© Svenska Akademien. SAOB spalt: M570; tryckår: 1943
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
MEDALJ medal⁴j, r. l. m. ((†) n. EKEBLAD Bref 1: 93 (1651)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (G1R 25: 349 (1555) osv.) ((†) -en TullbSthm 6/12 1569). ( madall 1563. medaglie c. 1700. medail(l) 1651. medail(l)e 1667–1871. medaillie 1666. medalegher, pl. 1555. medal(l)ie 1569–1757. medalj 1789 osv. medal(l)je 1710–1790 )
[jfr d. medalje, t. medaille (ä. t. medeie). eng. medal; av fr. médaille, it. medaglia, av mlat. medalia, litet mynt, till lat. metallum (se METALL)]
[MEDALJ 1]
1)
[jfr motsv. anv. av ä. t. medeie]
() (rund) platta l. medaljong av metall, pärlemor o. d., försedd med relieffigurer l. ädelstenar o. dyl. o. avsedd att bäras ss. smycke i kedja om halsen (stundom äv. på hatt). G1R W 25: 349 1555; bet. oviss.). En Madall med 4 saphirer, 3 rubiner, balas och 5 perler. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 6. Medalien att settie j hatter – 4 dussin. TullbSthm 6/12 1569. – särsk. : medaljongporträtt; porträttmedaljong. E. K. May:t (dvs. änkedrottning Hedvig Eleonora) har och varit nådigh och skickat migh sin medaille. CARL XII Bref 10 (1715).
[MEDALJ 2]
2) myntliknande, vanl. runt l. ovalt metallstycke med relieffigur(er) o. inskription. STIERNMAN Com. 4: 139 (1675). En .. Svarfstol at svarfva medailler uppå. POLHEM Test. 128 (c. 1745). Medaljer präglas av guld, silver, brons, koppar (m. m.). SFS 1918, s. 2437. jfr BEGRAVNINGS-, BELÖNINGS-, BRONS-, FÖRTJÄNST-, GULD-, HEDERS-, KANSLERS-, KRIGS-, KRÖNINGS-, MINNES-, PORTRÄTT-, PRIS-, SILVER-, SKJUT-, SKYTTE-, SVÄRDS-, TAPPERHETS-MEDALJ m. fl. – särsk.
[MEDALJ 2.a]
a) minnespänning präglad för att hugfästa minnet av en framstående person l. en viktig tilldragelse o. d., skådepänning. Konungen lät slå en medalj till minne av segern. BoupptSthm 14/10 (1659). En Medaille öfver Westphaliska freden. Fornv. 1931, s. 88 (1720). Präglandet af en medalj öfver Beskow. DE GEER Minn. 2: 28 (1892). B
[MEDALJ 2.b]
b) för ändamålet särskilt präglad pänning använd ss. utmärkelsetecken till belöning för förtjänstfulla gärningar i ett l. annat avseende; prispänning. Han borde ha, har fått medalj. Medaljen för medborgerlig förtjänst, för berömliga gärningar, för nit och redlighet i rikets tjänst. Medaljen Illis quorum har tilldelats N. N. Fabrikens tillvärkningar ha fått många medaljer. De Medailler som under kriget blifvit för tapperhet i fält eller til sjös utdelte. UGGLAS SamlKBr. 3: 426 (1791). Du som bär medalj på rocken, / Är för god att slåss. RUNEBERG 2: 85 1847; yttrat av soldaten Stål till den medaljerade Lod). AMBROSIANI SvSkråämb. 47 (1920).
[MEDALJ 2.c]
c) bildl., i uttr. medaljens frånsida l. avigsida l. baksida o. d., om den fula l. obehagliga l. ofördelaktiga sidan av en sak l. ett förhållande o. d.; jfr BAKSIDA 1 b α, FRÅNSIDA a. NYBLOM Bild. 200 (1864). SIWERTZ JoDr. 157 (1928).
Ssgr (i allm. till 2):
A
:
MEDALJ-AVTRYCK ~⁰², äv ~²⁰. negativ bild av medalj; jfr avtryck II ¹ a. PASCH ÅrsbVetA 1842, s. 55.
MEDALJ-BAND. band varmed medalj fästes på bröstet l. om halsen. DA 1824, nr 39, s. 4.
MEDALJ-BRONS.
[jfr t. medaillenbronze]
bronslegering avsedd för prägling av medaljer; jfr -guld, -silver. ENEBERG Karmarsch 2: 80 (1859).
MEDALJ-FOND. fond vars medel användas till pensioner åt innehavare av svensk tapperhetsmedalj. GYNTHER Förf. 5: 643 1858; efter handl. fr. 1816). SFS 1918, s. 1872.
MEDALJ-GRAVERING.
MEDALJ-GRAVYR. jfr gravyr 1 o. -gravör. JournLTh. 1813, nr 89, s. 1.
MEDALJ-GRAVÖR. person som graverar stansar avsedda för prägling av medaljer. NDA 1867, nr 151, s. 2.
MEDALJ-GULD. guld(legering) som användes för tillvärkning av medalj(er); jfr -brons, -silver. SFS 1876, nr 55, s. 13.
MEDALJ-HISTORIA. ( medaille- 1786, 1789medalj- 1789–1886. medalje- 1795–1807 )
[jfr fr. histoire métallique]
(i fackspr.) framstäilning av ett lands l. en dynastis o. d. historia i form av en serie medaljer; jfr -värk 2. 2VittAH 1: 18 (1786, 1789). Konung Adolf Fredriks och Drottning Lovisa Ulrikas Medaljhistoria. ROSENSTEIN 3: 408 (1789).
MEDALJ-KABINETT.
[jfr fr. cabinet des médailles]
rum l. skåp o. d. avsett för förvaring av samlingar av medaljer; medaljskåp; ofta äv. med inbegrepp av de däri förvarade samlingarna; jfr -skåp. SCHÜCK VittA 4: 497 (i handl. fr. 1726). Ett litet medaille Cabinet af vallnötteträd med tunna lådor. WRANGEL TessPal. 32 (i handl. fr. 1735). LINDBLOM Rokokon 155 (1929).
MEDALJ-KONST. konst. konstgren l. konstart som sysslar med medaljgravyr; äv. konkret, om konstnärligt utförda medaljarbeten. BL 8: 318 (i handl. fr. 1752). Fornv. 1938, s. 189.
MEDALJ-KONSTNÄR ~⁰² l. ~²⁰. jfr -konst. WARBURG Hedlinger 36 (1890).
MEDALJ-KÄNNARE. (medaille- 1772. medalj- 1786 osv. medalje- 1795–1807 )
[jfr t. medaillenkenner]
jfr kännare 2.
BJÖRNSTÅHL Resa 1: 372 (1772).
MEDALJ-KÄNNEDOM ~⁰⁰², äv ~²⁰⁰. Medaljkännedomen utgör en gren af numismatiken. 2NF 17: 1377 (1912).
MEDALJ-LIK, adj.
MEDALJ-LIKNANDE, p. adj.
MEDALJ-PENSION. pension som tilldelas vissa svärdsmedaljörer; jfr svärds-pension. IGenMönstr. 1819, s. 14.
MEDALJ-PENSIONÄR. person som åtnjuter medaljpension. NF 15: 1121 (1891).
MEDALJ-PORTRÄTT. porträtt på medalj. WARBURG Hedlinger 8 (1890).
MEDALJ-PRYDD, p. adj.
MEDALJ-PRÄGLING. SFS 1836, nr 16, s. 12.
MEDALJ-PUNS. SDS 1898, nr 118, s. 2.
MEDALJ-SAMLARE. ( medalj- 1786–1889. medalje- 1795–1807 ) BJÖRKEGREN 1741 (1786).
MEDALJ-SAMLING. ( medalj- 1786 osv. medalje- 1807 ) konkret: samling av medaljer; äv. om lokal för dylik samling. BJÖRKEGREN 1741 (1786).
MEDALJ-SILVER. jfr -brons, -guld. SFS 1876, nr 55, s. 13.
MEDALJ-SKULPTUR. 3NF 13: 1081 (1930).
MEDALJ-SKULPTÖR. KonsthSPubl. 1921, s. 65.
MEDALJ-SKÅP. jfr -kabinett. Fatab. 1933, s. 10.
MEDALJ-SNIDARE.
[jfr t. medaillenschneider, holl. medaillesnijder]
(numera föga br.) medaljgravör. STIERNMAN Com. 4: 155 (1676).
MEDALJ-STAMP. == -stans. JernkA 1862, 2: 120.
MEDALJ-STANS. för framställning av medaljer. SvSlöjdFT 1921, s. 102.
MEDALJ-STIL. på medaljgravyrens område förekommande konstriktning; stil i vilken en medalj är utförd. 3NF 13: 1081 (1930).
MEDALJ-STÄMPEL. (numera mindre br.) medaljstans. STIERNMAN Com. 4: 568 (1683). WARBURG Hedlinger 16 (1890).
MEDALJ-SVARV. (förr) för framställning av medaljer. DA 1824, nr 62, s. 5.
MEDALJ-TAXA. taxa över de avgifter till myntvärket som skola erläggas för där präglade medaljer. SFS 1877, nr 29, s. 1.
MEDALJ-VETENSKAP ~⁰⁰². äv. ~²⁰⁰. ( medalj- 1861. medalje- 1787, 1791 ) (i sht förr) medaljkonst; äv. om systematisk(t) samlande o. beskrivande av medaljer. 2VittAH 2: 212 (1787, 1791) 2SAH 34: 218 (1861).
MEDALJ-VÄRK, n.
[MEDALJ-VÄRK.ssg 1]
1) (numera mindre br.) utarbetande och framställande av medaljer; äv. konkret, om anläggning l. lokal för dylik värksamhet. STIERNMAN Com. 4: 568 (1683). SvSlöjdFT 1921, s. 101 (konkret).
[MEDALJ-VÄRK.ssg 2]
2) == -historia. ESTLANDER KonstH 445 (1867). LINDBLOM Rokokon 122 (1929).
B
():
MEDALJE-HISTORIA,
MEDALJE-KÄNNARE,
MEDALJE-SAMLARE,
MEDALJE-SAMLING, se A.
MEDALJE-STICKARE. ( medalie-)
[jfr t. medaillenstecher]
medaljgravör. SCHÜCK VittA 3: 281 (i handl. fr. 1677).
MEDALJE-VETENSKAP, se A.