MULLVAD mul³~va²d, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -ar (RISINGH Lande 46 1671 osv.) ((†) -er äv. att hänföra till sg. -vada) SCHRODERUS Os. 1: 817 1635, LUNDELL (1893)); förr äv. MULLVADA, f. l. r.; best. -an; pl. -or (RÅLAMB 14: 2 1690, STURZÉN-BECKER 1: (1861)) l. -er (se ovan); förr äv. MULLVADE, m. l. r.; best. -en; pl. -ar. ( mul- 1541–1845. muld- c. 1580–1685. mull- 1626 osv. mulle- 1769. -vad (-dh) c. 1580 osv. -vada 1652–1835. -vaddor, pl. 1775. -vade 1745. -vaden (-dh-), sg. best. 1541 osv. -vard 1729–1898 -väda 1626 (möjl. tryckfel))

[till MULL sbst.², o. VADA, i bet.: gå (jfr VAD, m.). – Jfr MULL-VARP, MULL-VÄRPEL]

[MULLVAD 1]

1) det till insektätarna hörande djuret Talpa europæa Lin., som lever i hålor o. gångar under jordytan; äv. (zool.) i pl., om underfamiljen Talpinæ l. släktet Talpa Lin.; äv. om insektätare av det nordamerikanska släktet Scalops G. Cuv., i sht arten S. aquaticus Lin.; i icke fackmässigt spr. stundom (i sht förr om vissa andra i jorden levande mindre djur, ss. vattensork, åkersork, näbbmus. 3Mos. 11: 30 (Bib. 1541. Mulwadhen kastar vp små Tuffwor. SCHRODERUS Comenius 205 (1639). VetAH 1776, s. 224 (om åkersork). ÖDMANN StrSaml. 2: 12 (1785; om blindråtta). (STUXBERG o.) FLODERUS 3: 231 (1903; om Scalops aqua- ticus Lin.). ENESTRÖM Finv. 211 (1910). jfr GULD-, PUNG-, SAND-, STJÄRN-MULLVAD m. fl. – särsk. (numera bl. tillf.) i jämförelse, i sht om person, särsk. med tanke på mullvadens dåliga syn l. underjnrdiska levnadssätt. Leva som en mullvad, leva ett avskilt l. undanskymt liv. SIGFRIDI L b (1619). Som Qvinna och i denna ensamma belägenhet måste jag lefva som Mullvada. BREMER Brev 1: 315 (1835). Är Ni då blind som en mullvad! BRUNIUS Chesterton MannTorsd. 140 (1908).

[MULLVAD 2]

[elliptiskt för MULLVADS-SKINN]

(i fackspr.) benämning på pälsvärk av mullvadsskinn (l. av liknande skinn). LAHT 1910, s. 99.

[MULLVAD 3]

[elliptiskt för MULLVADS-FÄRG]

(i fackspr.) mullvadsgrå färg. Barnstrumpor, bomull, i mullvad och svart. SvD(A) 1929, nr 191, s. (i annons).

[MULLVAD 4]

4) (numera bl. tillf.; se dock slutet) oeg. l. bildl., om person l. djur som gm sin värksamhet (grävande i jorden o. d.), sin dåliga syn (l. dåliga uppfattningsförmåga) l. sitt allmänna levnadssatt o. d. ansetts mer l. mindre likna en mullvad. vetAH 1750, s. 291. Svin-Creaturen, som äro öfverjordiska Mullvador. BRAUNER Bosk. 104 (1756). Hela dagen är jag en mullvad, men på kvällen blir jag ett sällskapsdjur. VBENEDICTSSON 1885 hos LUNDEGÅRD Benedictson 259. Det finnes mullvadar äfven bland människorna och af dessa får man icke begära lärkflykt. KUYLENSTIERNA. WENSTER Ber. 10 1898. – särsk. (fullt br.) om person som bedriver hemlig, "underjordisk" värksamhet i syfte att undergräva l. skada ngt. Alltför stor tolerans mot de kommunistiska mullvadarna kommer säkerligen i längden att hämna sig. SvD(A) 1928, nr 327, s. 4.

[MULLVAD 5]

[jfr motsv. anv. av eng. mole]

(†) om billen på en mullvadsplog. BILDT Stephens 167 (1847).

Ssgr(i allm. till 1)

– MULLVAD-ARTAD,

– MULLVAD-FÅNGARE,

– MULLVAD-FÅLLA,

– MULLVAD-HÖG,

– MULLVAD-SLÄKTE(T),

– MULLVAD-SYRSA,

– MULLVAD-UNGE,

– MULLVAD-ÖGD, se B.

: (4 slutet)

– MULLVADS-ARBETE ~⁰²⁰.

[jfr t. maulwurfsarbeit]

"underjordisk" värksamhet i syfte att undergräva l. skada ngt, undermineringsarbete. PT 1900, nr 22 A, s. 2. Revolutionärt mullvadsarbete. SvD(A) 1933, nr 37, s. 20.

– MULLVADS-ARTAD, p. d. (vad- 1871–1931 -vads- 1885 osv. ) särsk. zool. i uttr. mullvadsartade däggdjur, om djurfamiljen Talpidæ. LILLJEBORG Däggdj. 1: 190 (1871).

– MULLVADS-BLICK. (numera bl. tillf.) om (blick av person med) svag synförmåga; ofta bildl. KELLGREN (SVS) 1: 131 (c. (1790). Lyriken skall .. uttala .. det himmelska i det alldagliga, jordiska, hvars närvaro ligger öppen för siaren, ej för hvarje mullvadsblick. SNELLMAN Tyskl. 191 (1842).

– MULLVADS-BLIND.

[jfr t. maulwurfblind]

(numera bl. tillf) om person; eg.: blind som en mullvad; som har dålig syn l. uppfattningsförmåga. Phosph. 1813, s. 366. QUIDING Natt 40 (1899).

– MULLVADS-BO, n. SVEDERUS Jagt 335 (1831).

– (2) MULLVADS-BOA, r. l. f. av mullvadsskinn. SvD(A) 1920, nr 46, a. 16.

– MULLVADS-DIKE. (förr) lant. Cylindriskt täckdike 20 till 30 cm under jordytan, gjort med mullvadsplog. BILDT Stephens 165 (1847).

– MULLVADS-DIKNING. (efter eng. moledraining] (förr) jfr -dike. lant. BILDT Stephens 166 (1847). LAHT 1926, s. 870.

– MULLVADS-DJUR.

[MULLVADS-DJUR.ssg 1]

1) (tillf.) mullvad. JENSEN BöhmDiktn. 116 1894.

[MULLVADS-DJUR.ssg 2]

2) zool. i pl., om djurfamiljen Talpidæ. 4Brehm 5: 180 1923.

– MULLVADS-FÅNGARE. ( - vad- 1734–1923. -vads- 1785 osv. ) (i sht förr) person som yrkesmässigt fångar mullvadar. SERENIUS Mm 4 a 1734.

– MULLVADS-FÄLLA, r. l. f. (-vad- 1734. -vads- 1741 osv. ) jfr fälla, sbst.¹ l. SERENIUS Mm 4 a 1734. – (jfr 3) -FÄRG. mullvadsgrå färg. ÖSTERGREN 1932.

– (jfr 3) MULLVADS-FÄRGAD, p. adj. jfr -färg. SIWERTZ JoDr. 145 (1928).

– MULLVADS-FÖRSTÅND. (tillf.) bildl., om dåligt l. inskränkt l. "jordbundet" förstånd. Phosph. 1811 s. 2.

– MULLVADS-FÖSA, r. l. f.

[till fösa, v.¹]

(†) mullvadshög. SERENIUS EngÅkerm. 0 (1727).

– (jfr 3) MULLVADS-GRÅ. som bar mullvadsskinnets mjukt mörkgrå färg. SIWERTZ Varuh. 124 (1926).

– MULLVADS-GÅNG; pl. -ar. av mullvad gräva underjordisk gång. RÅLAMB 14: 43 1690.

– MULLVADS-HÅL. (numera bl. tillf.) jfr -håla. Weise 1: 100 1769.

– MULLVADS-HÅLA. (numera bl. tillf.) om en persons bostad l. vistelseort som i ett l. annat avseende liknar en mullvads bo l. vistelseort. BECKMAN Amer. 1: 80 (1883).

– MULLVADS-HÖG, r. l. m. (-vad- 1783. -vads- 1734 osv. ) liten rundaktig hög av lös jord som mullvaden från sina gångar skjuter upp över jordytan. SERENIUS Mm 4 a 1734. NatLiv 499 1928. särsk. (i fackspr.) bildl.: enl. äldre kartritningsmetod ritad bild av höjd l. bärgssträckning. LÖNBORG SvKarta 213 (1903).

– (2) MULLVADS-KRAGE. pälskrage av mullvadsskinn. ÖSTERGREN 1932.

– MULLVADS-LIK, adj. som liknar en mullvad(s). THORELL Zool. 2: 134 (1861).

– (1, 4) MULLVADS-LIV. (mera tillf.) bildl. LUNDEGÅRD DrMarg. 2: 114 (1906). Ett folk (från gränder o. fabriker) som lever ett mullvadsliv / och ser sin rymd i grodperspektiv. FORSSLUND TillFjälls 12 (1911).

– MULLVADS-MUS. (†) zool. gnagaren Georhychus Capensis Wiegm. HOLMGREN Däggdj. 294 (1865).

Ssg: (†) zool.

– mullvadsmus-släkte(t). gnagarsläktet Georhychus Ill., jordborrare. HOLMGREN Däggdj. 294 (1865).

– (jfr )MULLVADS-PLOG.

[efter eng. moleplough]

(förr) lant. plog bestående av en spetsig konisk järnkropp fäst vid en stark ås o. använd för plöjning av mullvadsdiken. LAA 1813, s. 350.

– (4 slutet) MULLVADS-POLITIK. jfr -arbete. GHT 1926, nr 88, s. 12.

– MULLVADS-RÅTTA.

[jfr t. maulwurfsratte]

zool. djur av släktet Myotalpa kerr, i sht arten M. aspalax Pall., "lämmelmullvad"; förr äv. om gnagaren Spalax typhlus Pall., blindråtta. THORELL 2001. 2: 134 (1861; om blindråtta). 4Brehm 4: 306 1923.

– (jfr 2) MULLVADS-SKINN. ALMSTRÖM Handelsv. 443 (1845).

– MULLVADS-SKOTT. (†) == -hög. MÖLLER 1807.

– MULLVADS-SLÄKTE(T). (-vad-) zool. djursläktet Talpa Lin. NILSSON Fauna 1: 128 1820.

– MULLVADS-SVULST.

[jfr t. maulwurfsgeschwulst]

(†) veter. nackestol hos häst. LUNDBERG HusdjSj. 461 (1868).

– MULLVADS-SYRSA. ( -vad- 1837–1904. -vads- 1843 osv. )

[jfr t. maulwurfsgrille]

zool. insekten Gryllotalpa gryllotalpa Lin., som i likhet med mullvaden gräver gångar i jorden. DAHLBOM Insekt. 111 (1837).

– (4 slutet) MULLVADS-TAKTIK. bildl.; jfr -arbete, -politik. GHT 1896, nr 0, s. 2.

– MULLVADS-TUVA. (†) == -hög. LIND 1: 963 (1749). HEINRICH 1828.

– MULLVADS-UNGE. (-vad-) THORILD Grafisk. 1784, 1: 20.

– (1, 4) MULLVADS-VISDOM. (tillf.) bildl.; jfr -förstånd. En filosofi som höjer sig öfver mullvads-visdom. GEIJER I. 5: 190 1811.

– MULLVADS-ÖGA. i nl., om en mullvads ögon l. (numera bl. tillf.) bildl., om svaga l. på annat sätt mullvadsliknande ögon. LUCIDOR (SVS) 277 (1672). (Balzac) har lodjursögun för lasten och mullvadsögon för det goda. Samtiden 1874. s. 57. En liten .. gubbe, som tittade på främlingen med små .. blåsvarta mullvadsögon. ENGSTRÖM Lif 130 (1907).

– MULLVADS-ÖGD, p. adj. (-vad- 1894. -vads- 1810 osv. ) (numera bl. tillf.) jfr -öga. Den mullvadsögda hopen. Polyfem I. 6: 4 (1810). RYDBERG 9: 331 1894.

Avledn. (till 4 slutet):

– MULLVADA , v. (tillf.) bedriva mullvadsarbete. LJUNGQUIST NDacke 184 (1927).

– MULLVADERI ¹⁰⁰⁴. (tillf.) mullvadsarbete. SD(A) 1928, nr 7, s. 1.