).
[jfr t. o. eng. material, fr. matériel; av senlat. materiale, n. av materialis, adj. till lat. materia (se MATERIA)]
).
).
).
).
). jfr
m. fl. – särsk.
).
).
). jfr
m. fl.
).
).
. jfr
.
).
).
).
).
).
).
. jfr
m. fl. – särsk.
).
).
. SvPostv. 121 (
). –
I denna bet. föredrages numera i vårdat spr. (utom ss. förled i ssgr) MATERIEL (se d. o.
.
Ssgr A
: (1
b,
2) –
MATERIAL-AFFÄR.
affär där vissa droger, färgstoffer, kemikalier, medicinska instrument o. d. försäljas; jfr -handel. Svanen, Apoteket .. Materialaffären. RTAbonnLund 1915,
s. 58.
– (
1,
2)
MATERIAL-ANSKAFFNING ~⁰²⁰. SFS 1884,
Bih. nr 42, s. 6.
SvH IX. 1: 266 (
1910).
– (
2)
MATERIAL-ANSLAG ~⁰². materielanslag. BtRiksdP 1887, 8Hufvudtit.
s. 9.
– (
1)
MATERIAL-BEHANDLING.
2NF 19: 218 (
1913).
HantvB I. 1: 404 (
1934).
– (
1)
MATERIAL-BERÄKNING.
i sht byggn. beräkning av åtgång av o. kostnader för det erforderliga (rå)materialet till ett (byggnads)arbete. ROTHSTEIN Byggn. 566 (
1859).
– (
1)
MATERIAL-BOK;
pl. -böcker. bokhåll. bok vari ett företags material förtecknas; särsk. inom jordbruksbokhålleri: varubok för dagliga anteckningar om inkomna o. utlämnade poster av spannmål, viktualier, rotfrukter, kraftfoder o. andra varor som hållas på förråd o. över vilka man önskar hålla daglig kontroll.
RARP 11: 469 (
1669).
Varuboken i ett handelsföretag motsvaras i det närmaste av Materialboken .. i fabriker. SILLÉN BokförMet. 1: 114 (
1915).
–
(2 a) MATERIAL-BOKHÅLLARE.
( material- 1697–1893. materials- 1730 ) (
†)
mil. civilmilitär befattningshavare med uppgift att bokföra tillkomst o. avgång av krigsmateriel; tygskrivare. RARP 16: 330 (
1697).
SFS 1893,
nr 108, s. 33.
– (
1)
MATERIAL-BRIST. (
i fackspr.)
Man (måste) tillse, att driften icke störes av materialbrist. HandInd. 663 (
1927).
– (
1)
MATERIAL-DIMENSION. (
i fackspr.)
jfr dimension 2 a β. TT 1900, Allm.
s. 272.
Fartyget skall vara byggt med tillräckliga materialdimensioner. SFS 1922,
s. 567.
– (
1)
MATERIAL-FEL,
n. (
i fackspr.)
TT 1886,
s. 115.
Materialfel .. skall föranleda kassering av den felaktiga delen. BILDMARK Entrepr. 161 (
1921).
–
MATERIAL-FOND. (
†)
[MATERIAL-FOND.ssg 1]
1) skogsv. till 1: förråd l. grundmassa av växande virke i trakthuggningsskog. JernkA 1851,
s. 387.
[MATERIAL-FOND.ssg 2]
2) till 2; == -kassa. VCollScholP 5/9 1840.
– (
1,
2)
MATERIAL-FÖRBRUKNING.
(material- 1872 osv. materialle- 1891 ) (i sht i fackspr.) TT 1872,
s. 235.
– (
1)
MATERIAL-FÖRLAG. (
i fackspr.)
material(förråd) som behövs för att driva en värksamhet; jfr förlag, sbst.² ³. BtRiksdP 1901, VlII. 1:
nr 13, s. 83.
– (
1,
2)
MATERIAL-FÖRMAN ~²⁰ l. ~⁰². (i fackspr.)
förman för ett materialförråd. HandInd. 677 (
1927).
– (
1,
2)
MATERIAL-FÖRRÅD.
GYNTHER Förf. 5: 617 (
1858;
efter handl. fr. 1838).
SFS 1905,
nr 28, s. 4.
– (
1,
2)
MATERIAL-FÖRVALTARE.
(civil, förr äv. civilmilitär) tjänsteman som har uppsikt över o. ansvarar för (vården o. förvaltningen av) material, redskap, persedlar o. d. vid statliga värk o. inrättningar l. vid privata företag; förrådsförvaltare; tygförvaltare. PH 13: 299 (
1786).
GYNTHER Förf. 5: 620 1858;
efter handl. fr. 1797).
SvSkog. 1166 1928;
vid pappersbruk).
– (
1,
2)
MATERIAL-FÖRVALTERSKA.
kvinnlig materialförvaltare. Materialförvalterskan vid Operan. Upsala(A) 1925,
nr 65, s. 5.
– (
1,
2)
MATERIAL-FÖRVALTNING.
jfr -förvaltare. SFS 1907,
Bih. nr 72, s. 13.
– (
1,
2)
MATERIAL-GÅRD.
inhägnad plats l. (större) byggnad för förvaring av en institutions l. ett företags material, redskap o. d.; förrådslokal; magasin. LIND 1749;
uuder bau-hof).
Stockholms stads materialgård. TT 1885,
s. 24. SFS 1920,
s. 1562.
– (
1)
MATERIAL-HANDEL.
konkret: materialaffär. Materialoch färghandel. TT 1873,
s. 118.
– (
1)
MATERIAL-HUNGER.
med. av otillräcklig föda vållad brist på nödvändiga ämnen för kroppens upprätthållande o. återuppbyggande. SJÖVALL Sjukd. 33 (
1924).
– (
1,
2)
MATERIAL-HUS.
( material- 1684–1854. materials- 1734 – 1799) (numera bl. tillf.)
hus l. byggnad (lokal) för förvaring av material o. redskap; lagerhus, magasin. SthmStadsord. 2: 35 (
1684).
CARL XI AlmAnt. 278 (1693).
Det Kronan tillhöriga materialhuset i Calmar. SFS 1854,
nr 93, s. 32.
– (
1,
2)
MATERIAL-KAMMARE. (
förr)
kammare l. rum (särsk. i apotek) för förvaring av material. CollMedP 10/2 (
1692).
JönkBl. 1846,
nr 49, s. 3.
CARLQUIST o. WESTER Svanen 82 (cit.fr.
1847).
– (
1)
MATERIAL-KARL. (
†)
person som tillblandade ingredienserna vid ett glasbruk, mängkarl, mängblandare. DALIN (
1853).
– (
2)
MATERIAL-KASSA. (
ngt vard.)
materielkassa. PedT 1904,
s. 406.
– (
1,
2)
MATERIAL-KISTA.
( material- 1873. materials- 1773 ) kista för förvaring av material. BoupptVäxjÖ 1773.
SPAK HbFältartill. 160 (1873).
– (
1)
MATERIAL-KOKARE.
( material- 1685. materials- 1748 ) (
förr)
person som kokade ingredienserna vid glastillvärkning. BoupptSthm 21/8 (
1685).
VDAkt. 1748,
nr 431. – (
1)
MATERIAL-KONSTANT,
r. l. m. fys. storhet som uttrycker l. utgör ett mått på en fysisk egenskap (t. ex. täthet, värmelednings- l. ljusbrytningsförmåga o. d.) hos ett material l. ämne. 2NF 28: 914 (
1919).
– (
1,
2)
MATERIAL-KONTO.
konto för bokföring av material o. materiel vid en institution l. ett företag. SNELLMAN o. OSTERMAN (
1903).
– (
2)
MATERIAL-KONTROLLÖR. (
förr)
tjänsteman som hade kontroll över en institutions l. ett företags material(gård). Sthm StCal. 1800, s. 114.
– (
1,
2)
MATERIAL-KOSTNAD.
kostnad för inköp, lagning, förvaring o. d. av råämnen l. redskap vid en institution l. ett företag. Slöjd Bl. 1886, nr 12, s. 3.
– (
2)
MATERIAL-KRIG.
krig varunder mycken krigsmateriel förbrukas l. där avgörandet kommer an på rikligheten o. kvaliteten hos de stridandes krigsmateriel; jfr materiel-slag. Det moderna kriget är i första hand ett materialkrig. GHT 1940,
nr 121, s. 3.
– (
1)
MATERIAL-KUNSKAP ~⁰² l. ~²⁰. kunskap l. kännedom om l. (god) insikt i egenskaperna hos de råämnen som utgöra l. ingå i en produkt; äv. ss. benämning på ett undervisningsämne vid vissa utbildningsanstalter. SvSlöjdFT 1925,
s. 96. SvStatskal. 1936,
s. 824.
– (
2)
MATERIAL-KUR;
pl. -ar. (
förr)
i sht mil. kur l. mindre byggnad för förvaring av redskap, värktyg o. d.; jfr -bod. KrigVAT 1849,
s. 97. JernkA 1880,
s. 38.
– (
1)
MATERIAL-KÄNNEDOM ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. materialkunskap. VFl. 1911,
s. 134.
– (
1)
MATERIAL-KÄNSLA.
konst. o.
hantv. känsla l. sinne för egenskaperna hos konstnärligt arbetsmaterial o. den vid arbetet brukade tekniken.
SvSlöjdFT 1914,
s. 133.
– (
1)
MATERIAL-LÄRA,
r. l. f. (
i fackspr.)
lära om egenskaperna hos råämnen; äv. ss. läroämne vid vissa skolor; jfr lära, sbst. 2 SFS 1890,
Bih. nr 9, s. 4.
SvStatskal. 1939,
s. 708.
–
MATERIAL-PRINCIP,
se material, adj. ssgr.
– (
1)
MATERIAL-PRIS,
n. TT 1895, Byggn.
s. 52. -.
– (
1)
MATERIAL-PROVARE.
tekn. person som utför materialprovning. JernkA 1909,
s. 215.
– (
1)
MATERIAL-PROVNING.
tekn. tekniskt-vetenskaplig undersökning för bestämmande av de (fysiska) egenskaperna hos olika material (i sht industriella råvaror o. produkter) för att utröna deras kvalitet l. lämplighet för visst l. vissa (tekniska) ändamål. TT 1890,
s. 233.
Ssgr:
–
materialprovnings-anstalt.
enskild l. statlig anstalt som (mot viss ersättning) anställer material provning. TT 1890,
s. 234.
Kongl. Tekniska Högskolans Materialprofningsanstalt. PT 1897,
nr 67 A,
s. 1.
–
materialprovnings-maskin.
internationell sammanslutning som värkar för befordrande av rationella o. enhetliga metoder vid materialprovning. 2NF 12: 788 (
1909).
–
materialprovnings-maskin.
konstruerad för att (gm tryck, dragning, vridning, stötar, slag o. d.) utröna hållfastheten hos vissa material, i sht konstruktions- o. byggnadsmaterial. TT 1890,
s. 234.
– (
1)
MATERIAL-PÅKÄNNING ~⁰²⁰. tekn. påfrestning på materialet i en konstruktion. TT 1886,
s. 114.
– (
1)
MATERIAL-REGISTER.
[MATERIAL-REGISTER.ssg 1]
1) (
†)
till 1: innehållsförteckning i en bok. HOLMBERG 2: 96 (
1795).
WESTE (
1807).
[MATERIAL-REGISTER.ssg 2]
2) till 1, 2: register över lagerförda artiklar inom ett företag. HandInd. 643 (
1927).
– (
1,
2)
MATERIAL-RUM.
rum där material l. materiel förvaras; i sht om rum för undervisningsmateriel i skolor. RedSundsvLärov. 1886–87, s.
43. TT 1896, Allm.
s. 167.
– (
1,
2)
MATERIAL-RÄKNING.
genomräkning (för kon troll) av en viss mängd material; äv. konkret: räkning l. betalningsnota för inköpta material l. redskap. RARP 11: 472 (
1669).
Krut-, materialoch persedelräkningar. SFS 1889,
Bih. nr 21, s. 10.
–
(1 d) MATERIAL-SAMLANDE,
n. ( material- 1886 osv. materialie- 1894 ) insamlande av material för vetenskapligt arbete o. d. Verd. 1886,
s. 298.
–
(1 d) MATERIAL-SAMLANDE,
p. adj. Den mera rent materialsamlande forskningen. Rig 1932,
s. 112.
–
(1 d) MATERIAL-SAMLARE.
person som samlar vetenskapligt material; äv. (stundom i något nedsättande anv.) om person som blott samlar, men icke bearbetar l. systematiserar (sitt) material. SvLittFT 1833, sp.
410. NoK 112: 83 (
1931).
– (
1)
MATERIAL-SAMLING.
( material- 1813 osv. materialie- 1876 ) materialsamlande; vanl. konkret: hopbragt samling av (vetenskapligt) källmaterial o. d. 2SAH 7: 11 1813;
abstr.).
2VittAH 27: 39 (
1876;
konkret. – (
1)
MATERIAL-SINNE. (
i fackspr.)
(en konstnärs o. d.) sinne för arbetsmaterialets möjligheter. SvSlöjdFT 1920,
s. 102.
– (
1)
MATERIAL-SKATT.
(i fråga om utländska o. ä. sv. förh.) skatt för vissa industrier, vilkens storlek beräknas efter mängden av förbrukad råvara. LAHT 1892,
s. 70 (i
Frankrike). BtRiksdP 1893,
I. 1: nr 2, s. 18 (om skatt vid socker tillvärkning).
– (
1,
2)
MATERIAL-SKJUL.
jfr -bod. JernkA 1833,
s. 498.
– (
1,
2)
MATERIAL-SKRIVARE.
( material- 1704–1903. materials- 1715–1730 ) (
förr)
underordnad tjänsteman vid en institution l. ett företag som förde räkenskaper över ökning o. minskning i förrådet av råmaterial o. arbetsredskap. KKD 11: 280 (
1704).
Bergv. 4: 39 (
1794).
PT 1903,
nr 27, s. 3.
– (
2)
MATERIAL-SKÅP. särsk.
i skola, för undervisningsmateriel. AlnarpInvB 1892,
s. 1.
– (
2)
MATERIAL-SMEDJA. (
†)
för förfärdigande av redskap. CARL XI AlmAnt. 278 (1693).
Bergv. 4: 577 (
1822).
– (
1)
MATERIAL-SPILL.
tekn. o.
hantv. den del av råämnet till en produkt som går förlorad vid tillvärkningen. HantvB I. 6: 161 (
1938).
– (
1)
MATERIAL-STYRNING.
tekn. styrinrättning för råmaterialets forslande genom maskinen. Materialstyrningar till riktningsmaskiner. Varuhb. Tulltaxa 1: 501 (
1931).
– (
1)
MATERIAL-SÄTTARE.
tekn. arbetare vid ett glasbruk som "sätter till" råmaterialet för glaset. SEITZ Glas. 116 (cit. fr.
1742).
– (
1)
MATERIAL-TILLFÖRSEL ~⁰²⁰. tekn. tillförsel av l. matning med råmaterial i en maskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1:
304. – (
1,
2)
MATERIAL-TÅG järnv. järnvägståg varmed råmaterial, redskap o. d. fraktas. SDS 1900,
nr 556, s.
3. Kasern- och materialtåg vid byggandet af den transkaspiska järnbanan.
2UB 9: 310 (
1905).
– (
1,
2)
MATERIAL-UPPBÖRD ~⁰² l. ~²⁰. (i fackspr.,
förr)
del av en institutions l. fabriks l. ett militärförbands förråd, omfattande de förnödenheter för vilka särskilda förråd icke finnas. KrigVAT 1850,
s. 498. SFS 1884,
Bih. nr 42, s. 8.
– (
1)
MATERIAL-VADD.
tekn. vadd som består av ett mångskiktat fiberflor ss. slutprodukt i den grövsta kardmaskinen i ett kardvärk. HantvB I. 8. 1: 245 (
1939).
– (
2)
MATERIAL-VAGN.
för transport av arbets- l. krigsmateriel. HAZELIUS Artill. 162 (
1833).
En större materialvagn med fullständig utrustning (för eldsläckning). SDS 1901,
nr 77, s. 3.
– (
1,
2)
MATERIAL-VAKT.
förrådsvakt (särsk. vid järnvägar o. andra statliga företag). GYNTHER Förf. 5: 623 (
1858;
efter handl. fr. 1837).
SD(L) 1902,
nr 89, s. 2.
– (
1)
MATERIAL-ÅTGÅNG ~⁰² l. ~²⁰.
B
(
†):
–
MATERIALIE-FÖRBRUKNING,
–
MATERIALIE-SAMLANDE,
sbst., -SAMLING, se A.
C
(
†):
–
MATERIALS-SKRIVARE, se
A.