MJÖLKE mjöl³ke², sbst.², i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 m. l. r. ((†) n.
SJÖBERG Singstock 172 (1832;
i bet. 1));
best. -en; pl. -ar; i bet. 1 förr äv. MJÖLK,
sbst.², r. l. f. ( mjöl(c)k (miö-) c. 1645–1817. mjöl(c)ka (miö-), nom. c. 1635–1745. mjölke (miö-) 1538 osv. miolke 1752. molke 1738–1755 ) [fsv.
mialke (anträffat bl. ss. tillnamn för person; ordets eg. bet. oviss); jfr d.
mælke, nor.
mjølke, mjelke, nisl.
mjólkvi; avledn. av
MJÖLK, sbst.¹, med tanke på den mjölkvita färgen (jfr
MJÖLK sbst.¹,
1 d ). Formen mjölk är identisk med
MJÖLK, sbst.¹; jfr d.
mælk, mnt.
melk, t.
fischmilch]
[MJÖLKE.sbst2 1]
1) sädesvätska hos fiskar; äv. om det organ hos fiskhannen som avsöndrar sädesvätskan. VarRerV 55 (
1538).
Rom och Miölkan äre swåre til at förtäras. PALMCHRON SundhSp. 105 (
1642).
SUNDEVALL Zool. 81 (
1835). I Frankrike hade tvänne .. fiskare .. påfunnit, då de uppfiskade lekande Foreller, med hannarnes mjölke befrukta honornas rom.
DENS. ÅrsbVetA 1845–50 s. 345.
Landsm. 1926,
s. 26. jfr
FISK-,
KARP-,
LAK-,
SILL-,
STRÖMMINGS-MJÖLKE m. fl. särsk. (†) i oeg. o. utvidgad anv.
[MJÖLKE.sbst2 1.a]
a) om kalvbräss. LINDFORS 1824.
[MJÖLKE.sbst2 1.b]
b) i uttr. torr mjölke, om frömjöl hos växter. CELCIUS Alm. 1745,
s. .
[MJÖLKE.sbst2 2]
2) (
i vissa trakter)
fiskhanne. IERICI Colerus 1: 23 (
c. 1645).
Af sillen får man härstädes allenast mjölkar. VetAH 1748,
s. 111.
Ssgr (till
1):
A
:
–
MJÖLK-FULL,
adj. Alm(Gbg) 1763 s. 39.
–
MJÖLK-GÄDDA.
Honan eller rom-gäddan är altid större än hannen eller miölk-gäddan. SCHULTZE Fisk. 46 (
1778).
–
MJÖLK-PÅSE. (
†)
om organet. VetAH 1752,
s. 135.
–
MJÖLK-SAFT. (
†)
om sädesvätskan. VetAH 1752,
s. 136.
–
MJÖLK-SILL.
LIND 1: 895 1749.
–
MJÖLK-STINN,
adj. ² (adj.¹ se under mjölk, sbst.¹ ssgr). == -full.
NILSSON Fauna 4: XXII 1855.
B
:
–
MJÖLKE-SÄCK.
( mjölk- 1751–1852. mjölke- 1836 osv. ) om organet. VetAH 1751,
s. 125. SvD(A) 1927,
nr 4, s.
.
–
MJÖLKE-VÄTSKA,
r. l. f. ( mjölk- 1865. mjölke- 1855 om sädesvätskan. NILSSON Fauna 4: XVIII 1855