© Svenska Akademien. SAOB spalt: M221; tryckår: 1942
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
MANDERA
,
v.
-ade
.
[jfr t.
mandieren
, fr.
mander
; av lat.
mandare
, trol. till
manus
, hand (jfr
MANUELL
), o.
dare
, giva. – Jfr
KOMMENDERA
,
KONTRAMANDERA
,
MANDAT, sbst.²
]
[MANDERA 0]
(
†
)
anmoda, befalla, påbjuda.
OxBr.
10: 329
(
1632
).
VDAkt.
1736
,
nr
152.