MAHOGNY mahoŋ⁴ny, ngn gg ⁰³², äv. MAHOGNI -ni osv., r. l. m. l. n.; best. -n, ss. n. -t, ngn gg -et (AGARDH (o. LJUNGBERG) III. 1: 165 (1857), MeddSlöjdF 1900, 1: 16); förr äv. MAHAGONY l. MAHOGONY (maho'gony (uttalas mahåggåni el. mahåggene) WESTE), n.; förr äv. MAHOGEN, sbst. ( mahogen 1796. mahagany, mahogany (mahogen-, mahog(g)on- o. d., -e, -i, -u) 1735–1879. mahogny (mahugn- o. d., -e, -i, -u) 1771 osv. majahoni 1818. mohagon- 1767 )

[jfr t. mahagony, eng. mahogany, ä. fr. mahogani-, mahogon; ytterst från ett (sannol. på Jamajka talat) västindiskt indianspr. (jfr

ZeitschrVerglSprachf. 61: 72 ff. (1934))]

[MAHOGNY 0]

sammanfattande benämning på ett antal (ljusare o. mörkare) bruna till rödbruna, hårda, täta, tunga o. lättpolerade tropiska träslag, använda vid möbeltillvärkning, finare snickeri, båtbyggeri m. m.; särsk. om det virke som erhålles av vissa arter av släktet Swietenia, i sht Swietenia Mahagoni Lin. (äv. kallat äkta. l. amerikansk mahogny). Ett engelskt bord af Mahoggone. WRANGEL TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Ett .. Brädspel af superb Mahogene. KELLGREN (SVS) 6: 262 (1790). NILSSON Skeppsb. 105 (1932). jfr AMARANT-, KUBA-MAHOGNY. – särsk.

[MAHOGNY .a]

a) (i fackspr.) oeg., i uttr. vit l. vitt mahogny, om virke av trädet Anacardium occidentale Lin. NF 1: 70 (1875). SvUppslB 1: 950 (1929).

[MAHOGNY .b]

b) (numera föga br.) i utvidgad anv., om träd varav mahognyvirke erhålles; mahognyträd. Mahagany är nu mera sällsam på St. Croix, i jämförelse med förra tider. Oldendorp 1: 188 (1786). VetAH 1792, s. 145. FRIES SystBot. 108 1891; om Swietenia Mahagoni Lin.).

[MAHOGNY .c]

c) (mera tillf.) i utvidgad anv., == MAHOGNY-FÄRG. (Kvinnornas) färg, under målningen, var brunaktig, emellan Olive färg och Mahogene. Cook 2Resa 57 (1783).

Ssgr

– MAHOGNY-BETS. snick. o. mål. använd för behandling av föremål av vissa träslag för att ge dem en färg lik mahognyns. ENEBERG Karmarsch 1: 205 (1858). AHB 39: 117 (1870).

– MAHOGNY-BETSA, v., -ning. jfr -bets. Mahognybetsade möbler. Stöckel o. Thon 29 (1857: mahogni-betsning).

– MAHOGNY-BORD.

– MAHOGNY-BRUN. som har samma färg som mahogny. Cook 2Resa 100 (1783).

– MAHOGNY-BRUNT, n. jfr -färg. ALMQVIST Törnr. 1: 142 (1839).

– MAHOGNY-BYRÅ. 2Saml. 3: 76 (1788).

– MAHOGNY-FANER. BJÖRKMAN (1889).

– MAHOGNY-FANERAD, p. adj. Mahogni-fanerade möbler. GROTENFELT LandtbrFinl. 27 (1896).

– MAHOGNY-FÄRG. mahognyns färg; mahognybrun färg. ALMSTRÖM KemTekn. 2: 348 (1845).

– MAHOGNY-FÄRGAD, p. adj. mahognybrun till färgen. CVASTRANDBERG 3: 362 (1854).

– MAHOGNY-GROGG. (ngt vard.) stark grogg (eg.: grogg av mahognybrun färg). RYBRANT Cobb 39 (1930).

– MAHOGNY-IMITATION. konkret. SkånAB 1908, nr 91, s. 3.

– MAHOGNY-MÖBEL. DA 1808, nr 77, s. 7.

– MAHOGNY-PANEL.

– MAHOGNY-PANELAD, p. adj. BLOMBERG Uvd. 129 (1917).

– MAHOGNY-SKIVA, r. l. f. särsk. på bord o. d.

– MAHOGNY-SKRIN. BoupptVäxjö 1833.

– MAHOGNY-STOL.

– MAHOGNY-TODDY. (ngt vard.) jfr -grogg. LUNDIN NSthm 267 (1888).

– MAHOGNY-TRÄ, förr äv. -TRÄD , sbst.¹ trä l. virke av mahognyträd; äv. i uttr. äkta mahognyträ, om virke av Swietenia Mahagoni Lin. Os BECK Resa 166 (1751, 1757) ALMSTRÖM Handelsv. 201 (1845: äkta).

– MAHOGNY-TRÄD, sbst.² till släktet Swietenia Lin. hörande, i sht på de västindiska öarna växande träd; särsk. om Swietenia Mahagoni Lin. BRANDER NatH 85 (1785).