MONETÄR mon¹etä⁴r l. må¹- l. mω¹-, l. -æ⁴r, adj.;
adv. -T. [jfr eng.
monetary, fr.
monetaire; av lat.
monetarius, avledn. av
monēa, mynt (se
MYNT)]
[MONETÄR 0]
(
i fackspr.)
som har avseende på pänningar l. på pänningväsendet, pänning-. STEFFEN BrittStröft. 277 (
1895).
Världens monetära guldtillgångar. SvD(A) 1930,
nr 1,
s. 4.
Den monetära politiken. CASSEL TeorSocEkon. 371 1934.