MAJ maj⁴, sbst.¹, r. l. m. ( maj (mai) 1528 osv. maji (i annan anv. än genitiv, jfr anm. 1:o nedan samt anm. till a, b sp. 61) 1727–1845. majus (mai-) 1642–1820. may 1549–1806. mej (mei(j), mey, mäy) 1536–1697. Anm. 1:o I ä. tid användes ordet med genomgående lat. böjning (varvid gen. sg. skrevs maji l. maij; jfr anm. 2:o), t. ex.: Maij månadh. G1R 3: 151 (1526); jfr b. På then 8. Daghen Maij. TEGEL G1 1: 87 (1622); jfr a. I Majo. SCHÜCK VittA 1: 206 (i handl. fr. 1665). Den 11 Maji. STENHAMMAR Riksd. 1: 85 (1834); jfr a. 2:o Den äldre skrivningen maij (äv. vanlig ss. förled i ssgr), som sannol. oftast, i sht i de äldsta exemplen, representerar en genitivform (se ovan) med tvåstavigt uttal (varvid j uttalades som i) har i vissa fall möjl. representerat ordets grundform med enstavigt uttal)

[fsv. mai; jfr d. maj;, nor. o. t. mai, eng. may, fr. mai; av lat. maius, elliptisk för mensis maius, efter guden

MAIUS. Beträffande formen maji (eg. gen. sg. av det lat. ordet) i annan anv. än a o. b se den etymol. avdelningen under AUGUSTI o. FEBRUARI. – Jfr MAJ, sbst.², MAJA, v.¹]

[MAJ.sbst1 0]

den femte månaden i året; jfr BLOMSTER-MÅNAD. I början, midten, slutet av maj. I år ha vi haft en vacker maj. FORSIUS Fosz 499 (1621). Majus kall och Junius wååt, vpfyllar Husen aff allehanda godt. DALINUS Alm. 1665, s. 15; jfr: April våt och Maj kall fyller bondens lador all. SvOrdspråksb. 4 (1865). Det är .. skada att lönen ej får tillträdas förrän i Maji (1804). CHORÆUS Bref 123 (1802). Maj blev torr och blåsig. LAGERLÖF Sten. 16 (1914). – särsk.

[MAJ.sbst1 .a]

a) med ordningstal (l. adj. sista) ss. attribut, förr äv. i uttr. den första (osv.) dagen maj. Första l. den första maj. Then 26 Maj Anno Domini (1528). G1R 5: 88 (1528). Then 1. Maius. BOLINUS Dagb. 29 (1667). I dag ä' de' första maj. SånglekNääs 1: 55 (1905).

[MAJ.sbst1 .b]

b) attributivt, i uttr. maj månad. Ps. 1549, Kal. s. 5 b. En dag i början af maj månad. DE GEER Minn. 1: 264 (1864, 1892) Anm. till a o. b. I den under a o. b angivna anv. stod månadsnamnet i ä. tid ofta (o. urspr.) i gen. (varvid alltid den lat. gen.-formen brukades). Se för övr. dels anm. 1:o sp. 60, dels anm. under APRIL, sp. A 2047.

[MAJ.sbst1 .c]

c) (i vitter stil) mer l. mindre personifierat. Kom, sköna Maj, och blicka / Med milda ögon ner. VALERIUS 2: 1 (1809). Sköna Maj, välkommen / Till vår bygd igen! RUNEBERG (SVS) 1: 15 (1829). Maj tar gröna byxor på, / Och Flora blomsterkrinolinen. SEHLSTEDT 1: 134 (1861).

[MAJ.sbst1 .d]

d) (i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl., om (ljus, lycklig) period av uppåtgående l. tillväxt, "vår"; särsk. (i sht i uttr. livets maj) om ngns ungdoms(tid). WALLIN Vitt. 1: 10 (1805). Jag mins en tid .. / Då lifvets Maj på mina kinder glödde. RUNEBERG (SVS) 1: 83 (1827). I de förtrycktas frihets-vår, / I folkens Maj. SNOILSKY 2: 235 (1881).

[MAJ.sbst1 .e]

[delvis med anslutning till MAJ sbst.²,]

folklor. i vissa uttr. o. ssgr som beteckna föremål l. sedvänjor som ha l. urspr. haft samband med majfirandet, varvid ofta majen (se MAJ, sbst.²) spelat en framträdande roll; särsk. (i sht förr) i uttr. sjunga maj (i by) l. (i fråga om ä. förh.) rida l. bära maj i by, om olika sedvänjor vid majfirandet, varvid en skara byinvånare går omkring i byn o. sjunger en särskild visa o. i gengäld erhåller vissa gåvor resp. (förr) bildade ett festligt tåg som drog genom byn. LÖNQVIST Bara 10 (1775). Ty bära vi nu Maj i by. Dybeck Runa 1842–43, 2: 67. Nu sjunges Maj i gård och by, / u löfvas takens brätten. EKELUND Syn. 87 (1901). Att rida Maj i by. IllRelH 19 (1924).

[MAJ.sbst1 .f]

[anslutningen till MAJ sbst.¹, uppkommen därigm att förleden gm dialektal utveckling har erhållit former som helt l. delvis sammanfallit med d. o.]

oeg., ss.

[förled i växtnamn som urspr. innehållit kvinnonamnet

MARIA (syftande på jungfru Maria). till f. Det är omöjligt att i varje enskilt fall avgöra huruvida växtnamn med maj ss. förled urspr. bildats till MARIA l. till MAJ sbst.¹,

Ssgr ( . 1:o Vissa av nedan anförda ssgr, ss. -blomster 1, -gren, -krans, -kvist, -löv, -stång, kunna möjl. äv. hänföras till maj, sbst.², l. maja, v.¹ ²:o I ssgr som äro namn på djur l. växter betecknar förleden i allm. att djuret l. växten (i Sv. l. det land där namnet urspr. bildats) uppträder resp. blommar l. grönskar l. kommer upp i maj)

– MAJ-AFTON. SCHWARTZ Pos. 144 (1863).

– MAJ-BAGGE. zool.

[MAJ-BAGGE.ssg 1]

[jfr t. maiwurm, ä. eng. may-worm]

skalbagge av släktet Meloeë Lin.; vanl. om arten M. proscarabæus Lin. RETZIUS Djurr. 85 (1772).

[MAJ-BAGGE.ssg 2]

[jfr t. maikäfer, eng. maybeetle, -bug, -chafer]

(numera mindre br.) skalbaggen Melolontha melolontha Lin., (vanlig) ollonborre. NORDFORSS (1805). DAHLBOM Insekt. 8 (1837). ÖSTERGREN (1932).

– MAJ-BALSAM.

[jfr den nylat. benämningen balsamum majale turcicum; möjligen efter en ä. (utländsk) benämning på olivolja (t. maiöl)]

apot. ett slags balsam (beredd av bl. a. gult vax, kolofonium, perubalsam, olivolja o. bockhornsfrö med tillsats av terpentin o. vissa väldoftande oljor), turkisk balsam; äv. kallad turkisk majbalsam. ApotT 1739, s. 11. GENTZ Lindgren 95 (1929).

– MAJ-BLOMMA, r. l. f. ( maj- 1628 osv. maje- 1613–1716. maji- (maij-) 1578–1828 )

[MAJ-BLOMMA.ssg 1]

1) blomma (l. växt) som blommar i maj. WALLIN Rel. 2: 357 (1823, 1827) Maj- .. / Strör uppå fältet majblommor kring. CFDAHLGREN 1: 299 (1836).

[MAJ-BLOMMA.ssg 1.slutet]

särsk.

[MAJ-BLOMMA.ssg 1.a]

a) (i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl. WALLENBERG (SVS) 1: 278 1771; om flicka).

[MAJ-BLOMMA.ssg 1.b]

b) oeg., elliptiskt för: förstamajblomma. Sälja majblommor. GHT 1907, nr 100, s. 8.

[MAJ-BLOMMA.ssg 2]

2) bot. ss. namn på vissa växter.

[MAJ-BLOMMA.ssg 2.a]

[jfr d. majblomme, t. maiblume, eng. mayblossom]

(†) == -lilja. CHESNECOPHERUS RegIter E 2 a (1613). Mü LLER TrädgK 197 (1858).

[MAJ-BLOMMA.ssg 2.b]

[jfr d. majblomst]

(†) i uttr. lilla majeblomma, Majanthemum bifolium (Lin.) F. W. Schm., ekorrbär. BROMELIUS Chl. 58 (1694). LINDESTOLPE FlWiksb. 21 (1716).

[MAJ-BLOMMA.ssg 2.c]

[jfr d. majblomme, t. maiblume]

(†) i uttr. gul majblomma, Caltha palustris Lin., kabbelek. FRANCKENIUS Spec. B 1 a (1659). SERENIUS Kkkk 1 a (1757).

[MAJ-BLOMMA.ssg 2.d]

d) (†) prydnadsväxten Dianthus plumarius Lin., fjädernejlika. FISCHERSTRÖM 2: 128 (1780).

[MAJ-BLOMMA.ssg 2.e]

[jfr marieblomma jungfru Marie blomma (se jungfru 3 a δ)]

(i vissa trakter) till f, == -viva; förr äv. i uttr. (liten, lille) purpur majeblomma. FRANCKENIUS Spec. A 4 b (1638). KOLTHOFF Minn. 99 (1897).

Ssgr (i allm. till -blomma 1 b):

– majblomme-försäljare.

– majblomme-försäljning.

– majblomme-kommitté.

– majblomme-vatten. (†) till -blomma 2 a: destillat på liljekonvaljblommor (med medicinell anv.). BOLAVI 28 b (1578). LINDH Huuszapot. 23 (1675).

– MAJ-BLOMSTER. ( maj- 1639 osv. maje- 1536–1824. maji- (maij-) 1683–1736 )

[MAJ-BLOMSTER.ssg 1]

1) (i vitter stil, numera bl. tillf.) == -blomma 1; vanl. koll.; förr äv. med anslutning till maj, sbst.², o. maja, v.¹ Lät oss icke försuma meyeblomstren, lät oss bära krantzar aff vnga roser förra än the falna. SalWijsh. 2: 7 (öv. 1536; LUTHER: Meyenblumen). BROBERGEN 94 (1705, 1708)

[MAJ-BLOMSTER.ssg 2]

2) bot. ss. namn på vissa växter.

[MAJ-BLOMSTER.ssg 2.a]

[jfr d. majblomst]

(i vissa trakter) == -lilja. FRANCKENIUS Spec. D 1 a (1638). HENRIKSSON Växt. 78 (1911).

[MAJ-BLOMSTER.ssg 2.b]

b) (i vissa trakter) Ranunculus acris Lin., smörblomma. LINNÉ Vg. 6 (1747). LYTTKENS Ogräs 52 1885; fr. Västmanl.). c (†) == -gräs 1. LINNÉ Vg. 234 (1747). POST Ogräsv. 93 (1891).

[MAJ-BLOMSTER.ssg 2.d]

d) (i vissa trakter) till f, == -viva. Linc. (1640); möjl. om Primula veris Lin.; jfr -nyckel 2. LINNÉ Fl. nr 162 (1745). SvUppslB 21: 1247 (1934).

Ssgr (till -blomster 2 a; i. vissa trakter):

– majblomster-rot. förr med medicinell anv. Hildebrand MagNat. 32 (1650).

– majblomster-vatten . (†) destillat på liljekonvaljblommor (med medicinell anv.). CHESNECOPHERUS RegIter E 1 b (1613).

– MAJ-BRUD.

[MAJ-BRUD.ssg 1]

1) kvinna som står brud i maj; äv. bildl. (jfr 2. ATTERBOM SDikt. 1: 136 (1806, 1837; bildl.). SNOILSKY 4: 250 (1887).

[MAJ-BRUD.ssg 2]

[jfr d. majbrud, t. maibraut]

(förr) folklor. på särskilt sätt (eg. till brud) utklädd o. smyckad flicka som uppträdde som huvudfiguren (stundom med en "brudgum" vid sin sida) i vissa upptåg vid majfirandet; jfr -grevinna. LAGERSTRÖM MadApr. 61 (1736). NILSSON FolklFest. 65 (1915).

– MAJ-BRUDPAR ~²⁰ l. ~⁰². (förr) folklor. jfr -brud 2. NILSSON PrimRel. 54 (1911).

– MAJ-BRÄKEN. bot.

[MAJ-BRÄKEN.ssg 1]

1) växten Athyrium filix femina (Lin.) Roth. FRIES BotUtfl. 3: 209 (1864). SvSkog. 251 (1928).

[MAJ-BRÄKEN.ssg 2]

2) (†) växten Polystichum filix mas (Lin.) Roth (Dryopteris filix mas (Lin.) Schott), träjon. Rebau NatH 2: 55 (1879).

– MAJ-BRÖLLOP. särsk. (förr) folklor. jfr -brud 2. NILSSON PrimRel. 54 (1911).

– MAJ-BÅL, n. jfr -eld. NILSSON FolklFest. 86 (1915).

– (f) MAJ-BÄR.

[jfr marie-bär, jungfru Marie bär (se jungfru 3 a δ)]

(i vissa trakter) (frukten av) växten Rubus saxatilis Lin., jungfrubär, stenhallon. WAHLENBERG FlSv. 319 (1824). LfF 1899, s. 153.

– MAJ-DAG. FORSIUS Fosz 309 (1621).

– MAJ-DAGG. ( maj- 1706 osv. maje- c. 1645–1650. maji- (maij-) 1696–1749 )

[jfr t. maitau, eng. may-dew]

(i sht i vitter stil) dagg som faller i maj; särsk. (förr) om den dagg som föll under månadens första dagar o. som hade medicinell anv. IERICI Colerus 1: 121 (c. 1645). KARLFELDT FlPom. 102 (1906).

– MAJ-ELD.

[jfr t. maifeuer]

(i vissa trakter) benämning på eld som årligen tändes ute i det fria sista april l. den 1 maj, valborgsmässoeld. SKL 2: 740 (1848).

– MAJ-FEST. (frilufts)fest som avhålles i maj, vanl. den 1 maj, l. sista april (till firande av majs l. vårens ankomst), i ä. tid förbunden med vissa ceremonier o. upptåg, ss. korande av majgreve l. majbrud, majsjungning, bärande av maj i by o. d. STAGNELIUS (SVS) 2: 410 1821; bildl.). NILSSON FestdVard. 28 (1925).

– MAJ-FIRANDE, n. firande av majs l. vårens ankomst, särsk. den 1 maj o. sista april. FoF 1914, s. 25.

– MAJ-FIRARE. (mera tillf., ngt vard.) jfr -firande. LUNDIN StockhMinn. 1: 77 (1904).

– MAJ-FISK. zool.

[MAJ-FISK.ssg 1]

[jfr d. majfisk; efter t. maifich]

(numera mindre br.) sillfisken Clupea alosa Lin. (som lever i havet, men i maj l. tidigare går upp i vattendragen för att leka), slamsill. LIND (1749; under els). NoK 19: 58 (1923).

[MAJ-FISK.ssg 2]

2) (numera knappast br.) fisken Silurus glanis Lin. (som leker i maj), mal. MÖLLER (1807).

– MAJ-FRISK. (i vitter stil) frisk l. fräsch som grönskan i maj; äv. bildl. ATTERBOM SDikt. 1: 159 (1807, 1837) Se fältet här nere, så majfriskt och grönt. DAHLGREN 1: 53 (1831).

– MAJ-FROST. ( maj- 1928 osv. maje- c. 1645 )

[jfr t. mai(en)frost]

inträffande under maj. IERICI Colerus 1: 133 (c. 1645).

– MAJ-FÄLT.

[efter fr. champ de mai, senlat. campus majus]

hist. om förh. under den karolingiska tiden i Frankrike: (samlingsplatsen för) det stora, ordinarie riksmöte som avhölls i maj månad. NF 8: 331 (1884). SvRiksd. I. 1: 9 (1931).

– MAJ-GASS, r. l. m. (†) bot. växten Orobus vernus Lin., vårärt. LILJEBLAD Fl. 323 (1798). Liljeblad Fl. 419 (1816).

– MAJ-GILLE. (maj- 1788 osv ..maji- (maij-) 1752)

[jfr d. majgilde]

(by)gille som avhålles i maj; förr särsk. om gille som hölls i samband med majfesten (med användande av de vid majsjungningen hopsamlade matvarorna) l. om majgrevekalas. RICHARDSON Hall. 258 (1752). SvKulturb. 5– 6: 307 (1930).

– MAJ-GLAD. (i vitter stil) vårligt l. ungdomligt glad. VALERIUS 2: 245 (1839).

– (e) MAJ-GREN.

[jfr d. majgren]

(förr) folklor. om avbrutna gröna kvistar använda ss. maj (se maj, sbst.²); jfr livs-gren. NILSSON PrimRel. 56 (1911).

– MAJ-GREVE. ( maj- 1746 osv. maje- 1640. majen- (maijen-, mayn-, meien-) 1561–1691. maji- c. 1670 )

[fsv. mäiegreve; jfr mnt. meigreve, t. maigraf]

(förr) folklor. på särskilt sätt utklädd o. smyckad person som uppträdde ss. huvudfiguren (stundom med en "majgrevinna" vid sin sida) i vissa upptåg vid majfirandet, anförde majridningen o. d.; jfr blomster-greve. När .. (G. I) tå heem redh giorde han Archielectum (dvs. ärkebiskopen Johannes Magnus) till meiengreffue, settiandes på honom en stoor krantz. SVART G1 102 (1561). NILSSON FolklFeet. 92 (1915).

Ssgr (förr, folklor.):

– majgreve-högtid . (†) majfest med korande av majgreve o. d. Linc. 1640; under hilaria).

– majgreve-kalas. kalas som hölls av majgreve. GIRS G1 65 (c. 1630). HSH 21: 291 (1691).

– majgreve-öl. (†) majgrevekalas. SVARTG1 102 (1561).

– MAJ-GREVINNA. ( maj- 1775 osv. maji- (maij-) 1752 )

[jfr t. maigräfin]

(förr) folklor. jfr -greve, -brud 2. RICHARDSON Hall. 258 (1752). NILSSON FestdVard. 117 (1925).

– MAJ-GRÄS. ( maj- 1745 osv. maji- 1746–1806 ) bot.

[MAJ-GRÄS.ssg 1]

1) (†) växten Spiræa ulmaria Lin. (Filipendula ulmaria (Lin.) Maxim.), älggräs. LINNÉ Fl. nr 410 (1755). RETZIUS FlOec. 702 (1806).

[MAJ-GRÄS.ssg 2]

[jfr d. majgræs]

(†) växten Milium effusum Lin., hässlebrodd. LINNÉ Fl. nr 55 (1745). SERENIUS Iiii 4 a (1757).

[MAJ-GRÄS.ssg 3]

3) (†) växten Anthoxanthum odoratum Lin., vårbrodd. FRIES Ordb. (c. 1870).

[MAJ-GRÄS.ssg 4]

4) (jfr mariegräs, jungfru Marie gräs (se jungfru 3 a δ), ävensom t. mariengras] (i vissa trakter) till f: växten Hierochloa odorata (Lin.) Wahlb., myskgräs. LINNÉ Fl. nr 918 (1755).

– MAJ-GRÖN.

[jfr t. maigrün]

(i vitter stil) som har den ljusa, gröna färg som utmärker grönskan i maj. BÖTTIGER 6: 176 (1835).

– MAJ-GRÖNT, n.

[jfr t. maigrün]

viss (ljus) färgnyans av grönt; äv. (i fackspr.) om visst färgämne. NYBOM SDikt. 1: 329 (1844, 1880) SFS 1876, nr 8, s. 6 (om färgämne).

– MAJ-HJÄRTKÖRSBÄR ~⁰²⁰, äv. ~⁰⁰². trädg. ett slags tidigt (i sydligare länder i maj) mognande sötkörsbär. ENEROTH Pom. 2: 277 (1866). 2NF 15: 691 (1911).

– MAJ-KALAS. == -gille. CYGNÆUS 5: 135 (1872).

– MAJ-KIRS, se -körs.

– (e) MAJ-KRANS. ( maj- 1705, 1708. maji- 1752 )

[jfr t. maienkranz]

(†) krans av (vår)blommor l. löv o. d., särsk. till prydande av majbrud (se d. o. 2) l. majgreve. BROBERGEN 95 (1705, 1708) RICHARDSON Hall. 258 (1752).

– MAJ-KUNG.

[jfr t. maikönig, ä. eng. may-king]

(förr) folklor. jfr -greve. BÖRJESSON E14 28 (1846).

– (e) MAJ-KVIST. (förr) folklor. ==gren. NILSSON PrimRel. 58 (1911).

– MAJ-KVÄLL. BREMER Grann. 2: 323 (1837).

– MAJ-KÖRS l. -KIRS.

[jfr t. maikirsche, eng. may-cherry]

trädg. ett slags tidigt (i sydligare länder i maj) mognande surt körsbär. ENEROTH Pom. 2: 282 (1866).

– MAJ-KÖRSBÄR ~²⁰ l. ~⁰² ( maj- 1803 osv. maji- (maij-) 1756 ) trädg. == -körs. HushBibl. 1756, s. 783. ELFVING Kulturv. 68 (1895).

– MAJ-LEK. (förr) lek l. upptåg vid majfest; vanl. i pl. SERENIUS 1734; under may-games). RedNordM 1927 s. 45.

– MAJ-LILJA. ( maj- 1757 osv. maje- 1638–1847. maji- (maij-) 1714–1745 )

[jfr t. maililie, maiglöckchen, eng. may lily]

(i- vissa trakter) bot. växten Convallaria majalis Lin., liljekonvalj. FRANCKENIUS Spec. D 1 a (1638). MUNTHE Skizz. 134 (1888).

– (e) MAJ-LÖV. ( maji-)

[jfr t. mailaub]

(förr) folklor. jfr -gren. LÖNQVIST Bara 9 (1775).

– MAJ-MASK; pl. -ar. ( maj- 1697–1879. maje- 1690 )

[jfr t. maiwurm]

(†) zool. larv av majbagge l. ollonborre; majbagge. RÅLAMB 13: 131 (1690; i hästmedicin). Weise 131 (1697; t. orig.: meykäfer). BÄCKSTRÖM FrSpr. 202 (1729; om larv av ollonborre). Rebau NatH 1: 597 1879; om majbagge).

– MAJ-MORGON. BREMER Nina 476 (1835).

– MAJ-MÅNAD. ( maj- 1587 – c. 1755. maje- c. 1635–1745. maji- (maij-) c. 1580–1695 )

[fsv. maimanaþer; jfr t. maimonat]

(†) maj månad. VocLib. avd. 6 (c. 1580). En Comet (syntes år 1211) vthi Maymånat. SCHRODERUS Os. 2: 700 (1635). SCHULTZE Ordb. 2946 (c. 1755).

– MAJ-NATT. BÖTTIGER 1: 210 (1834, 1856)

– MAJ-NYCKEL bot. vanl. i pl.

[MAJ-NYCKEL.ssg 1]

1) växten Orchis latifolius Lin. (Orchis majalis Rchb.); möjl.

[jfr dan. marieblomst, mariehaand ss. namn på växten i fråga]

till maj, sbst.¹ f. NATHORST Sv Växtn. 70 (1905). LINDMAN FanerogFl. 177 (1918).

[MAJ-NYCKEL.ssg 2]

[jfr jungfru Marie nyckel l. nycklar (se jungfru 3 a δ); jfr äv. eng. may-flower]

(i vissa trakter) till f: växten Primula veris (Lin.) Huds., gullviva. WESTE (1807). KINDBERG SvFl. 119 (1877).

– MAJ-NYCKELBLOMSTER ~⁰⁰²⁰. bot. == -nyckel 1. LILJA SkånFl. 634 (1870). KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 195 (1903).

– MAJ-PIL. (†) bot. pilarten Salix majalis Wg. Liljeblad Fl. 392 (1816). ZETTERSTEDT SvLappm. 1: 237 (1822).

– MAJ-PRISA, r. l. f. bot. == -ärenpris 1. KROK o. ALMQUIST FI. 1: 71 (1900).

– (e) MAJ-RIDNING. (förr) folklor. Rig 1923, s. 14.

– MAJ-RIDT.

[jfr t. mairitt]

(förr) folklor. NILSSON FolkFest. 89 (1915).

– MAJ-ROS. (†)

[MAJ-ROS.ssg 1]

[jfr d. majrose, t. mai(en)rose, eng. may-rose]

kanelros. RUDBECK HortBot. 100 (1685). Mü LLER TrädgK 182 (1858).

[MAJ-ROS.ssg 2]

2) till f, == -viva. KINDBERG SvFl. 120 (1877).

– MAJ-ROVA. ( maj- 1783 osv. maji- 1722 )

[jfr d. majroe, t. mairübe]

trädg. ett slags i sht förr odlade, tidiga, små, runda rovor med användning i hushållet. AHLICH 95 (1722). Sonesson HbTrädg. 615 (1926).

– MAJ-RÄGN. ( maj- 1649 osv. maje- c. 1642–1707. maji- (maij-) 1605–1749 ) rägn som faller i maj. HERLICIUS Alm. 1605, s. 39. Tårar, som Iikt ett majregn faller på ett gammalt, dammigt hjerta. STRINDBERG RödaR 172 (1879).

– MAJ-RÖNN.

[jfr d. dial. majrøn]

(†) (vanlig) rönn. SERENIUS 1734; under quick-beam).

– MAJ-SILL fisk. mindre, vårlekande sill. HSillfBohusl. 136 (1833).

– MAJ-SJUKA.

[jfr d. majsyge, t. maikrankheit]

biodl. ett slags (på våren uppträdande) sjukdom hos bin. LEWERÉN Bisköts. 22 (1900).

– (e) MAJ-SJUNGNING. (i sht förr) folklor. FoF 1914, s. 27. SvKulturb. 5– 6: 303 (1930).

– MAJ-SKIVLING. (numera mindre br.) bot. i uttr. vita majskivlingen, svampen Agaricus albellus DC. SMITT Svamp. 30 (1863). HARTMAN Svamp. 28 (1874).

– MAJ-SMÖR. ( maj- 1642 osv, maje- 1642 – 1730. maji- (maij-) 1578 – c. 1755 )

[fsv. maio smör; jfr t. maibutter, eng. may-butter, fr. beurre de mai]

(i sht i fråga om ä. förh.) smör framställt under maj månad; jfr gräs-smör. BOLAVI 44 a (1578). Majsmöret är det bästa och hälsosammaste. LINNÉ Diet. 2: 157 (c. 1750).

– MAJ-SNÖ. snö som faller i maj. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 1.

– MAJ-SOL. (i vitter stil) Se, öfver dal och klyfta / den unga majsol ler. TÉGNER (WB 2: 86 (1812).

– MAJ-SPRING bot. == -bräken 1. KINDBERG SvNamn 37 (1905).

– (e) MAJ-STÅNG. ( maj- 1664 osv. maje- 1731–1737. maji(maij-) 1664–1799 )

[jfr d. majstang]

hög, kraftig stång (med en l. flera tvärstänger) smyckad med blommor, löv, kransar, band o. dyl. o. rest utomhus, numera i samband med midsommarfirandet, förr vid majfirandet (stundom äv. vid andra högtidstillfällen, t. ex. bröllop); förr äv. om mindre stänger l. stavar klädda med löv, band o. dyl. o. använda till smyckande av ett rum o. d. Kläda, resa majstång. Dansa kring majstången. RARP 9: 448 (1664). Midsommarss affton giorde dieknerna en maijstångh. GYLLENIUS Diar. 318 (c. 1670). I Herdalen brukas 3 Majstänger med kors i bröllopsgårdar. NorrlS 1– 6: 115 (1802). SvD(A) 1940, nr 168, s. 16.

Ssg:

– majstångs-krans.

– MAJ-TID. (numera bl. i vitter stil, tillf.) FORSIUS Fosz 120 (1621).

– (e) MAJ-TRÄD. ( maj- 1746 osv. maje- 1722. maji- (maij-) c. 1700 )

[jfr d. majtræ, t. maibaum]

(förr) folklor. ett fällt, ofta nedtill kvistat grönt träd som smyckades o. användes ss. en majstång; förr äv. om majstång l. mindre stänger l. stavar klädda med löv, band o. dyl. o. använda till smyckande av ett rum o. d. WESTDAHL BlekLärovH 71 (cit. fr. c. 1700). LÖNQVIST Bara 10 (1775). IllRelH 19 (1924).

– MAJ-VERONIKA bot. == -ärenpris 1. LILJEBLAD Fl. 29 (1792).

– (e) MAJ-VISA, r. l. f. (maj- 1842 osv. maji- (maij-) 1727 ) särsk. (i sht förr) folklor. visa brukad vid majsjungningen. FolklEtnSt. 1: 293 (cit. fr. 1727).

– (f) MAJ-VIVA.

[jfr -blomma 2 e]

bot. växten Primula farinosa Lin. WAHLENBERG FISv. 125 (1824). KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 43 (1883).

– MAJ-ÄRENPRIS ~⁰⁰². bot.

[MAJ-ÄRENPRIS.ssg 1]

1) växten Veronica serpyllifolia Lin. KROK o. ALMQUIST Fl 1: 73 (1903).

[MAJ-ÄRENPRIS.ssg 2]

2) i uttr. nordlig majärenpris, växten Veronica borealis (Læst.) Neum. (Veronica tenella All.). ArkBot. II. 1: 18 (1903).

– MAJ-ÄRT. trädg. , landt. ett slags tidigt mognande odlad ärt. LAHT 1912, s. 170. Dippes majärt. HELLSTRÖM NorrlJordbr. 299 (1917).

(†):

– MAJE-BLOMMA,

– MAJE-BLOMSTER,

– MAJE-DAGG,

– MAJE-FROST,

– MAJE-GREVE,

– MAJE-LILJA,

– MAJE-MASK,

– MAJE-MÅNAD,

– MAJE-RÄGN,

– MAJE-SMÖR,

– MAJE-STÅNG,

– MAJE-TRÄD, se A.

[efter t. maien-]

(†):

– MAJEN-GREVE, se A.

– MAJEN-SMALTS. == maj-smör? TrenchierB 106 (1696).

(†):

– MAJI-BLOMMA (äv. skrivet maij-; jfr anm. 2:o sp. 60)) ,

– MAJI-BLOMSTER,

– MAJI-DAGG, se A.

– MAJI-FRÖ, r. l. m. l. f. grodlarv. VetAH 1761, s. 286.

– MAJI-GILLE,

– MAJI-GREVE,

– MAJI-GREVINNA,

– MAJI-GRÄS,

– MAJI-KRANS,

– MAJI-KÖRSBÄR,

– MAJI-LILJA,

– MAJI-LÖV,

– MAJI-MÅNAD,

– MAJI-ROVA,

– MAJI-RÄGN,

– MAJI-SMÖR,

– MAJI-STÅNG,

– MAJI-TRÄD,

– MAJI-VISA, se A.