MJÖL mjø⁴l, n.; hest. -et; pl. (om olika slag av mjöl) -er32 (ÖstersundP 1905, nr 37, s. 1, osv.).
( me(h)l 1751 (: Mehl-blomster) – c. 1870 (: Melblomster). mjöl (miö(ö)l, mijöl) 1555 osv. miöeell 1686 myöll 1557. myöll 1526. möl (möhl, mööl) 1604–1695. möll 1540 [fsv.
miol, miöl, möl, sv. dial.
mjöl, mjel,
mel, möl, motsv. ä. d.
miel, d. mel, isl.
mjol, fsax. o. fht.
melo, feng. melu; av germ.
melwa, till den ieur. roten
mel, krossa, söndersmula (se
MALA). – Jfr
MJÄLA, sbst.¹,
MJÄLL, sbst.¹ o. adj.]
[MJÖL 1]
1) gm krossning l. malning framställt pulverliknande stoff av de från skalen mer l. mindre befriade frukterna o. fröna resp. rotknölarna av vissa kulturväxter, i sht olika sädesslag o. andra stärkelserika växter (bönor, ärter, potatis o. d.), vilket användes vid bakning, matlagning o. d.; mald spannmål; äv. i utvidgad anv., om liknande stoff av annat slag, avsett för dylik användning. Fint, grovt, vitt mjöl. Siktat mjöl. Sammalet mjöl, Osiktat. OPETRI Tb. 13 (
1524;
uppl. (
1929).
Packatt miöll – 24 t(un). nor. TullbSthm 3/6 1581.
Oxekiött med bräntt miöhl och Löök. HovförtärSthm 23/ 2 1667. Skal af miölet hakas spisbröd, så sigtas det intet, vtan sållas allenast.
DAHLMAN Reddej. 160 (
1743).
Han hade låtit mala Renmossa .. til mjöl, och gjorde nu försök, at härsf baka bröd. LINNÉ Vg. 11 1747; jfr
2. Af hvete fås det hvitaste och mest närande mjöl.
ArbB (
1887).
Husmodern .. hör i sitt skåp (i sportstugan) förvara .. kryddor, .. mjöler och gryn. SvD(B) 1937, nr 170,
8. 6. jfr
AGN-,
BAK-,
BARK-,
BÖN-,
DRÅS-,
EFTER-,
FODER-,
GRYN-,
HAVRE-,
KORN-,
KRAPT-,
KVARNTULL-,
LINFRÖ-,
MAT-,
POTATIS-,
RÅG-,
SIKT-,
SOJA-,
SPIS-,
VETE-,
ÄRT-MJÖL m. fl. – särsk.
[MJÖL 1.a]
a) i oråspr. Han skal hafua myckit mööl som skal igenstoppa huars manz mundh. SVOrds. A 8 a (1604). Man kan ey bådhe blåsa, och haffua miöl i munen. Därs. B s b. Gott Miöl haar och sina Sådor.
GRUBB 272 1665. Mwsen mätt, är Miölet beskt.
DENS. 34.
[MJÖL 1.b]
b) mer l. mindre bildl. o. i jämförelser.
Jagh hadhe öfwergifit the tanckar, .. någon hielp at wenta, .. för ty iagh ingen wiste, som icke sielf skulle ätta miölet och spijsa migh medh agnarna. GUSTAF II ADOLF 45 (
1630).
Thet tridie Brefwet är jämwäl vpdichtat, och aff samme slags Miöl som thet andra. SCHRODERUS Os. 1: 174 (
1635).
HEDENVIND-ERIKSSON Hjul. 56 1928. särsk. i vissa stå MJÖL,
ssgr ende uttr.
[MJÖL 1.b.α]
α) (
mindre br.)
tala som omman [MJÖL 1.b.β]
β) få mjöl i munnen, bli torr i munnen, sä att man har svårt att tala, inte kunna få fram ett ord, bli stum. ADELSKÖLD Afv. 68 (
1892).
[MJÖL 1.b.γ]
γ) Fa (l. föra) rent mjöl i påsen (l. skäppan), inte ha (gjort) ngt som behöver döljas, vara oförvitlig, redbar, renhårig, ha "rent bröd i påsen". ÖSTERGREN (
1932).
NILSSON HistTärs 166 [fel: fattas årtal]
[MJÖL 2]
2) om stoff l. ämne som till konsistens l. utseende liknar mjöl, finpulveriserad massa. EHRENSVÄRD Brev 1: 6 (
1779).
Alm(Sthm) 1850,
s. 41 (om benmjöl ss. gödningsämne). Hvitmållan .. har .. hela örtståndet tätt öfverdraget med ett "mjöl" af blåslika harbildningar.
MF 3: 273 1878. 2NJr 4:
1413 (
1905;
om cemcnt). – jfr
ALUN-,
BARK-,
BEN-,
BORR-,
BARG-,
GIPS-,
GLAS-,
HORN-,
KALK-,
KLINK-,
KÖTT-,
LER-,
MASK-,
SLAGG-,
STEN-,
TEGEL-,
TORV-,
TRA-MJÖL m. fl. – särsk.
[MJÖL 2.a]
a) (
numera bl. tillf.)
bot. om frömjöl l. ståndarmjöl; förr äv. om sporer o. d. LINN Ul. iy (1745; om eporer hos ui. sctum). PhyssH 55 (1776). TletA H 1788, s. 176 (um
svamp. eporer). jfr
BLOM-,
PRO-,
STÅNDAR-MJÖL m. fl.
[MJÖL 2.b]
b) (
†)
nsi.ner. om pulver som uppkommer av en bärgart o. d. gm gnidning l. rivning. rJctAH 1746,
s. 23. jfr bärBarts-mjöl.
[MJÖL 2.c]
c) (
numera knappast br.)
bärgv. krossad malm med ringa kornstorlek. VetAb 1763,
s. 314.
JernkA 1903, Bib. s. 26
A
:
–
(2 c) MJÖL-AFTER. (
†)
bärgv. mjölfin after. JerakA 1827,
s. 312.
–
MJÖL-ARTAD,
p. adj. Ett gulbrunt mrölartadt öfverdrag (Tå torkade fkonj. EKENBERG (o. LANDIN) 262 (
1889).
–
MJÖL-ASK. (
†)
jfr ask, sbst.², o. -äeka. Bouppt. Sthm a/¹² 1g84. BoupptRasbo 1771.
–
MJÖL-BAGGE.
Lool. om vissa skalba ggar vilkas larver liksom skalbaggarna själva leva av mjöljrester), kli m. m. [MJÖL-BAGGE.ssg 1]
1) om Tenebrio molitor Lin., vanliga mjölbaggen; jfr mjölnare b. SCHEUTZ nJatH 169 (
1843).
[MJÖL-BAGGE.ssg 2]
2) om skalbagge av släktet Tribolium, särk. T. des. truCtor Dyttenb., svartbruna mjölbaggen, o. T. Castaneuni kerbst, rostbruna n)jölba@gen. 4Hrchm 13: 341 (
1930).
Meddstat (Jäxhkydd. 41: , (
1945).
–
MJÖL-BALJA. (
†)
jfr baV6i sbst.² ¹. Bouppt. Sthm i/i 1655. Bouppt Växjö 1781.
–
MJÖL-BANAN.
(frukt av) bananarten Musa paradisiACA Lin., som är rik på stärkelse som efter torkning kan malas till mjöl, pisang, vanlig banan. JÖNSSON Cagnv. 1 1910.
– (
1,
2)
MJÖL-BESTRÖ,
v. vanligen 1 p. pf. ajölbeströåda vingar. HAGBER Shaksp. 8: 199 (
1849;
i bild).
Det mjölbeströdda hakbordet. GRAFSTRÖM Komd. 2j4 (1892). –
MJÖL-BILL,
m. l. r. zool. skalbagge av släktet Tenebrio Jin., i sht arten T. molitor Jin., mjölbagge; jfr bill, shst.2 THOM SON Jmsect. 69 (
1862).
–
MJÖL-BINGE.
[fsv. miolbinge]
binge l. lår fOr förvaring av mjöl. CGR 18: 43 (1546).
– (
3)
MJÖL-BLOMMA,
r. l. f. (1 sö-dra Sv., †) -blomster. RETZ(Us FlObc. 5X (180B).
– (
2)
MJÖL-BLOMSTER.
( miel- 1751 osv. mel- 1751–-c. 1870 fr sv. dial. mclblomster [ (i södra Sv., bygdemålsfärgat) växten
Primula farinosa Lin., niajviva, med på undersidan vitmjöliga blad.
JINE Sk. 68 (
1751). FRIEs
OrdI,. (c. 1870.
– (
2)
MJÖL-BLÅSA,
r. l. f. (†) (individ av) slamsvampsläktena Tubulina Pers. o. Licea Schrad., i sht av arten Licea fallax (Pers.) Fr. (som likt blåsor sitta på trädstammar o. ge ifrån dig ett mjölliknande sporstoft).
Liljeblad Fl. 675 1816.
SCHÜCK 1854.
–
MJÖL-BOD.
( mjöl- 1551–1934. mjöle- 1621 jfr bod sbst.¹ ². ZSthmTb. 2: 142 (1551 ). BLANCHE Dfrd. 14 1847.
–
(2 C) MJÖL-BOKA,
v., -ning. (†) bärgv. krossa l. pulverrsera (malm) till mjol; jfr boka, v.¹
b. RINMAN JämH 256 (
1782).
JcmkA 1901,
s. 361.
Ssg:
–
mjölboknings-malm. (
†)
tvikmalm. JernkA 1864,
s. 2Y7.
–
MJÖL-BUNKE.
jfr bunke 6. BoupptRflebo 1762.
– (
2)
MJÖL-BÄR.
( mjöl- 1638 –(1934).
Mlöla- 1745–189o. mjöle- 1762 [jfr dan. o. nor. melbar, t. uehibceren, pl.]
[MJÖL-BAR.ssg 1]
1) mjölon. FRANCKENIUS Spec. F 4 a (1B38). Folkletnst. 5: ISe (1934) [MJÖL-BAR.ssg 3]
3) (
†)
– deg-bär. JUSLENIUS 367 1745.
[MJÖL-BAR.ssg 3]
3) (
†)
om (bären hos) växten Arbutus unedo Jin. TrL LANDZ D 1 a (1B83).
Ssgr (1 allm. till =bär 1):
–
mjölbärs-blad.
JINDGREN Säkem. 1902.
–
mjölbärs-gräs. (†j mjölonris. Ostampatt miöhibährsgräss.
Bouppt. Sthm 1685 s.
54 a, Bil.
(efter gaare). –
mjölbärs-löv. (
†) mjölbärsblad.
Bopt Ixjö 1837. -ris. särsk. (†) till
-bär 3, om växten arbutus unedo Ll-n Miölbärsrijses watn. FORSIUs
Min. 25 (c. 1615).
–
mjölbärs-löv. (
†)
trol. busken Zizyphus (Palurus) vulgaris Jam. FRANCKENIUS Spec. E 3 a
1659.
–
MJÖL-CYLINDER.
kvarn. i en valskvarn: Cyllnder varigenom mjölet passerar mellan de olika valsparen. TT 1874, s. 75.
–
MJÖL-DAMM,
n. [jfr t.mehistaub]
mjöi som i form av ett finfördelat stoft vid malningen ryker omkring i kvarnar o. mjolmagasin. TÖRNEVALL D 1 a 1694
–
MJÖL-DOFT.
[MJÖL-DOFT.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
== -damm; jfr doft I 1. BOLAVI 130 b
1578.
NDA 1914,
nr 126, s. 8. [MJÖL-DOFT.ssg 2]
2) (
†)
bot. svampen Sporotrichum roseum Lk (som liknar mjöldamm). Liljeblad Fl. 682 (1816). DALIN (
1853) .
[MJÖL-DOFT.ssg 3]
3) (
numera föga br.)
liten smula mjöl, ett litet grand mjöl, "mjölkorn",; jfr doft I 6, ävensom -korn. KOLMODIN QYSp. 1: 42 (
1732).
Icke ett mjöldoft fanns i hans tjäll/ Och icke ett ax uppå logen. AAGRAFSTRÖM 1: 151 (
1832,
1864).
AGRELL Landsb. 46 (
1887).
[MJÖL-DOFT.ssg 4]
4) doft l. lukt av mjöl. ÖSTERGREN 1932.
–
MJÖL-DOFTA,
v bag. beströ l. pudra (ngt) med mjöl; vanl. i p. pf.,; jfr dofta I 3. En mjöldoftad (bak-)plåt. EKBERG Hvad äta? 297
1899.
SYD 9/7
1927, Bil. s.
4. –
MJÖL-DRICK. (
†)
– -dryck; jfr drick 1. IERICI Colerus 2: 27 (
c. 1645.
CAEHRENSVÄRD Brev 1: 220 1791 –
MJÖL-DRUM.
I+) träränna varlgenom nJjöl urtappades ur större behållare. DALIN FrSvLex. 1: 42 (
1842). SCHULTHESS (
1885).
–
MJÖL-DRYCK.
[jfr nor meldrikke, t. mchl(rank]
med mjöl tillsatt dryck ss kraftfoder åt boskap (vid sjukdomj, i sht åt honefter förlossning. IERICI Colerus 2: 227 (c. 1B45) jurdrin en bör under förstoppning, för gräs1 ätare utgöras af mjöl- eller kliåryck.
LDNDBERG HuidjSj. 333 (
1868).
Ssg:
–
mjöldryck-kalv.
kalv uppfödd med mjöldryck. liANT 1915, s. 336.
–
MJÖL-DRYG.
(†j om säd: som ger mycket mjöl, mjölrik. MÖLLER (
1807).
–
MJÖL-DUNST (
†)
-= -damm; j4r dunet 4. IBSSIN Bref 1: 395 (
1755)
–
MJÖL-DUST.
[jfr d. mcldyst]
(
†)
== -damm; jfr dugt, sbst.¹ ¹. NVeöBl. 1851,
nr 22, s. 2.
–
MJÖL-ELEVATOR kvarn. med skopor för transport av mjöl i vertikal led inom en kvarn.
–
MJÖL-EXPLOSION.
orsakad av antänt mjöldamm. TT 1878 s. 211.
–
MJÖL-FAT. (
numera bl. tillf.)
fat l. skäppa för förvaring av mjöl. Linc. (
1640;
under coix).
WIKFORSS 2: 131 1804.
–
MJÖL-FIN.
i fråga om stoftartade ämnen: som har ytterst liten kornstorlek; finpulveriserad. ATTERBOM Minn. 56 (i senare bearbetat brev fr.
1817)- Den mjölfina vintersnön.
BECKMAN Amer. 1: 9 (
1883).
Mjölfin sand. SörmlB 63 1918.
–
MJÖL-FJÄDRING. (
numera bl. tillf.)
jfr fjädring 4. NerAlleh. 1871,
nr 41, s. 2.
–
MJÖL-FLOTT,
r. l. m. (
†)
kvalsterdjuret Tyroglyphus siro Lin. (som förekommer i ost o. i större massor ser ut som ett mjölliknande pulver), ostor. DAHLBOM Insekt. 337 1837.
–
MJÖL-FLÄCK. särsk. (
†)
om mjölvit fläck i huden, orsakad av viss sjukdom. WESTE (
1807).
SCHULTHESS (
1885) .
–
MJÖL-FODRING.
lant. utfodring (av kreatur) med mjöl(dryck). LAHT 1908,
s. 171.
–
MJÖL-FORA,
r. l. f. jfr fora, sbst.¹ ¹. GT 1788,
nr 9, s. 1.
– (
1,
2)
MJÖL-FORM.
pulverform; jfr form I. I mjölform. BERZELIUS Kemi 4: 190 (
1827;
om stärkelse). EldhandvSkjutsk. 2: 7 (
1877;
om krut).
–
MJÖL-FORMIG.
som har mjölliknande konsistens. RINMAN 2: 499 (
1789).
SFS 1908,
nr 87, s.
l. –
MJÖL-FRI.
fri från mjöl. Mjölfritt kli. SvKock. 232 1837.
– (
1,
2)
MJÖL-FULL. (
numera föga br.)
full av l. med mjöl, mjölig. JUSLENIUS 130 (
1745).
STRÖM Skogsh. 61 (
1830;
om hanblommor hos tall).
–
(2 c) MJÖL-FÖRING. (
†)
bärgv. avsklijande l. sortering i en särskild apparat av de finaste partiklarna vid malmbokning; äv. konkretare, om (gången genom) dylik sorteringsränna. JernkA 1827,
s. 277. I en väl skött mjölföring afsätter sig fullt 90 % af det insläpta godset.
WETTERDAL Grufbr. 342 (
1878).
Ssg (bärgv., (†):
–
mjölförings-apparat.
TT 1902,
K. s. 35.
– (
2)
MJÖL-GALLÄPPLE ~⁰²⁰. galläpple av mjölig konsistens (förorsakad av vissa gallstekelarter). BOHEMAN ÅrsVetA 1855–56,
s. 23.
–
MJÖL-GALÄR. (
förr)
galär som fraktade mjöl. ReglStyrFl. 1836,
s. 104.
GYNTHER Förf. 5: 70 (
1858;
möjl. efter handl. fr. 1752.
– (
2)
MJÖL-GRÄS.
(i vissa trakter, †) växten Chenopodium album Lin. (vars blad ha mjöligt utseende på grund av den täta beklädnaden med blåslika hår), svinmolla; äv. om C. viride Lin. LINNÉ Fl. nr 219 (
1755;
C. viride).
WAHLENBERG FlSv. 158 (
1824;
C. album).
NYMAN VäxtNatH 2: 219 (
1868;
C. album).
–
MJÖL-GRÖT.
[fsv. miolgrÖter]
kokad av mjöl (o. icke av gryn; jfr havre-mjöls-, råg-mjöls-gröt. HIORTER Alm. 1745,
s. 8.
RUNEBERG 1: 42 1832.
Mjölgröt och kål är bondens läkedom. SvOrdspråksb. 64 1865.
Avledn. –
mjölgrötig ,
adj. (
enst.)
bildl.: grötmyndig. Tjocka patroner med mjölgrötigt mod. FRÖDING Eftersk. 1: 140 (
1888,
1910).
–
MJÖL-GÅNG; pl.
-ar. (
i fackspr.)
om den finräfflade, mot den yttre kanten belägna delen (cirkelringen) av en kvarnsten. Budk(Brage) 1927,
s. 34.
–
MJÖL-GÖPEN. (
†)
handfull mjöl; jfr göpen 2. DALIN Arg. 2: 198 (
1734,
1754.
–
MJÖL-HALT,
r. l. m. QLm. 1: 18 (
1833;
i fråga om potatis). UtsädT 1906,
s. 257.
–
MJÖL-HALTIG.
VetAH 1776,
s. 258.
Mjölhaltiga (rot-)knölar. Därs. 1810,
s. 109.
Avledn.
–
mjölhaltighet ,
r. l. f. Hvetets mjölhaltighet. SvT 1852,
nr 228, s. 3.
–
MJÖL-HANDLANDE,
m.||ig. == -handlare. Bouppt Växjö 1882.
–
MJÖL-HANDLARE.
person som driver handel med mjöl. LIND 1749.
–
MJÖL-HUS.
[fsv. miolhus]
(
†)
(avbalkning l. rum i) förrådsbod för mjöl; jfr -lår. VarRerV 23, 41 1538. Landsm. VIII. 2: 4 1891.
–
MJÖL-HÅL.
kvarn. hål i kvarnkista (se d. o. 2) varigenom mjölet tappas ut. TT 1878,
s. 233.
– (
2)
MJÖL-HÅR. (
mindre br.)
bot. koll., om små, lätt lossnande hår som bekläda vissa växter (som på grund av håren kännas l. se ut att vara mjöliga). 2NF 1912.
–
MJÖL-HÅRD. (
mindre br.)
bag. om deg, bakvärk o. d.: som är tillsatt med (allt för) mycket mjöl. Julbullarna böra för att ej spricka under torkningen bakas mycket mjölhårda. UpplFmT 43: 128 1931.
–
MJÖL-HÄRBÄRGE ~⁰²⁰. (i vissa trakter)
mjölbod. PT 1904,
nr 48 B, s
1. –
(2 c) MJÖL-HÄRD. (
†)
bärgv. härd avsedd för anrikning av malm som krossats till mjölstorlek, varigm ofyndiga bärgartskorn avskiljas från malmkornen. RINMAN 2: 273 1789.
JernkA 1827,
s. 304.
– (
2)
MJÖL-JORD.
( mjöl- c. 1770. mjöla- c. 1770 (i vissa trakter, †) mjölig, finkornig jord. NorrlS 1–6: 39 (c. (1770). Därs. 40.
– (
2)
MJÖL-KALK. (
i fackspr.)
pulverformig kalk som erhålles därigm att bränd kalk upptager fuktighet ur luften, självsläckt kalk; äv. om gödningskalk. SCHULTHESS (
1885).
SFS 1920,
s. 2537.
–
MJÖL-KAMMARE. (
förr)
jfr kammare, sbst.² ² c.Linc. (
1640;
under cella).
LdVBl. 1826,
nr 27, s. 4.
–
MJÖL-KAR.
[MJÖL-KAR.ssg 1]
1) (mindre) kar l. kärl med l. utan lock (vanl. hängande på vägg) för förvaring av mjöl; jfr -vacke. BoupptSthm 14/6
1670.
Katal ÅhlenHolm 35: 255 1915.
[MJÖL-KAR.ssg 2]
2) (
†)
kvarn. kvarnkista (se d. o. 2. TT 1878,
s. 235.
–
(2 c) MJÖL-KIS. (
†)
bärgv. bärgblandat gods som vid omvaskning av "mjölslig" lägger sig mot lister nedanför dukarna på planhärdarna. RINMAN 2:
1113 1789.
–
MJÖL-KISTA.
[MJÖL-KISTA.ssg 1]
1) till 1: mjölbinge, mjöllår. VocLib. avd. 36 (c. 1580. [MJÖL-KISTA.ssg 2]
2) (
†)
bärgv. till 2 c, vid bokvärk för malmkrossning: den första kistan l. låren varigenom den krossade malmen medelst en vattenström bortföres från bokvärket o. vari de grövre partiklarna avsätta sig (under det de finare fortsätta till efterföljande slamkista). RINMAN 2: 162 (
1789).
ALMROTH Kem. 746 (
1834).
–
MJÖL-KLIMP.
klimp av mjöl; äv. (kok.): på visst sätt anrättad sådan klimp i soppa. LIND (
1749).
WARG Bih. 14 (
1765;
i köttsoppa).
–
MJÖL-KLISTRA. (
i fackspr.)
bestryka (ngt) med mjölklister. JernkA 1884,
s. 377.
–
(2 a) MJÖL-KNOPP. (
†)
bot. ståndarknapp. VetAH 1773,
s. 291.
– (
2)
MJÖL-KNOTTRIG. (
†)
bot. knottrig o. mjölig, vårtluden. NYMAN VäxtNatH 1: 352 (
1867;
om frukterna hos Tilia parvifolia Ehrh.).
– (
2)
MJÖL-KNÖL. (
†)
bot. mjölgalläpple. BOHEMAN ÅrsbVetA 1855–56,
s. 23.
–
MJÖL-KORN.
ytterst obetydlig mängd av mjöl; äv. oeg.; jfr korn 10, doft 3. (Vi hopskrapade .. sista mjölkornet i våra matpåsar. ÖDMANN Mpark 337 (
1800).
SvFolks. 282 1849.
–
MJÖL-KROPP. (
i fackspr.)
frövita (se d. o. 1. LINDBERG Ölbr. 9 (
1885).
LAHT 1906,
s. 392.
–
MJÖL-KRUKA.
avsedd för l. innehållande mjöl. DALIN 1853.
– (
2)
MJÖL-KRUT. (
i fackspr.)
finpulveriserat krut, raketkrut; motsatt: kornat krut l. kornkrut. ArkliR 1561, avd.
14. TÖRNGREN Artill. 1: 10 (
1794).
STARCK Kemi 119 (
1931).
–
mjölkröson-ris. (
†)
mjölonris. FRANCKENIUS Spec. E 2 b 1659.
– (
2)
MJÖL-KUMLOR ~kum²lor l. -ωr, l. -KOMLOR ~kom²-, sbst. pl. (-kom- 1903 osv. -kum- 1907 [sv. dial. (Norrl.) mjölkomlor; jfr sv. dial. (Finl.) kummel, växtknopp, nor. dial. kumul, blad- l. blomknopp; antingen ombildning av -kumror i anslutning till kummel, kumul o. dyl. l. kanske snarare en l-avledn. till den germ. roten kemb i kummel, sbst.³, kummer, sbst.², nor. dial. kumla, f.. kuml, m., kwmle, m., klump, isl. trékumbr, träkubb, o. kanske besläktat med lat. gemma, knopp]
(i Norrl., bygdemålsfärgat) guldgula, klumpformiga l. kotteliknande ombildningar av unga granskott med mjöligt, ätligt innehåll, orsakade av skålroststadiet Aecidium coruscans Fr. av rostsvampen Chrysomyxa ledi Alb. & Schw. 2NF 1: 205 (
1903).
KROK o. ALMAUIST Fl. 2: 299 (
1907).
–
MJÖL-KUMROR ~kum²ror l. -ωr, l. -KOMROR ~kom²-, sbst. pl. (-kom- 1886 osv. -kum- 1886 osv. )
[avledn. av kummer, sbst.²;rfr -kumlor]
(i Norrl., bygdemålsfärgat) == -kumlor. BotN 1886,
s. 189. SVSkog. 365 1928.
–
MJÖL-KVALSTER entomol. kvalsterdjuret Aleurobius farinæ Lin. (som i sht förekommer i mjöl), mjölor. DANNSTRÖM Hering 174 (
1848).
–
MJÖL-KVARN.
( mjöl- 1551 osv. mjöle- 1552 (†) kvarn för malning av mjöl. G1R 22: 175 1551. GFHJORTBERG 1772 hos BARCHÆUS LandthHall. 120.
Ssgr:
–
mjölkvarns-ränta,
r. l. f. (
förr)
kam. o.
hist. grundskatt som åvilade "mjölkvarn". LMil. 2: 87 1687.
BtRiksdP 1896, 4Hufvudtit-, Bil.
12,
s. 2.
–
mjölkvarns-stånd.
(-kvarna-) (†) == -kvarn-ställe.
HammarkDomb. 4/7 1608.
–
mjölkvarns-ställe.
(-kvarn- 1714. -kvarne- 1647 (†) kvarnställe. ÅngermDomb. 1647, s. 88. Fatab. 1913, s. 173 1714.
–
MJÖL-KVAST.
kvast (l. fjädervinge) att sopa mjöl med. ÖSTERGREN 1932.
–
MJÖL-KÄRNA,
r. l. f. (
tillf.)
frövita. 2NF 18: 23 1912.
–
MJÖL-LAG,
m. (†) mjöldryck; jfr lag, sbst.² ¹. RÅLAMB 13: 6 1690.
– (
2)
MJÖL-LAV bot. laven Ramalina farinacea (Lin.) Ach. (som har mjöligt utseende, emedan ett vitt stoft av soredier förekommer på bålens kanter). VetAH 1794,
s. 20.
FRIES Ordb. 67 (c.
1870.
– (
2)
MJÖL-LUS.
zool. individ av insektsfamiljen Aleurodidæ (vars kropp hos fullbildade individer är betäckt med ett vitt, mjölliknande sekret). 2NF 33: 487 1922.
–
MJÖL-LÅR,
r. l. m. mjölbinge. VarRerV 41 1538.
–
MJÖL-LÖS,
adj. Stundom gifva de tidiga blommorna (hos bovete) inga eller mjöllösa korn. LUNDEQUIST Landtbr. 269 (
1840).
–
MJÖL-MAGASIN.
jfr magasin 1. PT 1758,
nr 2, s. 2.
–
MJÖL-MAJS.
majssort med mjölig kärna, "puffmajs". JÖNSSON Gagnv. 141 (
1910).
–
MJÖL-MALNING.
Tiden 1848,
nr 28, s. 4.
–
MJÖL-MASK; pl.
-ar. larv av mjölbagge; äv. koll.
LIND 1738.
–
MJÖL-MAT.
tillredd huvudsakligen av (mjölk l. vatten tillsatt med) mjöl. AGARDH Thskr. 1: 7 (
1843,
1855).
–
MJÖL-MATTA,
r. l. f. (
i sht i fråga om ryska förh.)
handel. fyrkantig mjölbal, hårt packad i säckvävsmattor; jfr matta, sbst.¹ ¹ e. TOPELIUS Vint. I. 1: 21 (
1863,
1880).
FURUHJELM Männ. 228 (
1932;
om ä. förh.).
– (
2)
MJÖL-MO.
(i vissa trakter, †) mo (se MO, sbst. [MJÖL-MO.ssg 2]
2) med mjölfin jord. NorrlS 1–6: 48 (c. 1770.
– (
2)
MJÖL-MOLLA. (
i vissa trakter)
växten Chenopodium album Lin., svinmolla. NYMAN HbBot. 338 (
1858).
–
MJÖL-MOS.
[fsv. miolmos; jfr mht. mel muos]
(
†)
mjölgröt. SCHULTZE Ordb. 3151 (c.
1755.
–
MJÖL-MOTT.
Zool. mottfjärilen Pyralis farinalis Lin. (vars larver leva huvudsakligen av mjöl). SCHULTZE Ordb. 3060 (c.
1755.
–
MJÖL-OST.
(i Norrl.) ost(kaka) tillredd av mjölk l. grädde med tillsats av mjöl o. använd ss. efterrätt. LINNÉ Skr. 5: 94 (
1732).
NORDSTRÖM Luleåkult. 66 (
1925).
–
MJÖL-POTTA. (
†)
skål för mjöl. BoupptSthm 26/7
1654.
–
MJÖL-PRODUKTION.
Handlnd. 951 1927.
–
MJÖL-PRÅM. (
förr)
pråm varpå mjöl fraktades. PH 6: 3661 (
1755).
–
MJÖL-PUDDING.
kok. tillredd av mjölk o. mjöl m. m.
WARG 464 (
1755).
LANGLET Husm. 443 (
1884).
–
MJÖL-PUDRAD,
p. adj. pudrad med mjöl. ÖSTERGREN 1932.
– (
2)
MJÖL-PULVER.
[MJÖL-PULVER.ssg 1]
1) (
†)
om lupulinkörtlarna på humle. BROMELIUS Lup. 43 (
1687).
SERENIUS EngÅkerm. 244 (
1727).
[MJÖL-PULVER.ssg 2]
2) [efter t. mehlpver]
(
†)
mjölkrut (för fyrvärkeripjäser). DALIN 1853.
–
MJÖL-PUNG.
(-punger) (†) mjölpåse, mjölsäck; använt ss. okvädinsord. RONDELETIU 34 1614.
–
MJÖL-PÅSE.
jfr -säck. BARCHÆUS LandtHall. 69 (
1773).
–
MJÖL-RIK. (
i fackspr.)
om sädesslag, potatis o. d.: som ger mycket mjöl. GADD Landtsk. 3: 444 (
1777;
om kärnan i bovete).
LUNDEQVIST Lantbr. 288 (
1840;
om potatis).
–
MJÖL-RIVA,
r. l. f. (
i Finl.)
näverlåda för (förvaring av) mjöl. HERTZBERG Paivärianta 3: 195 (
1886).
–
(2 c) MJÖL-RÄNNA,
r. l. f. (
numera knappast br.)
bärgv. ränna för sortering av uppslammad malm i olika kornstorlekar. RINMAN 1: 292 1788.
WETTERDAL Grufbr. 341 (
1878).
–
MJÖL-RÄNTA,
r. l. f. (
†)
mjölkvarnsränta. SERENIUS (
1734;
under meal).
BRANTING Förf. 2: 368 (
1829;
efter handl. fr. 1779.
–
MJÖL-RÖRA,
r. l. f. mat (för människor l. djur) som hoprörts av vatten o. mjöl; stundom nedsättande, i sht i bildl. anv. WASENIUS Norrl. BoskSk. 70 (
1751).
RYDBERG KultFörel. 4: 498 (
1887). Irländarne hafva en förkärlek för filosofisk mjölröra i stället för äkta teologi.
Därs. 5: 117. – (
2)
MJÖL-SAND.
mjölfin, pulverformig sand, mjäla; förr äv. geol. om jordart med kornstorleken 0,07 – 0,02 mm. (Älvorna översvämma och) upfylla det oslagna (höet) med mjölsand och grus. NorrlS 1–6: 3 (c. 1770. LAHT 1903,
s. 243.
Därs. 1912,
s. 459.
–
MJÖL-SIKT; pl.
-ar. för siktning av mjöl.
VarRerV 28 1538.
GRFSTRÖM Kond. 8 (
1892).
–
MJÖL-SIKTARE. (
i Finl.)
person som har till yrke att sikta mjöl. MEURMAN 1847.
–
MJÖL-SIKTNING.
SPF 1859,
s. 411.
–
MJÖL-SKATT. (
förr)
omsättningsskatt på försäljning av mjöl. Hl LEBRAND Medelt. 1: 402 1884.
–
MJÖL-SKIVLING bot. (individ av) svampsläktet Clitopilus Fr. (som luktar som nymalet mjöl); förr äv. innefattande l. förväxlad med (vissa arter av) släktet Tricholoma Fr. (musseroner). Gråvita mjölskivlingen, C. prunulus (Scop.) Fr. Gulvita l. allmänna mjölskivlingen, C. orcella Bull. WIKSTRÖM Årsb VetA 1837,
s. 451. SDS 1917,
nr 246, s. 9.
–
MJÖL-SKOFFA,
r. l. f. mjölskopa. Bouppt Växjö 1838.
–
MJÖL-SKOPA,
r. l. f. BoupptVäxjö (
1782).
Mjölskopa .. av bleckplåt, med bakstycke och handtag av trä. KatalÅhlénHolm 37: 134 1916.
–
MJÖL-SKRUV.
kvarn. (rör l. ränna med) arkimedisk skruv som forslar mjöl i horisontell led inom en kvarn, "snigel", -"snäcka". UB 5: 30 (
1873).
TT 1878,
s. 236.
–
MJÖL-SKYFFEL.
(större l. mindre) skyffel att ösa mjöl med. BoupptVäxjö 1872.
–
MJÖL-SKÄMMA.
r. l. f. (
†)
om ngt som innebär onyttig användning av mjöl. LAGERLÖF Spannem. 64 (
1719).
(Brännvin) är icke allenast malt- och miölskäma, utan och magskäma. BROMAN Glys. 3: 125 (c. 1730.
–
MJÖL-SKÄPPA.
Linc. (
1640;
under coix).
– (
12)
MJÖL-SLANGEKRUT. (
†)
mjölkrut till slangor o. d.; motsatt: kornkrut. ArkliR 1562, avd.
14. –
(2 c) MJÖL-SLIG. (
†)
bärgv. finpulveriserad malm som genomgått vaskning. RINMAN 2: 162 1789.
–
MJÖL-SLUMP. (
mera tillf.)
rest l. återstod av mjöl(förråd). Af den sista mjölslumpen bakades två små bröd. SKOTTSBERG båtf. 278 (
1909).
–
MJÖL-SOPPA,
r. l. f. jfr -välling. MÖLLER 2: 364 (
1785).
LÖWEGREN Hippokr. 2: 04 (
1910).
–
MJÖL-SPADE.
jfr -skopa. HALLSTEN o. LILIUS 1896.
–
MJÖL-SPISÖL. (
†)
ett slags öl berett av vetemjöl m. m. JUSLENIUS 130 1745.
VetAH 1772,
s. 231.
–
MJÖL-STARK. (
†)
om bakvärk, deg o. d.: som innehåller (allt för) mycket mjöl. VetAH 1774,
s. 344.
–
MJÖL-STOFT.
[MJÖL-STOFT.ssg 1]
1) till 1, == -damm. BOLAVI 128 a (
1578).
(Mjölnarnas) ansigten och kläder voro hvitpudrade av mjölstoft, STIERNSTOLPE DQ 3: 328 1818 [MJÖL-STOFT.ssg 2]
2) till 2. TRIEWALD Förel. 2: i 2 b (
1736;
om finfördelad metall).
–
MJÖL-STÅNDA,
r. l. f. (
i vissa trakter)
jfr -tunna. Bouppt Växjö 1817.
RedNordM 1926,
s. 22 (om ä. förh.) .
–
MJÖL-SURROGAT.
SFS 1918,
s. 1433.
–
MJÖL-SÅDOR, pl.
kli. LIND (
1738;
under kleien).
–
MJÖL-SÅLL.
för sållning av mjöl. LIND (
1738;
under mehl-sieb).
–
MJÖL-SÄCK.
( mjöl- 1624 osv. mjöle- 1891 [jfr isl. mjǫlsekkr]
avsedd för l. innehållande mjöl. RUDBECKIUS InsPuer. B b (
1624).
Ju mer man slår på mjölsäcken, ju mera dammar det. GRANLUND Ordspr. (c.
1880. särsk. (
vard.)
i jämförelser, med nedsättande bet. Falla som en mjölsäck till golvet. Du har .. förstånd som en mjölsäck. TOPELIUS Vint. I. 1: 141 (
1863,
1880).
(Du) sitter .. som en mjölsäck. Räta på dig!
BERGMAN JoH 172 (
1926).
–
(2 c) MJÖL-SÄTTMASKIN ~⁰⁰². bärgv. sättmaskin i vilken uppslammad "mjölig" malm behandlas för frånskiljande av det ofyndiga gråbärget från malmkornen. JernkA 1888,
s. 310.
Därs. 1903,
s. 326.
–
MJÖL-TINA,
r. l. f. (
i vissa trakter)
jfr -äska. Bouppt.Sthm 11/12 (
1677).
BoupptVäxjö 1779.
–
MJÖL-TORR.
torr som mjöl. Det mjöltorra dammet. ÖBERG Makt. 2: 25 (
1906).
–
MJÖL-TRANSPORTÖR,
r. l. m. (
i fackspr.)
maskinell anordning för transport av mjöl. TT 1878,
s. 235.
–
MJÖL-TRÅG.
HAMMAR 1936.
–
MJÖL-TULL. (
förr)
mjöl som erlades till staten ss. avgift (accis) vid förmalning av säd. STIERNMAN Com. 1: 952 (
1627).
GUSTAF II ADOLF 311 1627.
–
MJÖL-TUNG. (
mera tillf.)
om maträtt: tung på grund av allt för riklig tillsats av mjöl. HEIDENSTAM Tank. 10 (
1896,
1899).
–
MJÖL-TUNNA,
r. l. f. tunna för förvaring av mjöl; förr äv.: (en) tunna mjöl. 2SthmTb. 3: 39 1553.
SthmTb. 26/9 1590.
WARG 37 1755.
–
MJÖL-UTBYTE ~⁰²⁰. konkret: utbyte av mjöl vid malning. BtRiksdP 1892,
I. 2: nr 8, s.
.
(Petkusrågen lämnar) väl bergad, större och ljusare mjölutbyte (än (andra rågsorter). LAHT 1901,
s. 131.
–
MJÖL-UTTAG ~⁰². kvarn. avlopp för mjölet från kvarnstenarna i en kvarn. AUERBACH 1911.
–
MJÖL-VACKE,
r. l. m., l. -VACKA, r. l. f. ( mjöl- 1658–1895. mjöle- 1556 (i vissa trakter)
== -kar 1. BtÅboH I. I: 38 (1556). LANGLET Husm. 836 (
1884).
–
(2 c) MJÖL-VASKNING. (
†)
bärgv. RINMAN 2: 1111 1789.
JernkA 1827,
s. 313.
–
MJÖL-VATTEN.
vatten blandat med mjöl. FISCHERSTRÖM 1: 32 1779.
– (
2)
MJÖL-VINGAD,
p. adj. (
†)
zool. om insektsordningen Lepidoptera: försedd med "mjöliga" vingar. STRÖM Skogsh. 295 (
1837).
– (
2)
MJÖL-VINGAR, pl. (
†)
om insektsordningen Lepidoptera, som har mjöliga (fjälliga) vingar. STRÖM Skogsh. 297 (
1837).
–
MJÖL-VISP. (
numera bl. tillf.)
GADELIUS Tro 2: 169 (i handl. fr. 1597.
–
MJÖL-VIT.
vit som (l. av) mjöl. SCHULTZE Ordb. 3166 (c.
1755. I det mjölhvita ansiktet lyste munnen som ett öppet sår.
BERGMAN Dröm. 64 (
1904).
– (
2)
MJÖL-VIVA,
r. l. f. (
i vissa trakter)
benämning på växterna Primula farinosa Lin., majviva, o. P. scotica Hook. (som ha vitpudrade blad). KINDBERG SvNamn 16 (
1905).
– (
2)
MJÖL-VÅRTA. (
†)
bot. fortplantningskropp hos lavar, bestående av svamphyfer o. algceller o. bildande ett stoft på bålens yta, soredie. HARTMAN Bot. 263 (
1843).
–
MJÖL-VÄLLING.
kokad av mjöl på vatten l. mjölk. BOLAVI 35 a (
1578).
Alla de som äta mycket mjölvälling, bli bleka. LINNÉ Diet. 2: 169 (c. (
1750).
LANGLET Husm. 189 (
1883).
–
MJÖL-VÄXT.
växt vars frukter (lämpa sig att) malas till mjöl. JÖNSSON Gagnv. 11 (
1910).
–
MJÖL-ÅKARE. (
†)
åkare som forslar mjöl. KlädkamRSthm 1576 B, s.
8 a.
Därs. 1583 D, s.
5 b.
–
MJÖL-ÄMNE.
VetAH 1774,
s. 359 (i
potatis). SvT 1852,
nr 16, s. 3 (i bananer).
–
MJÖL-ÄSKA,
r. l. f. (
i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
jfr -ask. HemslöjdsutsSthm 1880,
s. 108.
–
MJÖL-ÖGA. (
i vissa trakter)
kvarnöga. Budk(Brage) 1927,
s. 36.
–
MJÖL-ÖKA,
r. l. f. (
i vissa trakter)
mjöldryga; vanl. i pl. FRANCKENIUS Spec. B 3 a (
1638).
WALIN Födoämn. 85 1906.
–
MJÖL-ÖSA.
r. l. f. (i vissa trakter) redskap (skopa l. slev o. d.) att ösa mjöl med. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 46.
B
(
†):
C
(
†):
Avledn.:
–
MJÖLA ,
r. l. f. [jfr mjäla, sbst.¹]
(
i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
till 2: mojord, mjäla. NorrlS 1–6: 39 (c. (
1770).
HÖGBOM Norrl. 145 (
1906).
–
MJÖLING ,
sbst.¹ r. l. m. till 2. [MJÖLING.avl 1]
1) [namnet beror trol. på de mjöliga, pulverformiga överdrag som bildas av soredier]
(†) bot. växt tillhörande släktet Byssus Lin.; jfr glunga. FISCHERSTRÖM 4: 91 (
1792).
MEURMAN (
1847) .
[MJÖLING.avl 2]
2) l. ssgn
blå-mjöling, om ärtväxten
Vicia cracca Lin.