MOT , prep. o. adv. :

– (I 5, 15 a β) MOT-ORT, r. l. m. bärgv. om den ena av två orter som gå i riktning rakt mot varandra (i förh. till den andra). RINMAN 2: 232 1789.

– (I 15 b) MOT-PANT. (†) pant för mottagen säkerhet l. pant, skyddspant. WIKFORSS 1: 27 1804. HAGBERG Shaksp. 11: 146 (1851; före duel).

– (I 11) MOT-PART. om person som jämte ngn annan är part i ngt; oftast i fråga om det förhållandet att parterna uppträda som varandras motståndare (särsk. ss. kärande o. svarande i ett rättegångamål); förr äv. allmännare: motståndare, fiende. Huar iach icke är honom (dvs. min nästa) godh, och hielper honom jntit, så är iach redho hans mootpart eller trätebrodher. OPETRI 1Post. 139 b (1528). FORSIUS Fosz 363 1621. Whisten.. böte ensam och vare, utom Spelets afgift til Motparterna, skyldig åtaga Bet. UnderrBostSp. 3 1803. Var villig till snar förlikning med din motpart. Mat. 5: 25 (Bib. 1917.

– MOT-PARTI.

[MOT-PARTI.ssg 1]

1) (†) till I 11, koll.: motpart(er), motståndare (i spel o. d.). Dübern Talism. 3: 25 1817. HAGDAHL Fråga 17 (1883).

[MOT-PARTI.ssg 2]

2) till I 15 a β, om (politiskt) parti i förh. till ett annat parti som det bekämpar l. konkurrerar med, motståndarparti. SERENIUS Ooo 4 a 1734. Almquist VärldH 9: 336 1934.

– (I 2) MOT-PASSAD. antipassad. HAGMAN FysGeogr. 164 1963.

– (I 13 b) MOT-PILLER. vanl. bildl.; jfr mot-medel. MELANDER Långtur 160 1896.

– (I 15 a beta) MOT-PLAN, r. l. m. jfr mot-förslag. BREMER Hem. 2: 120 1839.

– (I 5, 15 a beta) MOT-POL. eg. om den ena av jordklotets poler i förh. till den andra; utom tillf. bl. bildl., för att beteckna ngt ss. diametral motsats till ngt annat. AB(L) 1895, nr 267, s. 4 (bildl.). Yppighet och slöseri med dess motpol skriande nöd. GRIMBERG VärldH 3: 401 (1928).

– (I 15 b) MOT-PRESTATION. prestation som göres ss. ersättning för l. till gengäldande av ngt. OLIVECRONA LagbGift. 71 (1851).

– (I 15 a beta) MOT-PROBERING. (i fackspr.) == mot-prov. SFS 1886, nr 105, s. 2. - (I 15

– (I 15 a beta) MOT-PROPOSITION. jfr mot-förslag. 3SAH 3: 339 1888.

– (I 16 a beta) MOT-PROV. (i fackspr.) kontrollprov. PH 6: 4817 (1758). SFS 1921, s. 2458.

– (I 15 a beta) MOT-PRÖVNING. (i fackspr.) == mot-prov. Landsm. VII. 1: 21 1888.

– (I 15 a beta) MOT-PÅSTÅENDE ~⁰²⁰⁰ n. ATTERBOM PoesH 3: 5 (1848). (VärldH 6: 93 1935.

– (I 13 d, 15 a beta) MOT-REFORMATION. kyrkohist. sammanfattande beteckning för de motåtgärder som den katolska kyrkan (på 1500– o. 1600–talen) vidtog mot reformationen; vanl. i sg. best., särsk. i uttr. den katolska motreformationen. PALLIN NTidH 28 1878. Almquist VärldH 5: 3 1933.

– (I 15 a beta) MOT-REGENT. jfr mot-konung, mot-regering. SUNDÉN (1887)-

– (I 15 a beta) MOT-REGERING. om den ena av två (l. flera) konkurrerande regeringar som samtidigt göra anspråk på att inneha den lagliga makten i ett land i förb. till den andra (de andra). 2NF 36: 473 1924.

– (I 15 a beta) MOT-REPLIK. replik (i teaterpjäs o. d.) som svarar mot (utgör svaret på) en annan renlik. 3SAH LIII. 2: 37 1942.

– (I 13 d, 15 a beta) MOT-REVOLUTION. kontrarevolution. 2SAH 39: 183 1864.

Avledn.

– motrevolutionär , adj. äv. i substantivisk anv. WARBURG Rydbg 1: 123 (1900). (Hon gick) till tjekan och angav honom som motrevolutionär. 14SovjBer. 101 1929.

– (I 1) MOT-RIDARE. (i vissa delar av Norrl., i sht förr) om personer som vid bröllop rida de långväga bröllopsgästerna till mötes för att föora dem till bröllopsgården. RedNordM 1928, s. 22.

– (I 15 a beta) MOT-RIKTNING. jfr mot-rörelse 4. NORDENSVAN KonstH 360 1900.

– (I 15 a beta) MOT-RÄKNARE. (tillf.) kontrollräknare, kontrollör. LIND 1: 129 1738. TySvO 864 1932.

– MOT-RÄKNING.

[MOT-RÄKNING.ssg 1]

1) till I 13 d, 15 a β: (föra nde l. uppgörande av) förteckning över poster som utgöra ngns mot fordran hos ngn; särsk. dels om räkenskapskonto med dylik förteckning l. om räkning med ngn, som uppgöres med användande av dylikt konto, dels konkretare, om räkning (kravbrev) upptagande dylika poster. ha moträkning med ngn. Saldera genom moträkning. Komma med en moträkning. (VIKFORSS 1: 28 (1864). Den inhemska skulden blef .. något förminskad.. genom moträkningar med fordringsägarne. MALMSTRÖM Hist. 5: 422 (1877). Böcker köptes (av Tegnér) hos .. Gleerup i Lund, ofta i moträkning mot försålda exemplar af Fritiofs saga. TEGNÉR Farf. 269 (1900).

[MOT-RÄKNING.ssg 2]

2) till 15 a β: kontrollräkning; äv. om förande av räkenskaper till kontroll av annans räkenskapsföring. JernkA 1835, s. 211. Till kamrerargöromålen (vid natinalmuseet).. hör (bl. a.): att hålla moträkning med riksbanken SFS 1912, s. 1084.

– (I 15 a beta) MOT-RÄL. järnv. ledskena (se d. o. b). ReglTjSJ 1858, s. 108. SJ 2: 212 1906.

– (I 14) MOT-RÄTTLIG, adj. (†) rättsstridig. BIBERG 1: 17 (c. 1814.

– MOT-RÖRELSE.

[MOT-RÖRELSE.ssg 1]

1) numera bl. tillf.) till I 1: rörelse i riktning mot ngn l. ngt (stundom med tanke på fientligt syfte). HAZELIUS Förel. 288 (1839).

[MOT-RÖRELSE.ssg 2]

2) till I 2: rörelse i motsatt riktiling. ÖoL 1852. särsk. a) mus. förhållandet att av två samtidigt utforda stämmor fortskrida i motsatt riktning. BAUCK 1Musikl. 1: 108 (1864). NORLIND AMusH 192 (1920).

[MOT-RÖRELSE.ssg 2.b]

b) bildl. För den händelse, att skilsmässor framdeles blifva vanligare, .. kan.. minskningen uti omgiften upphöra... Men ännu uppväger icke denna motrörelse på långt när den.. fortgående minskningen. FAHLBECK Ad. 2: 135 (1902).

[MOT-RÖRELSE.ssg 3]

3) mil. till I 13 d, om militär försvarsrörelse; äv. mer l. mindre bildl. KrigVAH 1889, s. 133. I kärlekens krigföring måste jag omigen och omigen göra motrörelser mot fiendens anfall. BILING Betr. 497 1907.

[MOT-RÖRELSE.ssg 4]

4) till I 15 a β: rörelse uppkommen som reaktion l. opposition mot annan rörelse o. d., reaktion. VRYDBERG i SvTidskr. 1873, s. 493. Symbolismen brukar ofta framställas som en motrörelse till naturalismen. NoK 91: 130 1931. ) (mera tillf.) till I 15 a β: psykisk l. fysisk reaktion. REIN Psyk. 1: 215 (1876). NoK 9: 20 1922.

– (I 13 a) MOT-SAGA. (†) motsägelse; särsk. i uttr. utan motsago, utan gensägelse. Linc. S b 1640. SvMerc. 3: 174 1757.

– (I 5, 15 a beta) MOT-SAPP. (i sht om ä. förh.) mil. sapp (löpgrav) uppgjord i försvarssyfte. HAZELIUS Bef. 352 (1836). 2NF 24: 80 1916.

– (I 15 a beta) MOT-SATS, sbst.¹

[MOT-SATS.ssg 1]

1) sats som utgör inversionen av en annan sats, inverterad sats; sats uppställd mot en annan sats antites. SCHULTZE Ordb. 3949 (c. (1755). Så väl satts som motsatts försvarades med största ifver. 2VittA H 10: 181 (1811, 1816). särsk.

[MOT-SATS.ssg 1.a]

a) (†) motpåstående, motskäl l. dyl. Med höfliga mot-satser, har jag.. (dem) bemött. STRÅLENHIELM Ymp. a 8 a 1751.

[MOT-SATS.ssg 1.b]

b) (†) i fråga om diskussionen av ett praktiskt problem, övergående i bet.: motförslag, redogörelse för motskäl o. d. SAHLSTEDT CritSaml. 385 (1764). Efter många öfverlägningar, förslag och motsatser, blef änteligen emellan bägge parterna beslutit, at (osv.). EKELUND Fielding 443 (1765). SCHULZENHEIM ÅmVetA 1773 s. 32.

[MOT-SATS.ssg 2]

2) (numera mindre br.) mus. == motstämma. BAUCK 1Musikl. 2: 34 (1871). NF 5: 486 1882.