MARSIPAN mar¹sipa⁴n, r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. (om bakvärk o. d. av marsipan, numera mindre br.) -er (KryddSthm 1541, s. 13, AUERBACH (1911)) ((†) -or VinkällRSthm 1582, Därs. 1584). ( marce- 1630. marci- 1538–1927. mardis- 1642–1643. mars-, mars'- (i vers) c. 1650– c. 1710. marse- (-sse-) 1580–1584. marsi- (-ssi-) 1541 osv. marsio- 1589. martio- 1589. martzi- 1722–1730. marze- 1889. marzi. 1579–1923. mas- c. 1670–1847. masi- 1708. mass- (-sz-) 1630–1690. masze- 1690. matsi- 1730. merse- c. 1600. -pan (-pahn) 1538 osv. -pann c. 1600–1690 )

[y. fsv. marspan (HBRASK (

1524) i HSH 13: 115); jfr t. mar. zipan, eng. marchpane, marzipan, fr. massepain; av it. marzpane, eg.: liten ask, innehållet i en sådan ask, sötsaker, trol. av arab. -pers. martabăn med samma bet.]

[MARSIPAN 0]

finare mandelmassa, som användes till konfekt l. till smärre figurer avsedda att förtäras l. ss. del av finare bakvärk; äv. (numera mindre br.) om bakvärk, konfektstycke l. figur av mar sipan; förr äv. om större, dekorativt utsmyckad kaka som helt l. delvis bestod av marsipan. VarRer v 29 (1538). Mindre konfekt får kringbjudas på bröllop) der emot skole alle Marcipaner, medh Dåckor och Schåeszer wara förbudne. STIERNMAN Com. 3: 235 (1664). Sådanne rätter, som man tillförende hafft en styggelse före att röra wid, smakade oss nu så wehl som den skiönaste masipan. KKD 1: 179 (1708). Marzipanen knådas, kavlas ut och pressas ned i formar. SVD(A) 1923, nr 79 s. 13. jfr CHOKLAD-, CITRON-MARSIPAN. – särsk. bildl. Ert framtids-Eden / av mjölk och marsipan. OSSIANNILSSON Ork. 141 (1907).

Ssgr:

– MARSIPAN-BIT.

– MARSIPAN-DEG. sockerbag. Oec. 91 (1730).

– MARSIPAN-FANA. ( marsipane-) (förr) miniatyrfana för dekorering av bakvärk av marsipan. KlädkamRSthm 1613 A, s. 50 a.

– MARSIPAN-FIGUR. SCHARTAU Kond. 179 (1847).

– MARSIPAN-GRIS. av marsipan.

– MARSIPAN-SKIVA, r. l. f.

– MARSIPAN-TÅRTA. med beläggning av marsipan. NF 10: 1031 (1886).

(†):

– MARSIPANE-FANA, se A.