MESAN mesa⁴n, förr äv. MISAN l.
MÖSAN,
r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -er; förr äv. BESAN,
r. l. m.; best. -en; pl. -er. ( besan 1685–1877. mesan (-ee-, -ez-) 1645 osv. mesar- (-ez-) (i ssgr) 1776–1787. messan (-sz-) c. 1585–1793. missan 1691. mizan 1751, 1757. mysan 1541 (: mysans segleth). mäsan 1612. möijs(s)an (-öy-) 1543–1547. mösan (-öz-, -nn) 1538 (: mözan segel)– 1783. mössan 1640–1794 ) [jfr fd. mejsan, missan, musan, ä. d. besan, d. mesan; av ä. holl. mezane, holl. bezaan, ä. t. meysan, t. besan, av span. mesana l. it. mezzana, mesan, mesanmast, av lat. mediana, f., av medianus, mellerst, eg.: det mellersta seglet; jfr ä. eng. meson, mys(s)on, eng. miz(z)en, fr. misaine]
sjöt. [MESAN 1]
1) trapetsformigt (numera vanl. med gaffel försett) segel l. trekantigt segel på mesanmasten. SkeppsgR (
1543).
Att man kunne haffve .. (på skeppen) tre master och trij segell, som ähr focke, skönevall medt toppsegell och mösann. G1R 21: 336 (
1550).
Ett par man gå att hala in mesanen. GHT 1905,
nr 215 B, s. 3.
[MESAN 2]
2) (
†)
mesanmast. SkeppsgR 1544,
s. 12 a.
SNELLMAN Gift. 2–
3: 36 (
1842).
LD 1910,
nr 299 A, s. 3.
Ssgr(sjöt.):
A
:
– (
1)
MESAN-BROK.
( mesan- 1846–1917. mesane- 1856–1887. mesans- 1788–1850 ) jfr brok, sbst.² WlDEGREN (
1788).
– (
2)
MESAN-FISK.
( mesans- 1547 ) skeppsb. däcksplankorna omkring hålet för mesanmasten; jfr fisk, sbst.² ¹. SkeppsgR 1547.
– (
1)
MESAN-GAFFEL.
( mesan- 1856 osv. mesans- 1807 ) jfr gaffel 2 b. WESTE (
1807).
– (
1)
MESAN-GAST. (
förr)
om sjöman l. kadett på örlogsfartyg vilken hade till uppgift att göra loss l. beslå mesanen. VFl. 1928,
s. 129.
– (
1)
MESAN-GIGTÅG ~⁰². ( mesan- 1856 osv. mesans- 1691–1698 ) RÅLAMB 10: 47 (
1691).
– (jfr
2)
MESAN-MAST.
(mesan- 1612 osv. mesane- 1796. mesans- 1544–1798 ) aktersta masten på ett tre- l. flermastat fartyg, om denna mast saknar råsegel; äv. om aktersta masten på ett tvåmastat fartyg, om denna mast är den kortare; jfr kryss-mast. Skeppsinvent. 1544.
Mäsan-masten (gick) öfwer bord. TEGEL E14 169 (1612).
– (
2)
MESAN-MÄRS.
( mesan- 1847 osv. mesane- 1796. mesans- 1544–1850 ) (
förr)
till mesanmast hörande märs. Skeppsinvent. 1544.
– (
2)
MESAN-RÖST, förr äv.
-RUST ,
n. (mesan- 1793 osv. mesane- 1796. mesans- 1730–1803 ) till mesanmasten hörande röst. RAJALIN Skiepzb. 26 (
1730).
RÖDING SD 60 (
1798).
– (jfr
1)
MESAN-SEGEL.
(mesan- 1538–1932. mesans- 1541–1798 ) (
numera mindre br.)
== mesan 1. VarRerV 49 (
1538).
NILSSON Skeppsb. 221 (
1932).
– (
1)
MESAN-SKOT, förr äv.
-SKÖT l.
-SKÖTE .
( mesan- 1691 osv. mesans- 1689–1756 ) SkepCommSkepzb. 1689.
– (
1)
MESAN-SPRI.
( mesan- 1788 osv. mesane-- 1796. mesans- 1689–1798 ) [MESAN-SPRI.ssg 1]
1) (
förr)
spira vid vilket mesanens övre del var fäst. SkepCommSkepzb. 1689.
[MESAN-SPRI.ssg 2]
2) (
i vissa trakter)
på segelbåt: spri som anbringas från nedre delen av masten till övre fria hörnet av mesanen o. håller denna utspänd. TIdr. 1881,
s. 48.
– (
1)
MESAN-SPRÖT.
(mesan- 1541. mesans- 1541 ) (†) == -spri 1. SkeppsgR 1541.
– (
2)
MESAN-STAG.
( mesan- 1840 osv. mesane- 1796–1872. mesans- 1691–1803 ) stag som förifrån stöttar mesanmasten. RÅLAMB 10: 46 (
1691).
Ssgr:
–
mesan(s)stag-fock. (
†)
mesanstagsegel. RÅLAMB 10: 49 (
1691).
–
mesan(s)stag-segel.
segel på mesanstaget, stagapa, apa (se apa, sbst. 5 a). RAJALIN Skiepzb. 189 (
1730).
– (
2)
MESAN-STÅNG.
( mesan- 1782 osv. mesans- 1544–1749 ) mesanmastens svåra stång. Skeppsinvent. 1544.
– (
2)
MESAN-TACKEL.
( mesan- 1872 osv. mesans- 1543–1796 ) talja (tackel) som går från mesanmastens topp till däcket. SkeppsgR 1543.
– (
2)
MESAN-TOPP.
topp(en) på mesanmasten. Lang FinlSjör. 10l (1932).
– (
1)
MESAN-UTHALARE ~⁰²⁰⁰, r. l. m. ( mesan- 1872 osv. mesane- 1881–1898 ) tåg varmed mesanen uthalas på mesanbommen. FRICK o. TROLLE 64 (
1872).
– (
2)
MESAN-VANT.
( mesan- 1788 osv. mesane- 1796. mesans- 1691–1850 ) vant som stöttar mesanmasten i sidled o. akteröver. RÅLAMB 10:
47 (
1691).
B
(
†):
C
(
numera föga br.)
:
–
MESANS-FISK,
-GAFFEL, -GIGTÅG, -MAST, -MÄRS, -RÖST, -SEGEL,
-SKOT, -SPRI, -SPRÖT, -STAG, -STÅNG, -TACKEL,