© Svenska Akademien. SAOB spalt: M821; tryckår: 1944
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
MERENDELS me³ren~de²ls, äv. ⁴⁰~¹, förr äv. MEREDELS l. MERENDEL, adv. o. sbst.; förr äv. MERENDELES l. MERENDELSE l. MERADELS l. MERERDELS l. MERDELS l. MERDELES l. MERNDELS, adv.; förr äv. MERENDELEN l.MERNDELEN, sbst. best. ( meden-, meder- 1729. mer- 1660–1692. me(e)ra- 1642–1675. mehran- 1662. me(h)re- 1622–1692. me(e)(h)ren- 1631 osv. mehrer- 1651. mern- 1697–1870. merän- 1681–1888. -de(e)l, -dell 1631c. 1680. -delas 1690. -delen 1683–1697. -de(e)les, -delis 1651–1691. -de(e)(h)ls(s) 1622 osv. -delse 1780 )
[liksom d. merendels av nt. merendels l. t. mehrenteils (ä. t. äv. mehrerteils, mehrteils), adverbiell genitiv av nt. mer, t. mehr (se MER), o. nt. del, t. teil (se DEL)]
[MERENDELS I]
I) adv.
[MERENDELS I.1]
1) () till större l. största delen, mest, huvudsakligen; i allt väsentligt, i huvudsak; till huvuddragen; jfr MESTADELS I 1. TEGEL G 1 1: Dedic. 2 b (1622). Wij hafwe altså mehrendeels berättat K. M.tz för detta Åhretz 1616 Inrijkes Actioner. WIDEKINDI G2A 351 (c. 1676). Denna Comœdia, som är merendels En Öfversättning af .. Moliers Ecole des Femmes. PALMFELT Molière Förord (1738). HALLENBERG Hist. 1: 339 (1790).
[MERENDELS I.1.slutet]
särsk. i uttr. meradels – än, snarare – än. VDAkt. 1661, nr 406.
[MERENDELS I.2]
2) () nästan, i det närmaste, så gott som; jfr MESTADELS I 2. Medh wår Academiæ bygning är nu så wida .. kommet, at nedre auditorium står merendeelss förferdigat. BraheBrevväxl. II. 1: 110 (1658); jfr 1. Meradeels alltid. VDAkt. 1662, nr 90. (Ivar Axelsson Thott) ägde merendels hela Finland. BOTIN Utk. 713 (1764). AVHAUSWOLFF (1808) hos BÅÅTHHOLMBERG FlickDagb. 125.
[MERENDELS I.3]
3) i de flesta fall, i allmänhet, för det mesta, mestadels, oftast; jfr MESTADELS I 3. PALMCHRON SundhSp. 345 (1642). Hvad menniskan rätt allvarligt vill, det kan hon merendels. TEGNÉR (WB) 6: 94 (1827). Norrlands björnar .. söka sina iden merendels i bergig terräng. FRISENDAHL Björn. 21 (1921). särsk.
[MERENDELS I.3.a]
a) i uttr. mer än merändels, se Mer I 2 b γ slutet.
[MERENDELS I.3.b]
b) ()
med försvagad bet.: ofta; icke sällan, understundom. BtÅboH I. 8: 38 (1636). Hårdvall, Kallas högländte ängar, som merändels äro donlägige, men oftare skotthällde eller mycket sluttande. LAA 1813, s. 270.
[MERENDELS II]
II) () sbst.: större l. största delen; majoriteten; vanl. i förb. med partitiv bestämning föregången av prep. av l. utan preposition; jfr MESTADELS II. När Henricus IV. hade mehrendehls aff Franckrijke vnder sin Lydno återwunnit. BRASK Pufendorf Hist. 64 (1680). Merndelen af (kommers-) Collegii närwarande Ledamöter. HC11H 4: 4 (1697). Stockholm är stapel för merendels Bergslagen. 2RARP 6: 384 (1731). VDAkt. 1736, nr 36. – särsk. i uttr. mest all merendel i adverbiell anv.: till allra största delen. OxBr. 11: 539 (1636).