MORMON mormω⁴n, äv mωr-, m.||g.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -er. [av eng. mormon, av Mormon, föregivet namn på författaren av mormonernas heliga urkund, The Book of Mormonn, Mormons bok, av sektens stiftare
J. SMITH förklarat ss. hildat av "reformerad egyptiska" more non, mer gott] [MORMON 0]
anhängare av den ursprungligen nordamerikanska, år 1830 av J. SMITH grundade sekten "Jesu Kristi kyrka av de sista dagarnas heliga" (The Church of Jesus Christ of the Latter-day Saints), som förr bl. a. påbjöd l. tillat månggifte (polygyni) o. vars medlemmar 1847–48 organiserade ett samhälle i staten Utah i Förenta staterna. SvT 1852,
nr 32, s. 3. I Sverige funnos, år
1856.., 504 Mormoner.
(AGARDH o.) LJUNGBERG III. 2: 100 1857.
BtRiksåp 1914 B, XIII.
1: nr
, s. . – särsk.
bildl., om person l. djur som lever i polygyni. Man misstänker .., att .. (dubbelbeckasinerna) äro mormoner i praktiken. ERICSON Fågelkås. 2: 123 (
1907).
Ssgr:
A
:
–
MORMON-AGENT.
person som har till yrke att propagera för mormonismen. SöndN 1862,
nr 28, s. l.
–
MORMON-APOSTEL.
jfr apostel 2 e; vanl. om mormonmisslonar. NordT 1888,
s. 408.
–
MORMON-BIBEL.
mormonernas heliga urkund. KonvLex. 3: 323 1863.
–
MORMON-KYRKA(N).
( mormon- 1888 osv. mormons-- 1897 mormonernas trossamfund. NordT 1888, s. 421. –
MORMON-MISSIONÄR.
jfr -agent. SD(L) 1904,
nr 327, s. 4.
–
MORMON-PREDIKANT.
jfr -agent. BtRiksdP 1873,
I. 1: nr 15, s. 26.
–
MORMON-PRESIDENT.
benämning på ledaren för mormonkyrkan (i amerika). 2NF 33: 81 1922.
–
MORMON-PROPAGANDA.
för mormonismen. Åtgärder för motverkande av mormonpropagandan här i landet. BtRiksdP 1914 B, XIII.
1: nr
,
s. 2.
–
MORMON-PRÄST.
WoJ 1891.
–
MORMON-SAMFUND ~⁰² l. ~²⁰. jfr -kyrka. –
MORMON-SEKT(EN).
SvT 1852,
nr 194, s. 2.
–
MORMON-STAD(EN).
om Saltsjöstaden (Salt lake city) i Utah. WoJ 1891.
–
MORMON-STAT(EN).
om staten Utah i Förenta staterna. NordT 1888,
s. 408.
–
MORMON-ÄKTENSKAP ~⁰⁰² äv. ~²⁰⁰. (mormonskt) äktenskap mellan en man o. flera kvinner.
B
(
†):
–
MORMONS-KYRKA(N), se
A.
Avledn.:
–
MORMONISM ¹⁰⁴, r. (l. m.). [jfr eng. mormonism]
mormonernas religiösa åskådning l. lära l. sekt. Enär han öfvergått till Mormomsmen. GotILT 1852,
nr 43 s. 2.
–
MORMONIT ,
m.||ig. [jfr eng. mormonite]
(†) i mormon. PT 1850,
nr 185, s. 1.
SvT 1852,
nr 213 s. 2.
(†):
–
mormonit-chef ledare for mormoner; jfr mormon-president. LLANDGREN 1848 i
KyrkohÅ 1910, MOA.
s. 160.
–
mormonit-sekt(en).
mormonsekt(en). SvT 1852,
nr 213, s. 2.
–
MORMONSK ,
adj. som tillhör mormonerna l. har avseende på i. ar kännetecknande för dem.
NordT 1888,
s. 406.