[fsv.
malt, n.; jfr d., nor. o. isl.
malt, t.
malz, eng.
malt, ävensom (från germ. spr. inlånade) fr.
malt, fin.
mallas; till stammen i sv. dial.
mälta, gro,
malt, adj., litet rutten, isl.
melta, st. v., upplösa, smälta (födan), nyisl.
maltur, rutten, samt i
SMÄLTA o.
MULTNA. – Jfr
MALTAS,
MALTOS,
MÄLTA]
).
).
). jfr
m. fl. – särsk.
[jfr motsv. uttr. i d.]
).
).
).
). jfr: Det var annat malt, än att brygga på såder och kornagnar.
).
).
).
Ssgr(i allm. i fackspr., i sht
brygg. o.
brännvinsbr.): A
:
–
MALT-BAD.
[jfr t. malzbad]
med. med tillsats av malt i badvattnet. TLäk. 1834,
s. 26.
–
MALT-BINGE.
binge (se d. o. 1) för förvaring av malt. G1R 18: 43 (
1546).
–
MALT-BOD. (
i sht förr)
för förvaring av malt. LINDFORS (
1824).
–
MALT-DRICKA,
n. maltdryck; numera bl. om maltdryck med jämförelsevis liten alkoholhalt i förh. till vörtstyrkan. AKEN Reseap. 148 (
1746).
SFS 1923,
s. 196.
–
MALT-DRYCK.
( malt- 1817 osv. malte- 1872 ) dryck beredd av malt, humle, jäst o. vatten (öl, porter, svagdricka). KrigVAH 1817,
s. 22.
–
MALT-EXTRAKT.
(tjockflytande) extrakt av malt; numera företrädesvis om dylikt extrakt användt inom medicinen (ss. näringspreparat). WALLERIUS Hydrol. 105 (
1748).
–
MALT-FEN l.
-FÄN l.
-FJÄN. (
†)
avfall vid maltberedning, bestående av borst, agnar, skal o. d. SERENIUS EngÅkerm. 47 (
1727).
Hygiea 1896, 2: Bil.
39. –
MALT-GOLV.
golv avsett för maltets utbredning under groningsprocessen. PASCH ÅrsbVetA 1837,
s. 104.
–
MALT-GRODD.
om de groddar som bildas på maltkornen under mältningsprocessen o. som efter maltets torkning borttagas; särsk. (i sg. o. pl.) ss. ämnesnamn, om den av dessa groddar bildade avfallsprodukten, med användning bl. a. ss. kreatursfoder o. inom jästindustrien. ARRHENIUS Jordbr. 1: 145 (
1859).
–
MALT-GRÖPE.
jfr -skrot. Alm(Sthm) 1786,
s. 41.
–
MALT-GÖRARE.
arbetare som yrkesmässigt sysslar med beredning av malt, mältare; numera bl. om dylik arbetare i bränneri. KultHM 3: 78 (
1706).
–
MALT-HUS.
( malt- 1527 osv. malte- 1678 ) [y. fsv. malthus (
HILDEBRAND Medelt. 2: 259)] (
i sht förr)
hus för framställning o. förvaring av malt, mälthus, mälteri. G1R 4: 36 (
1527).
–
MALT-KAFFE.
[jfr t. malzkaffee]
mältat o. rostat korn användt ss. ersättningsmedel för kaffe; kaffe kokat på dylikt korn. UHRSTRÖM Hemläk. 295 (
1880).
–
MALT-KAMMARE.
[jfr t. malzkammer]
för förvaring av malt. LINDBERG Svagdr. 49 (
1892).
–
MALT-KAR.
RÅLAMB 13: 75 (
1690).
–
MALT-KARAMELL.
[jfr t. malzbonbon]
av malt o. socker. AHB 92: 13 (
1876).
–
MALT-KORN.
[MALT-KORN.ssg 1]
1) [fsv. maltkorn]
korn (se d. o. 1) av malt. AHB 26: 9 (
1869).
[MALT-KORN.ssg 2]
2) korn (se d. o. 4) avsett att användas till malt. JUHLIN-DANNFELT (
1886).
–
MALT-KROSS,
r. l. m. [jfr t. malzquetsche]
maskin för krossning l. malning av malt (före bryggningen). TT 1876,
s. 92.
–
MALT-KUR; pl.
-er.
med. (i sht förr brukad) dietkur vari ingår användande av maltextrakt o. d. i stor utsträckning.
LUNDELL 1893.
–
MALT-KVARN. (
numera mindre br.)
== -kross. LReg. 17 (
1563).
Bouppt Växjö 1899.
–
MALT-KÄLLARE.
jfr -sal. UB 5: 150 (
1873).
–
MALT-KÖLNA,
r. l. f. kölna. SERENIUS 1734; under malt-kiln).
–
MALT-LOFT.
utrymme (loft) för förvaring av malt. PT 1899 nr 42 A, s. 1.
–
MALT-MAKARE.
[jfr t. malzmacher]
(
†)
== -görare. 1Saml. 1–6: 526 1774;
om förh. 1493).
–
MALT-MÄSK.
mäskat malt. 3NF 14: 176 (
1931).
–
MALT-MÄSTARE.
person som förestår maltberedningen i ett bryggeri l. dyl. PT 1897,
nr 253 A
s. 1.
–
MALT-POLERMASKIN ~⁰¹⁰² l. ~⁰²⁰⁰. för avlägsnande av skal o. föroreningar o. d. från maltet (innan detta går till krossmaskinen). PT 1912,
nr 137 B, s. 3.
–
MALT-PUTSMASKIN ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. [jfr t. malzputzmaschine]
maskin för avskiljande av groddarna från det torkade maltet. LD 1898,
nr 147, s. 2.
–
MALT-PÖRTE.
(förr, i Finl.) mälthus, kölna (se kölna, sbst. 1. MURENIUS AV 391 (
1658).
Rig 1922, s.
98 (om ä. förh.) .
–
MALT-RODER l.
-ROR. (
i sht förr)
redskap för maltets omrörande under mäskningen. MÖLLER 1: 1222 (
1745).
–
MALT-ROSTNINGS-MASKIN ~²⁰⁰⁰ l. ~⁰⁰⁰². för rostning av malt (vid tillvärkning av färgmalt). LINDBERG Svagdr. Bih.
24 (
1892).
–
MALT-RÄNTA,
r. l. f. (
förr)
kam. ränta (skatteavgift, avrad) som utgick i malt. LMil. 2: 109 (
1687).
–
MALT-SAL.
rum för maltets utbredning under groningsprocessen; jfr -golv, -källare.
–
MALT-SILO.
för förvaring av malt. –
MALT-SKATT.
[MALT-SKATT.ssg 1]
1) (
förr)
kam. skatteavgift som utgick i malt. G1R 11: 369 (
1537).
[MALT-SKATT.ssg 2]
2) förbrukningsskatt på malt. BtRiksdP 1883,
I. 1: nr 5, s. 24.
–
MALT-SKROT.
[jfr t. malzschrot]
krossat l. malet malt. LINDBERG Ölbr. 46 (
1885).
–
MALT-SOCKER.
[jfr d. maltsukker, t. malzzucker]
[MALT-SOCKER.ssg 1]
1) kem. maltos. TT 1875,
s. 210.
[MALT-SOCKER.ssg 2]
2) socker med tillsats av maltextrakt. SmålAlleh. 1883,
nr 149, s. 1.
–
MALT-SPIK. (
†)
maltgrodd. JUSLENIUS 124 (
1745).
–
MALT-STARK.
som har hög malthalt. TT 1879,
s. 103.
–
MALT-STYRKA,
r. l. f. malthalt. LAHT 1898, 6.
232. –
MALT-SURROGAT.
surrogat för malt. UtsädT 1895,
s. 252.
–
MALT-TORKA,
r. l. f. kölna. LdVBI. 1888, nr 83, s. 4.
–
MALT-TUNNA,
r. l. f. särsk. (
förr)
: (tunna använd ss.) visst mått för mätning av malt. PLANTIN PVetA 1787,
s. 21.
Malttunnan om 66 k(appar). BERZELIUS Själfbiogr. 129 (
c. 1845).
–
MALT-VÅG; pl.
-ar. vid maltkrossen fäst självregistrerande våg för vägning av malt.
LINDBERG Svagdr. Bih.
15 (
1892).
–
MALT-VÄNDARE,
r. l. m. redskap för luckring o. vändning av maltet i kölnan.
–
MALT-ÄMNE. (
†)
råvara varav malt beredes. KyrkohÅ 1909, MoA.
s. 65 (
1539).
SCHRODERUS Dict. 61 (
c. 1635).
B
(
†):