MARS mar⁴s, sbst.¹, r. l. m. ( mars(s) (-sz) 1538 (: mars månat) osv. marts (-tz) 1578 (: Martzblome olio)– 1749. marz 1604 (: marz månadz). – Anm. I ä. tid användes den lat. formen martius (-rc-) med lat. böjning, t. ex.: Then 8. martius. BOLINUS Dagb. 29 (1667); jfr a. J Marcij månadt. G1R 6: 10 (1529); jfr b. Till Martium. RARP V. 1: 116 (1652). I Martio. SCHÜCK VittA 1: 209 (i handl. fr. 1669). Stundom anknytes den lat. genitivändelsen äv. till det svenska ordet, t. ex.: Then niendhe och tiugendhe marszi. RÄÄF Ydre 1: 297 (i handl. fr. 1550); jfr a. Thenn 6 Martzi. BtFinlH 2: 187 (1566); jrfr a. Denna sv.-lat. form på -i användes utom i a äv., i anslutning till sådana månadsnamn som JANUARI, AUGUSTI osv. (jfr AUGUSTI, etym. avd.), i andra ställningar, t. ex.: Öhl, som .. / .. i Martzi brygder vart. ROSENFELDT Vitt. 242 (c. 1700)) [jfr d. marts; av mnt. martze, i ssgr äv. mars- (jfr mht. merze, merz, t. märz), av lat. Matrius (underförstått mensis, månad), eg.: helgad åt Mars, till Mars (gen.
Martis), namn på den romerske krigsguden] [MARS.sbst1 0]
den tredje månaden i året. Mars har börjat med stark kyla i år. En kall mars. J thenna martz. HERLICIUS Alm. 1605,
s. 38.
Midt i mars bär tranan ljus i säng (dvs. då kan man gå o. lägga sig vid dagsljus). MÖLLER (
1790).
Så älskogslöjlig som en katt i mars. SMITH Kväll. 72 (
1908). – särsk.
[MARS.sbst1 .a]
a) med ordningstal (l. adj. sista) ss. attribut betecknande viss dag i månaden. Drottning Lovisas död den 30 mars 1871. DE GEER Minn. 2: 117 (
1892).
Den siste mars. WÄGNER Norrt. 174 (
1908).
[MARS.sbst1 .b]
b) [efter förb. med lat. gen.; jfr anm. ovan]
attributivt, i förb. mars månad. VarRerV 4 (
1538).
Ps. 1549, Kal.
s. 3 b. Gammal mans gråter, marz månandz grödhe.
SvOrds. A
7 a (
1604).
[MARS.sbst1 .c]
c) [jfr ordspråket Tor med sitt långa skägg lockar barnen utom vägg o. d.]
(
i vissa trakter)
personifierat, i ordspråket Mars med sitt långa skägg lockar barnen utom (förr äv. under) vägg o. d. IERICI Colerus 1: 40 (
c. 1645).
GRANLUND Ordspr. (
c. 1880).
Ssgr A
:
–
MARS-BLOMMA,
r. l. f. [jfr t. märz(en)blume, ss. namn på i mars blommande växter, t. ex. snöklocka o. hyacint]
om växt som blommar i mars. särsk. (†) a) hyacint (se d. o. 2. FRANCKENIUS Spec. C 4 a (
1638).
LIND 1749;
under mertz-blumen).
b) växten Muscari botryoides (Lin.) Mill., pärlhyacint.
TILLANDZ C 2 b (
1683).
c) luktviol; jfr
-viol 1.
Linc. Kkkk
6 a (
1640).
[MARS-BLOMMA.ssg .d]
d) i uttr. gemen marsblomma, om ranunkel. SERENIUS Iiii
3 b (
1757).
[MARS-BLOMMA.ssg .e]
e) om växten Polygala amarellum Cr., rosettjungfrulin; i ssgn marsblomme-olja, f. BOLAVI 153 a (
1578).
–
MARS-DAG.
dag i mars; äv.: dag som liknar en dag i mars. VOIGT Alm. 1675,
s. 10. särsk.
hist. i pl. best., i fråga om marsoroligheterna i Sthm.
WIESELGREN Samt. 130 (
1875,
1880)
–
MARS-HARE jäg. ung hare (som är född i mars), "förstakulling". SVEDERUS Jagt 140 (
1831).
–
MARS-HIMMEL. (
i vitter stil)
Den blå marshimlen. ROOS Strejk. 50 (
1892).
–
MARS-HÄFTE(T).
av tidskrift. –
MARS-KATT.
om katt i parningstiden i mars. En kärlekskrank marskatt. BERGER Katt 130 (
1923).
–
MARS-KVÄLL.
AB 1861,
nr 5, s. 1.
–
MARS-LILJA. (
†)
[MARS-LILJA.ssg 1]
1) [jfr ä. t. gelbe-märzblume]
växten Narcissus pseudonarcissus Lin., påsklilja. LINNÉ Ungd. 1: 231 (
1730).
[MARS-LILJA.ssg 2]
2) växten Galanthus nivalis Lin., snödroppe. STRÅLENHIELM Ymp. 43 (
1751).
–
MARS-LIUFT.
HERLICIUS Alm. 1641,
s. 9.
–
MARS-MÅNAD.
[jfr t. märzmonat]
mars månad; numera bl. tillf., förr ss. stående benämning på månaden. POLAI Alm. 1585,
s. 8. Han är kiär som en katt i Marsmånad.
Mont-Louis FrSpr. 287 (
1739).
Ssgr (
+): marsmånads-blomma, r. l. f. växten Galanthus nivalis Lin., snödroppe.
LILJA HbOdoVext. 73 (
1842).
-blomster. ==
marsmånads-blomma.
LILJA SkFl. 140 (
1838).
–
MARS-OROLIGHETERNA ~⁰¹⁰²⁰⁰, pl.
best. hist. om gatuoroligheterna i Sthm i mars mpnad 1848, 1846 o. 1865. NF (
1886). jfr: Wallenberg.
Marsorolighets-Blad 1864–1865. 1865; titel på pamflett). –
MARS-VINTER.
om vinter (vinterlikt väder) i mars. 1888 års marsvinter. SDS 1897,
nr 5, s. 2.
–
MARS-VIOL.
( mars- 1640 osv. martij- 1642 ) [jfr d. martsviol, ä. t. märz(en)viole]
[MARS-VIOL.ssg 1]
1) (
numera knappast br.)
växten Viola odorata Lin., luktviol. Linc. Kkkk
6 a (
1640).
HbTrädg. 6: 253 (
1876). jfr (†): Store wille Skogz eller Martz Fioler uthan Lucht.
BROMELIUS Chl. 122 1694;
om viola silvatica Fr. l. Viola canina Lin.).
[MARS-VIOL.ssg 2]
2) växten Viola hirta Lin., buskviol. GOSSELMAN Blekfl. 45 (
1865).
–
MARS-VÄDER.
Sundt Martzwäder. HERLICIUS Alm. 1641,
s. 9.
–
MARS-ÖL.
[jfr d. martsel, t. märz(en)bier]
(
om ä. l. utländska förh.)
starkt öl snin brygges i mars (jfr NysvSt. 1928,
s. 157 ff.).
TEMPEUS Messenius 180 (
1612).
Man uppfriskade sig med gammalt Mars-öl, försötmadt med honung och kryddadt med anis. ÖDMANN Hågk. 21 1801;
uppl. 1918).
2UB 4: 595 (
1899).
B
(
†):
Avledn..:
–
MARSING ,
m.||ig. l. r. (
+)
jäg. marshare.
NILSSON Fauna 1: 437 (
1820,
1847) LEIJONFLYCHT (
1827).