© Svenska Akademien. SAOB spalt: M304; tryckår: 1942
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
MARIA mari⁴a l. mari³a² l. (vanl.) MARIE mari⁴ osv., f. i genitivisk funktion; i ssgr (i vissa trakter) äv. MARE- ma³re~ l. MARI- ma³ri~.
[jfr t. o. eng Maria; av lat.
Maria (resp. gen. Mariæ), av gr. Μαϱία, av hebr. Mirjăm, namn på Jesus' moder, "jungfru Maria" (se JUNGFRU 3 a). – I hithörande uttr. o. ssgr är Marie i princip att betrakta ss. ellips för uttr. jungfru Marie; jfr JUNGFRU 3 a γ, δ. – jfr AVEMARIA, MAJA, sbst.¹, MARIONETT, MARJO]
[MARIA 0]
i vissa uttr. o. ssgr (urspr.) med syftning på jungfru Maria.
[MARIA .a]
a) i namn på vissa åminnelsedagar; i uttr. Marie bebådelse(dag), besökelse(dag), himmelfärdsdag, renselsedag, se BEBÅDELSE(DAG) osv.
[MARIA .b]
b) i uttr. Marie höna, skalbaggen Coccinella septempunctata Lin., jungfru Maarie nyckelpiga. LINNÉ SystNat. 58 (1740).
[MARIA .c]
c) (i vissa trakter) i namn på växter.
[MARIA .c.α]
α) i uttr. Marie hand l. händer, om (roten av) Orchis maculata Lin.; jfr HAND 16 a. LILJA SkånFl. 391 (1838). RÄÄF Ydre 1: 70 1856; om roten).
[MARIA .c.β]
β) Maria krage, Alchemilla vulgaris Lin., daggkåpa. WISTRÖM Helsingl. 12 (1874).
[MARIA .c.γ]
γ) Marie nyckelknippa, Primula veris Lin., gullviva. AFZELIUS Sag. 7: 25 (1853).
[MARIA .c.δ]
δ) Marie nåldyna, förr äv. nåldynegräs, Capsella bursa pastoris (Lin.) Med., lomme. HAARTMAN Sjukd. 55 (1759). FISCHERSTRÖM 3: 83 (1783).
[MARIA .c.ε]
ε) Marie sileshår, (individ l. art av) växtsläktet Drosera Lin., sileshår. SERENIUS Kkkk 2 b (1757). DYBECK Runa 1845, s. 57 (om Drosera rotundifolia Lin.).
[MARIA .c.ζ]
ζ) Marie sänghalm, benämning på flera olika (välluktande l. mjuka) växter. HAARTMAN Sjukd. 117 1759; om Galium verum Lin.). AfhNaturv. 1: 186 (1830; om Drosera rotundifolia Lin.).
Ssgr
A
: (i vissa trakter av södra o. västra Sv.):
– MARE-BLOMMA l. MARI-BLOMMA. se C.
– MARI-FLUNDRA.
[jfr d. mareflynder, nor. mareflyndre]
flundrefisken Pleuronectes cynoglossus Lin., rödtunga. NILSSON ÅrsbVetA 1829, s. 79 (från Rå i Skåne). 2NF 38: 136 (1925).
– MARI-KLOCKA, se B.
– MARI-SKÄDDA. (mare- 1886–1895. mari- 1877. marie- 1806–1895 ) (i Bohuslän) == -tunga. VetAH 1806, s. 211 (om rödspotta). MALM Fauna 526 1877; om bärgskädda).
– MARI-TUNGA, f. l. r.
[jfr nor. maritunge]
(i Bohuslän) om fiskar tillhörande flundresläktet. MALM Fauna 526 (1877; om bärgskädda).
B
– MARIA-ALTARE. (i fråga om katolska förh.) altare helgat åt jungfru Maria. SvH 2: 353 (1905; i Vadstena klosterkyrka).
– MARIA-BILD. ( maria- 1844 osv. marie- 1702–1904. marien- 1681–1807 )
[jfr t. marienbild]
i sht konst. madonnabild. BoupptSthm 1/10 (1681). (En) undergörande Mariäbild. SP 1792, nr 88, s. 1. FEHRMAN OrientK 96 (1920).
– MARIA-DAG. ( maria- 1886 osv. marie- 1790–1921 )
[jfr t. marientag]
(i sht i fråga om katolska förh.) dag som firas till åminnelse av ngn tilldragelse i jungfru Marias liv. MÖLLER 1790; om Marie bebådelsedag). 3NF 13: 872 (1930).
– MARIA-DYRKAN. ( maria- 1885 osv. marie- 1871 ) (i fråga om katolska förh.) == -kult. DALIN 425 (1871). FEHRMAN OrientK 37 (1920).
– MARIA-FEST. ( maria- 1886 osv. marie- 1804 )
[jfr t. marienfest]
jfr -dag. WIKFORSS 2: 112 (1804). 3NF (1930).
– MARIA-GLAS, se D.
– MARIA-KLOCKA, r. l. f. (mar(r) e- c. 1685–1796. maria- 1891–1935. marie- 1685–1904. marien- 1870–1893 )
[jfr t. marienglocke]
[MARIA-KLOCKA.ssg 1]
1) (i sht i fråga om ä. förh.) kyrkklocka varmed (bl. a.) helgmålsringning (urspr. till jungfru Marias lovprisande) utföres; äv. i uttr. ringa mariaklocka, ringa helgsmål. SkånNat. 1930, s. 20 (c. 1685). Trollen (hade) för sed, att hvarje julafton, då det ringt marieklocka i kyrkan, ställa till .. oväsen. WIGSTRÖM Folkd. 2: 203 (1881). Den stora Mariaklockan, som fogden stal. STRINDBERG GVasa 14 (1899).
[MARIA-KLOCKA.ssg 2]
2) bot. växten Campanula medium Lin.; förr äv. i uttr. marieklockor vita l. blå, om mariaklockor med vita resp. blå blommor. RUDBECK HortBot. 110 (1685: hwita). Därs. (: blå). LILJA SkånFl. 830 (1870).
– MARIA-KULT. ( maria- 1886 osv. marie-- 1891) (i fråga om katolska förh.) NF (1886).
– MARIA-NYCKELPIGA ⁰¹⁰³⁰~²⁰. jungfru Marie nyckelpiga. LEVERTIN Salomo 48 (1905).
– MARIA-PÄRLA, r. l. f. (i fråga om katolska förh.) om var särskild av de mindre pärlorna på ett radband; motsatt: paternosterpärla. HILDEBRAND Medelt. 3: 707 (1902).
– (jfr c ζ) MARIA-SÄNGHALM ⁰¹⁰³~². ( maria- 1856 osv. marie- 1915 ) bot. Marie sänghalm. BREMER Hertha 240 (1856).
– MARIA-TISTEL, se C.
C
– MARIE-BELÄTE (MARIÆ, MARIÄ) . (†) madonnabild. TullbSthm 14/5 1578. KKD 4: 349 (1712).
– MARIE-BILD, se B.
– MARIE-BLOMMA, r. l. f. ( mare- 1839–1914. mari- 1685. marie- 1638–1894 )
[jfr t. marienblume]
(numera bl. i vissa trakter)
[MARIE-BLOMMA.ssg 1]
1) växten Bellis perennis Lin., tusensköna. FRANCKENIUS Spec. A 4 b (1638). LYTTKENS Växtn. 1624 1914; fr. Skåne).
[MARIE-BLOMMA.ssg 2]
2) växten Primula farinosa Lin., majviva. BROMELIUS Chl. 91 (1694). NormFört. 51 (1894).
[MARIE-BLOMMA.ssg 3]
3) (mare-) (i Skåne) viss i trädgårdar odlad varietet (med fyllda blommor) av Ranunculus repens Lin. LILJA SkånFl. 245 (1839).
– MARIE-BLOMSTER.
[MARIE-BLOMSTER.ssg 1]
1) (†) om arter av växtsläktet Lychnis Lin.; äv. i uttr. vild marieblomster, om Lychnis dioica Lin., vitblära; stor marieblomster, om Lychnis coronaria Lin., marierosor. FRANCKENIUS Spec. D 1 b (1638: Wildh). Därs. (: Stoor). SERENIUS Iiii 3 a (1757). HEINRICH (1814).
[MARIE-BLOMSTER.ssg 2]
2) växten Bellis perennis Lin. tusensköna; äv. farm. om de torkade blommorna av denna växt. AHLICH 34 (1722). LINDGREN Läkem. (1902).
– MARIE-BÄR. (i vissa trakter) (frukten av) Rubus saxatilis Lin., stenhallon. WAHLENBERG FlSV. 319 (1824).
– MARIE-DAG, se B.
– MARIE-DAGG bot. växten Drosera longifolia Lin., storsileshår. NormFört. 26 (1894).
– MARIE-DYRKAN,
– MARIE-FEST, se B.
– MARIE-GLAS, se D.
– MARIE-GRÄS.
[jfr t. mariengras]
(i vissa trakter) gräset Hierochloa odorata (Lin.) Wg., myskgräs. WAHLENBERG FlSv. 53 (1824).
– MARIE-HAND. växten Orchis maculata Lin., jungfru Marie hand; jfr maria c α. NorrlS 1– 6: 106 (1799). HÜLPHERS Ångermanl. 167 (1900).
– MARIE-KLOCKA,
– MARIE-KULT, se B.
– MARIE-KÅPA.
[jfr d. mariekaabe]
(†) växten Alchemilla vulgaris Lin., daggkåpa, jungfru Marie kåpa. FRANCKENIUS Spec. A 2 b (1638). ÖrtB 62 (1824).
Ssgr (†):
– mariekåp(e)-gräs. farm. om de torkade blommorna av Alchemilla vulgaris Lin. ROBERG Beynon 61 (1697, 1727) ApotT 1698, s. P 3 b. -rot. farm. torkad rot av Alchemilla vulgaris Lin. ApotT 1698, s. 61. Därs. 1739 s. 59.
– MARIE-MÄSSA, r. l. f.
[fsv. mariumässa; jfr d. mariemesse, isl. mariumessa; jfr mårmässa]
(förr) == -dag; äv. om marknad o. d. som hölls en sådan dag. DIJKMAN AntEccl. 149 (1678, 1703) BOTIN Utk. 367 1761; om marknad).
– MARIE-NYCKLAR, pl.
[jfr d. marienøgle]
(i vissa trakter) växten Primula veris Lin., gullviva. LINNÉ Bref I. 1: 8 (1757; fr. Västergötl.).
– MARIE-ROCK(EN).
[jfr d. dial. marierok]
(i Skåne) stjärnbilden Orions bälte; jfr frigge-rock(en). Ydun 1870, s. 65.
– MARIE-ROS, r. l. f.
[jfr t. marienrose; om växter av släktet Lychnis]
bot. växten Lychnis coronaria Lin.; vanl. i pl.; förr äv. i uttr. röda l. vita marie- rosor, om nämnda växt med röda resp. vita blommor. FRANCKENIUS Spec. C 3 a (1659: Rödhe). Därs. (: Hwijte). UB 5: 555 (1874).
– MARIE-SKÄDDA. se A.
– MARIE-SÄNGHALM, se B.
– MARIE-TISTEL. ( maria- 1876–1920. marie- c. 1645 osv. marien- 1784–1911 )
[jfr d. marietidsel, t. mariendistel]
tisteln Silybum marianum Gærtn. I. ERICI Colerus 1: 36 (c. 1645). FoFl. 1920, s. 156.
– MARIE-TRÅD.
[jfr t. marienfäden, pl.]
(mindre br.) entomol. spindelväv; särsk. om sådana trådar med vilkas hjälp spindlar föras långa sträckor av vinden, "vindfång". DELEEN 1806; under air-threads). 2NF 26: 722 (1917).
– MARIE-ÖRT. (†) == -hand. NorrlS 1– 6: 106 (1799).
D
– MARIEN-BILD, se B.
– MARIEN-GLAS. ( maria- 1675. marie- 1698–1828. marien- 1720 osv. marin- 1797–1909 )
[jfr d. marieglas, t. marienglas]
(i fackspr.) om tunna, genomskinliga skivor av kristalliserad gips (använda till ugnsfönster), förr äv. om dylika av glimmer (använda ss. glas bl. a. över mariabilder). Skilderij med Maria glas. BoupptSthm 30/4 (1675). BROMELL Berg. 32 1730; av glimmer). GERTZ o. GRÖNWALL Min. 44 (1923).
– MARIEN-KLOCKA, se B.
– MARIEN-TISTEL, se C.
E
– MARIN-GLAS, se D.