MAJS maj⁴s, r. ¹. m. (HB 3: 229 (1644) osv.) ((†) n.
STRIDSBERG Åkerbr. 78 (
1727),
LILJA HbOdlVext. 2 1842;
jämte r. l. m.));
best. -en. ( macis 1640. magis (-iis, -ijs, -ijss) 1644–1786. mais (maës) 1671–1905. maise 1786. maiz 1734, 1757. majs 1806 osv. mays 1674–1842. mayts 1786. mayz 1773–1827 ) [jfr t.
mais, eng.
maize, fr.
maës, sp.
maiz (ä. sp. äv.
mahiz, mahis, mayz); urspr. av ett motsv. ord i ngt inhemskt (syd)amerikanskt spr. (sannol. haëtiska). – Jfr
MAJSENA]
[MAJS 0]
om (det företrädesvis i varmare länder, i sht Amerika, odlade) sädesslaget (gräset) Zea mays Lin. (i ä. tid äv. benämnt: indiskt l. indianskt l. välskt korn, indiskt l. indianskt l. turkiskt vete); koll. l. ss. ämnesnamn. jfr HÄST-TAND-, HÖNS-, PUFF-, SMÄLL-, SOCKER-, STEN-, TAND-MAJS m. fl. [MAJS .a]
a) om växten (gräset), äv. använd ss. kreatursfoder (grönfoder). JPRINTZ (
1644) i
HB 3: 225. Mais det stora Turckiska hwete, som hafwa tiocka Ax som
2 eller
3 twerr finger breeda, hwars korn äro stora som små Ärter.
RUDBECK Atl. 2: 595 (
1689).
Majs kan äfven i södra Sverige med framgång odlas till grönfoder och lämnar en hög afkastning. LAHT 1903,
s. 127.
[MAJS .b]
b) om (de till människo- o. kreatursföda använda, uttröskade) frukterna (kornen). OxBr. 11: 752 (
1640).
Majs användes i sitt hemland, Amerika, i många olika former, som större eller smärre gryn, stundom rostade, och som mjöl af olika slag. WALIN FÖdoämn. 84 (
1906).
Ssgr(i allm. till
b): (a,
[MAJS .b]
b) –
MAJS-AX.
vanl. om (det kolvformade) honaxet; jfr -kolv. (
1740).
–
(a) MAJS-BRAND.
[jfr t. maisbrand]
landt. o.
bot. (sjukdom hos majs, förorsakad av) sotsvampon Ustilago maydis Lév. BotN 1884,
s. 63.
–
MAJS-BRÄNNVIN.
[jfr t. maisbranntwein]
beredt av majs. WoJ (1891). –
MAJS-BRÖD.
bakat av majsmjöl. VetAH 1752,
s. 31.
–
MAJS-DRANK.
erhållen vid tillvärkning av majsbrännvin. NF 6: 830 (
1906.
–
MAJS-FLINGA,
r. l. f. i sht i pl.; jfr flinga, sbst. 3. WALIN födoämn. 86 (
1906).
–
MAJS-FÅGEL.
[jfr d. majsfugl]
(
†)
zool. == -tjuv. Oldendorp 1: 88 (
1786).
–
MAJS-GRODD.
grodd av majskorn. SvUppslB 18: 15 (
1934).
Ssgr:
–
majsgrodd-kaka.
foderkaka framställd av de rester som uppkomma vid pressning av majsolja ur majsgroddar; vanl. i pl. LAHT 1906,
s. 393.
-mjöl. om fodermjöl; jfr -grodd-kaka.
LAHT 1906,
s. 394.
–
MAJS-GRYN.
gryn av majs. VetAH 1752,
s. 33.
– (jfr
a)
MAJS-GRÄS. (
numera bl. tillf.)
majs. BERLIN Lrb. 83 (
1876).
–
MAJS-GRÖPE.
användt ss. kraftfoder. LAHT 1911,
s. 504.
–
MAJS-GRÖT.
beredd av majsgryn l. majsmjöl. VetAH 1752,
s. 33.
–
MAJS-KAKA.
[MAJS-KAKA.ssg 1]
1) kaka bakad av majsmjöl. CALLERHOLM Stowe 167 (
1852).
NoK 7: 22 (
1922).
[MAJS-KAKA.ssg 2]
2) foderkaka tillvärkad av kokad o. pressad majs l. av de rester som uppkomma vid tillvärkning av majsolja l. majsstärkelse o. d.; vanl. i pl. TLandtm. 1900,
s. 664.
–
MAJS-KLI.
kli av majs. VetAH 1752,
s. 38.
– (jfr
b)
MAJS-KORN.
VetAH 1752,
s. 30.
–
MAJS-MJÖL.
VetAH 1752,
s. 31.
–
MAJS-OLJA,
r. l. f. olja som erhålles gm pressning l. extraktion av majskornens groddar l. ss. biprodukt vid tillvärkning av majsstärkelse l. majsbrännvin o. d. (EKENBERG o.) LANDIN (
1893).
Ssg:
–
majsolje-kaka.
majsgroddkaka. KemT 1910,
s. 89.
– (jfr
a)
MAJS-PLANTA.
r. l. f. Oldendorp 1: 356 (
1786).
–
(a, b)
MAJS-PLANTAGE.
för odling av majs. Holm NSv. Tab. v (i handl. fr. 1655).
–
(a) MAJS-ROST.
landt. o.
bot. (sjukdom hos majs, förorsakad av) rostsvampen Puccinia maydis Bér. LAHT 1905,
s. 227.
–
(a, b)
MAJS-SKÖRD.
Oldendorp 2: 441 (
1788).
–
(a) MAJS-STIFT.
[jfr t. maisnarben, pl., fr. stigmates de maës, pl.]
apot. om de långa, trådformiga stiften av majsens honblommor (med medicinell anv.); vanl. i pl. KJELLIN (1927).
–
MAJS-TJUV,
m. l. r. [jfr eng. maizethief, rödvinge]
(
†)
zool. benämning på vissa fåglar som uppträda ss. skadedjur på majsfälten; särsk. om vävarstaren Agelaius phoenicus Lin., rödvinge, rödvingad svartfågel. HOLM NSv. 165 (
1702).
NF 7: 403 1883;
om rödvinge).
–
MAJS-ÖL.
sydamerikansk sprithaltig dryck bryggd på majs, "chica". 2UB 4: 123 (
1899).