–
(I 13 a) MOT-ARBETA ~⁰²⁰ -ning (föga br.;
HT 1918,
s. 197 1809,
ÖSTERGREN (
1932)). med avs. på person l. sak: arbeta l. värka i syfte att hindra (ngt l. ngn i hans strävanden o. d.); äv. med saksubj.: värka hindrande på (ngt); jfr
mot-värka 2.
OELREICH 258 1755. Många omständigheter motarhetade i
Frankrike uthredandet af reformationens läror och grundsatser. CRONHOLM Lig. 1 (
1839). Då jag beklagade mig för Manderström öfver att Karl XV så ofta i hemlighet motarbetade oss
(så osv.). DE GEER Minn. 1: 271 (
1892). Det är givetvis förklarligt att man.. bland huntverkets män måste söka motarbeta varje försök att komma hantverkets intressen in på livet.
Form 1937,
s. 49. särsk. med avs. på tillstånd o. d.: värka för l. arbeta på att få bort (ngt) l. hindra (ngt) att uppkomma.
LING Regl. 110 (
1836). Fetman bör motarbetas. JACOBÆUs
HjärteBlodSj. 90 1935.