MULTIPLICERA mul¹tiplise⁴ra äv. ⁰¹-~. i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr MULTIPLIKATION, MULTIPLIKATOR. (förr äv. skrivet -sera) 1) mångfaldiga, mångdubbla; stundom allmännare: kraftigt föröka l. förstom; förr äv. refl.: föröka sig; bli till flera individer l. exemplar; numera bl. mera tillf., med anslutning till 2. HSH 33: 169 (1636). Mitt arbete (blev) mycket multipliceradt. VDAkt. 1791, nr 476. Jeremias sjelf syntes plötsligen ha multiplicerat sig till tio personer. BREMER Hem. 2: 5 (1839). De större inkomsternas benägenhet att multiplicera utgifterna. STAUBE 1914 hos WENNERBERG Bref 2: 285. – särsk. a) (†) upprep d, repetera; äv. ss. p. p f. i adjektivisk anv.: som upprepa r sig. At befästningarna lede nödh, och officerarnas tijdige anmodan til Kongl. May:t om proviant och vnderhåll multiplicerades alt in til Wåhrdagen. WIDEKINDI KrijgH 766 (1671). Ljudet .. af orent tenn är svagt men multipliceradt. BERZELIUS Kemi 2: 248 (1812). b) (†) utföra l. förfärdiga (ngt) i flera exemplar. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 386 (1772). (Tiggarmunkarna i 14:de årh.) använde .. trädtafvel-trycket till multiplicerandet af helgonbilder. GEIJER I. 1: 254 1845. c) (†) dela (ngt) i flera mindre delar. En del stuffer äro något stom, men de låta multiplicera sig. NNORDENSKIÖLD 1825 hos BERZELIUS Brev 11: 83. 2) i fråga om en viss räkneoperation: addera ett givet tal (multiplikanden) med ett lika stort tal så många gånger som ett annat tal (multiplikatorn) angiver, räkna ut produkten av två til (faktorer), mångfaldiga; särsk. i uttr. multi- plicera (ett tal osv.) med, förr äv. (i)genom l. i (ett annat tal). Multiplicera 5 med 6. 5 multi- plicerat ined 6 blir l. gör l. ger 30. Wil man multiplicera thetta talett genom 24 .., så (osv.). Luth Astr. 6 1584. 3.2 == 6. det är . multiplicerat med 2. MÖRT Weidler 15 (1727). ZWEIGBERGK Räkn. 12 (1839). HALLGREN LbRäknRealsk. 17 (1930). Multiplicera tilhopa the andra och tridie Tahls Nämnare. RÅLAMB 1: 14 1690.