MODELL mωdäl⁴ l. mo- l. må-, r. l. m. l. f. (RARP 4: 192 1649 osv.) ((†) n.
RARP 4: 9
1647,
REMMER Tart. 9 (
1820));
best. -en, äv. -n ( ss. n. -et); pl. -er ((†) ss. n.
== (
RARP 4: 9 (
1647))).
( model 1673–1814. modele c. 1700–1740. modell 1647 osv. modelle 1660 [av t.
modell, av it.
modello, avbild, mönster (varav fr.
modèle), av lat.
modulus, mått, måttstock, diminutiv till
modus, mått. – Jfr
MALL,
MODUL,
MODULERA]
[MODELL 1]
1) föremål som (hanl. i förminskad skala) visar utseendet (o. funktionen) hos ngt (t. ex. hos en byggnad l. en maskin). En modell av, förr äv. på ngt, dels om (miniatyr)kopia av ngt, dels (vanl. i uttr.
modell till ngt) om föremål avsett att tjäna ss. mönster vid framställningen av ngt; mönster, förebild (se d. o.
3; äv.: utkast, skiss.
Göra ngt efter modell. Tjäna som, förr äv.
för modell.
RARP 4: 9 (
1647).
Så att .. (den färdiga munderingen) dem androm för modell tiena kan. GenMRulla VästgK 1884,
s. 290. Mitt första prof af bergvärks machiner var ett model på ett upfordringsvärck
(osv.). POLHEM Invent. 10 1729.
(Eng.) Archtype, ..
(sv.) förste modellet af en ting.
SERENIUS B 4 a (
1734).
På bägge dessa redskap dvs. hjulplogen o. trädesstocken på Lind- hov) bör skaffas modell. BARCHÆUS LandthHall. 3 (
1773).
Förfärdiga modeller till nya vapen. MALMSTRÖM Hist. 2: 212 (
1863).
VaruhbTulltaxa 1: 76.
1931. jfr
ARBETS-,
ARTILLERI-,
ATOM-,
FARTYGSGIPS-,
KYRKO-,
LER-,
PAPPERS-,
PARISER-,
PROPORTIONS-,
TRÄ-MODELL m. fl. – särsk.
[MODELL 1.a]
a) tekn. för framställning av gjutform använd (vanl. av trä, metall, vax l. gips utförd) kopia av det föremål som skall gjutas. MÖLLER 1: 4 (
1745).
STRÅLE RörstrH 16 (
1879;
vid porslins- tillvärkning).
EHRSTRÖM Konsthantv. 16 (
1924;
vid bronsgjutning). jfr
GJUT-,
KLOCK-MODELL m. fl.
[MODELL 1.b]
b) (
†)
i fråga om handtryck på tyg l. tapet: tryckstock, tryckform; jfr MODELL-TRYCK. UB
5: 22 (
1874;
vid tygtryck).
[MODELL 1.c]
c) abstraktare, övergående i bet.: form l. mönster; typ; skapnad, fason; prägel; snitt. En hatt av, äv. (med anslutning till huvudbet.) efter, förr äv.
på nyaste modell. 1. Mössa på tysk model.
BoupptSthm 1/10 1673.
1 (ljus-)Staka effter
g(amma)l Modell.
ArvskifteSthm 25/10 1676. En Myssa af dät Model som nu Förnämme bruka.
VDAkt. 1696,
nr 195.
Modellen (på klänningen) är ju lite gammal. BERGMAN Patr. 84 (
1928). jfr
KASACK-,
KLOCK-MODELL m. fl.
[MODELL 2]
2) förebild (se d. o. 4, föredöme, mönster. STIERNMAN Riksd. 1311 (
1660).
Gif oss ett ord (dvs. en ordboksartikel), utarbetadt enligt din (dvs. Tegnérs) snillrika åsigt, så skola vi taga det till modell i trampquarnen. BVBESKOW 1836 i
ASAH XLVII. 2:
5. – särsk.
[MODELL 2.a]
a) (
†)
i uttr. ngt är en modell för ngt, ngt är ett mönster för ngt. Jag är aldeles försäkrad, at culturen där (dvs. på vissa lantegendomar) måste vara et model för all Oeconomie. Posten 1769,
s. 85.
[MODELL 2.b]
b) (
†)
i uttr. efter l. på ngns modell l. modellen av ngt, med ngn resp. ngt ss. mönster. WERWING Vitt. 322 (c.
1700: effter). Då menniskan skapade Gud, efter sit beläte, huru väl om det allestäds skett på modellet af en hederlig karl.
KELLGREN 3: 213 1793. Inquisitions-Kapellet
(i Goa, är bygdt efter modelet af Petri Kyrka.
SvLitTidn. 1814 sp.
50. [MODELL 3]
3) om ngn l. ngt som är föremål för avbildning. [MODELL 3.a]
a) i sht konst. om person som (naken l. klädd, särsk. yrkesmässigt) tjänstgör ss. det original som avbildas vid konstnärlig människoframställning. Kvinnlig, manlig modell. Teckna, måla, skulptera efter (levande) modell. Stå, sitta modell. Förtjäna sitt bröd som modell. QUENSEL Alm(Sthm) 1730, s. 31. BohemAkademist. 16 1931. jfr
KVINNO-,
YRKES-MODELL. särsk.
[MODELL 3.a.α]
α) i) utvidgad anv., om konstvärk avbildande en naken människokropp, akt (se AKT, sbst.¹ I ⁵). BonnierKL 1926.
[MODELL 3.a.β]
β) (
i sht i vitter stil)
bildl., i fråga om litterär framställning. En nyckelroman med lätt igenkännliga modeller. LJUNGGREN SVH 1: 339 (
1873).
Hon (har).. stått modell till hjältinnan i Björnsons roman "På Guds veje." NordT 1926,
s. 85. [MODELL 3.b]
b) pedag. om föremål (solid figur o. d.) som användes för avbildning vid undervisning i teckning. SVFRIESEN Inbj. 1891,
s. 28.
Lämpliga modeller (för perspektivritning) äro vid kursens början: kub, lådor, askar, böcker. STS 1906,
nr 10, s. 44.
[MODELL 4]
4) (
†)
== MOD sbst.³, ² a, c. Alt det som i Sverige blir äldre än ett Åhr, det är för gammalt . .. Så går det med våra Modeller, så går det med våra Förordningar. DALIN Arg. 1: nr 2, s. 2 (
1733;
uppl. 1754: Moder).
Därs. 2: nr 21, s. 3 (
1734;
uppl. 1754: moder).
Ssgr (
i sht i fackspr.):
–
MODELL-ARBETE ~⁰²⁰. särsk. till 1: förfärdigande av modeller; äv. konkret, om modell. SPF 1858,
s. 273.
– (
3)
MODELL-BORD.
konst. bord varpå en modell placeras (i viss ställning). LUNDGREN Res. 86 (c.
1865.
– (
1)
MODELL-BORR.
snick. ett slags borr med stämjärnsliknande ägg. JernkA 1833,
s. 489.
HantvB I. 2: 118 1934.
– (
1)
MODELL-BYGGE.
jfr bygge 2. ERICSSON FlygplMod. 44 (
1921).
– (
1)
MODELL-BÅT.
modell av (l. till) en båt; fartygsmodell; särsk. om för kappsegling byggda (omkr. 1–2 m långa) segelbåtar av vissa typer. TT 1897, Byggn.
s. 34.
LINDBERG Modellyachtsb. 48 (
1923).
– (
1)
MODELL-DOCKA,
r. l. f. provdocka för tillpassning o. provning av dräkter. WESTE 1807.
– (
1)
MODELL-ENLIG.
NORDENSVAN o. KRUSESTJÄRNA 1: 225 (
1882).
Modellenliga uniformspersedlar. Inskrif- ningsbokSthm 46 1894.
– (jfr
3 a)
MODELL-FLICKA,
f. konst. om flicka som står modell; kvinnlig yrkesmodell. NordT 1886, s. 315.
– (
1)
MODELL-FLYG.
sammanfattande om konsten att bygga o. bantera modellfygplan. ModellflygutstBorås 1935.
–
MODELL-FLYGNING.
med modellflygplan. MARTIN Modellplansflygn. 80 1934.
– (
1)
MODELL-FLYGPLAN ~⁰², äv. ~²⁰, n. modell av (l. till) flygplan; särsk. om små dylika modeller avsedda för tävlingsflygning. MARTIN Modelplansflygn. 8 1934.
– (
1)
MODELL-FÖRSÖK. särsk.
om försök med fartygs- l. flygplansmodell för att utröna fartygets resp. flygplanets egenskaper i vattnet resp. luften. FRYKHOLM Åhngm. 270 (
1881).
– (
1)
MODELL-GEVÄR.
mil. om noggrant litfört exemplar av (armé)gevär som antagits ss. modell för tillvärkningen av (en krigsmakts) gevär. WESTE 1807.
– (
1)
MODELL-HATT.
hatt som utgör modell för tillvärkning av viss typ av hattar; ofta äv. om originalmodell av hatt. NJournD 1858,
s. 0.
– (
1)
MODELL-KAMMARE.
lokal där samling av modeller förvaras; förr särsk. i sg. best. (i sht i uttr. kungliga modellkammaren) om en 1697 av Christofer Polhem inrättad dylik samling med modeller av maskiner o. d. Kö NIG Mec. 159 (
1752).
RINMAN 2: 79 (
1789).
ALM Eldhandv. 1: 1933. jfr artilleri-modellkammare.
– (
1)
MODELL-KAPPA,
r. l. f. jfr -hatt. NjournD 1858,
s. 189.
– (
1)
MODELL-KLÄNNING.
jfr -hatt. AB 1865,
nr 31, s. 4.
– (
1)
MODELL-LERA,
r. l. f. (
i fackspr.)
lera varav modeller (för gipsavgjutning l. konstnärliga ändamål) framställas. WESTE 1807.
– (
1)
MODELL-MAKARE.
person som tillvärkar modeller. DÄHNERT 5 1746.
–
(3 a) MODELL-MÅLNING.
konst. målning efter modell; äv. konkret. NORDENSVAN SvK 558 (
1892).
– (
1)
MODELL-PERSEDEL. särsk.
mil. om persedel som utgör modell för anskaffningen av ifrågavarande persedlar. SamlFörfArméen 5: 119 1832.
– (
1)
MODELL-PLAN,
n. == -flygplan. MARTIN Modellplansflygn. 19 (
1934).
– (
1)
MODELL-RITERSKA. särsk.
om kvinnlig modetecknare. SvD(A) 1934,
nr 207, s. 16.
–
MODELL-RITNING.
[MODELL-RITNING.ssg 1]
1) till 1: ritning av modeller (i sht till kläder). UnderrManskläd. A
1 a
1778.
[MODELL-RITNING.ssg 2]
2) konst. till 3 a (o. b): ritning efter (levande) modell. SCHEUTZ Ritk. 144 (
1832).
– (
1)
MODELL-SAL.
för förvaring av modeller; särsk. om dylika salar på varven i Stockholm o. Karlskrona för förvaring av fartygsmodeller. ReglStyrFl. 1836, s.
6. VFl. 1905,
s. .
–
(1, 3 b) MODELL-SAMLING. särsk.
konkret. Bergv. 2: 83
1756.
– (
1)
MODELL-SERIE. särsk.
slöjd. efter svårighetsgrad ordnad serie av modeller för slöjdundervisningen. SlöjdBl. 1886,
nr 1, s. 1.
–
(3 a) MODELL-SITTNING.
Flickor (i Paris) .., som förtjäna sin existens på modellsittning. PAULI Konstn. 118 (
1886,
1913).
– (
1)
MODELL-SKO,
r. l. m. särsk.
hovsl. om hästsko som utgör modell för tillvärkning (anskaffning) av hästskor av viss typ. VexjöBl. 1838,
nr 14,
Bih. s. 2.
–
MODELL-SKOLA,
r. l. f. [MODELL-SKOLA.ssg 1]
1) (
i fackspr.)
till 1, om skola som är modell för andra skolor; mönsterskola. Frey 1850,
s. 309.
[MODELL-SKOLA.ssg 2]
2) konst. till 3 a o. b, om skola (l. kurs l. avdelning vid målarskola o. d.) för utbildning i teckning efter modell. IT 1791,
nr 11, s. 2.
– (
1)
MODELL-SNICKARE.
snickare som tillvärkar modeller (till maskiner o. d.). DA 1808,
nr 4,
s. 2.
– (
1)
MODELL-SNICKERI ⁰³~⁰⁰², äv. ⁰¹⁰⁰⁴. jfr -snickare. TT 1872,
s. 281.
– (
1)
MODELL-SPIK.
tekn. ett slags spik som användes av modellsnickare (på järngjuterier). JernkA 1833,
s. 80.
– (
1)
MODELL-STEN. (
†)
zool. förstenad fyllning i ett blötdjursskal (som efter skalets förstöring visar djurets form), "stenkärna". WALLERIUS Min. 391 (
1747).
HEINRICH (
1828) .
– (
1)
MODELL-STOCK.
förråd l. serie av modeller. SvSlöjdFT 1924,
s. 149.
–
(3 a) MODELL-STUDIE.
konst. studie (teckning, målning) efter naken modell. EICHHORN Stud. 3: 171 (
1878,
1881.
–
(3 a) MODELL-STUDIUM.
konst. om (studier som avse förkovran i) teckning l. modellering efter modell. BtRiksdP 1890, 8Hufvudtit.
s. 24.
–
MODELL-TECKNING.
[MODELL-TECKNING.ssg 1]
1) till 1, konkret, om teckning som utvisar modellen av ngt. SFS 1896,
Bih. nr 98, s. 3.
[MODELL-TECKNING.ssg 2]
2) konst. till 3 a o. b, om teckning efter modell. SCHULTHESS 1885.
–
(1 b) MODELL-TRYCK. (
†)
tryckning av tyger l. tapeter medelst tryckstockar. UB 5: 48 (
1874).
TT 1878,
s. 31.
–
MODELL-VÄRKSTAD ~²⁰ l. ~⁰². tekn. värkstad där modeller till maskiner o. d. förfärdigas. JernkA 1838,
s. 196.