentydning; spådomskonst. Imitativ, kontagiös, sympatetisk, sympatisk magi. SYLVIUS Mornay 578 (1674). I likhet med vetenskapen hvilar magien i sin ursprungliga gestalt på den grundsats, att allt som existerar utgör ett sammanhang. RYDBERG Magi 34 (1865). Magien .. utöfvades (i det hedniska Norden) till en väsentlig del medels trollsånger. SCHü CK LittRelH 1: 89 (1904). Det torde vara det riktigaste att medgifva, att religionen vuxit upp ur magin. NILSSON PrimRel. 4 (1911). 2VittAH 35: 269 (1927). jfr RUN-, RÄGN-, SOL-, VÄXTLIGHETS-MAGI m. fl. – särsk.

[MAGI .a]

a) i uttr. vit l. svart magi, om magi i samband med hänvändelse till goda makter resp. till onda makter ( "svartkonst"); äv. i utvidgad anv., om från viss synpunkt tillåten resp. otillåten magi; i uttr. svart magi äv. oeg., om "trollkonster'. KELLGREN (SVS) 2: 339 (1792). LfF 1899, s. 32. Ymer 1917, s. 160. Allt som berättades om .. (trädgårdsmästarens) svarta magi. NILSSON HistFärs 238 1940; oeg.).

[MAGI .b]

b) (†) konkretare, i pl.: magiska krafter. Somliga dagar hafva allehanda magier och mörka krafter .. velat .. förgiöra mig. KyrkohÅ 1912, MoA. s. 71 (1741).

[MAGI .c]

c) (föga br.) oeg., i uttr. naturlig magi, om konster (trollkonster o. d.) som synas övernaturliga för den som är okunnig om deras utförande, fysikomagi; taskspeleri. (Man påstår att) Mosis underverk äro än verkningar af en naturlig Magie .., än osanning och bedrägeri. WULF Köppen 2: 19 (1799). 2NF 17: 465 (1912). jfr FYSIKO-MAGI.

[MAGI .d]

d) (i vitter stil) i allmännare anv., i fråga om företeelse (i sht färgspel o. d.) som gör ett sällsamt intryck: magisk värkan, trollspel, trolleri; mystik. Färgernas öfvergång uti hvarandra, deras reflexer af hvarandra .. kan bilda ett eget objektlöst spel ..; man kallar det färgernas magi. LJUNGGREN Est. 1: 192 (1856). (Balzac) var icke lyriker, icke poet, .. och för ordens magi var han okänslig. BonnierLittH 4: 184 (1930).