MULTIPLIKATION mul¹tiplik¹atʃω⁴n l. -aʃ-, äv. ⁴⁰¹⁰¹, stundom ³⁰¹⁰² (multiplicatio'n WESTE; – tschón DALIN), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -er. Anm. I ä. tid brukades äv. den lat. formen multiplicatio.
AJGOTHUS ThesArithm. 29 1621.
SCHREVELIUS Räkn. 7 (
1777). (förr äv. skrivet
-cation) [jfr t.
multiplikation, eng. o. fr.
multiplication; av lat.
multiplicatio (gen.
-ōnis), vbalsbst. till
multiplicare (se
MULTIPLICERA)]
[MULTIPLIKATION 1]
1) (
†)
motsv. MULTIPLICERA 1: mångfaldigande l. mångdubblande (av ngt); äv. allmännare: kraftigt förstorande l. förökande (av ngt); äv. om cellers l. levande varelsers förökning l. fortplantning. SCHMEDEMAN Just. 362 (
1664).
De fel, som förut om handtvärkerierne är .. anmärkte vid deras multiplication uti städerne. Fennia XVI. 3: 13 (
1761).
Cellulernes multiplication genom delning. FRIES BotUtfl. 1: 262 (
1843). – särsk.
konkretare, övergående i bet.: mångfald, stort antal. I .. (krinolinens) ställe må endast förekomma underrober af stärkt slag och i icke alltför långt drifven multiplikation. STURZÉN-BECKER 2: 181 1861. [MULTIPLIKATION 2]
2) motsv. MULTIPLICERA 2: räkneoperationen multiplicera ett tal med ett annat; äv. ss. benämning på räknesättet. Resultatet av en multiplikation kallas produkt. CELSIUS Arithm. 25 (
1727). I en geometrisk serie erhålles varje term av den närmast föregående genom multiplikation med ett och samma tal.
HEDSTRÖM o. RENDAHL Alg. 146 (
1915). – särsk. (
†)
konkretare: produkt, multipel. FKM 3: 161 1810. I neutrala salter är syrans syre en multiplication med ett helt tal af syret i basen.
BERZELIUS Kemi 2: 865 1812. särsk. oeg.: räkneprodukt. Mark och öre voro väl således uti räkning och räkenskap brukliga multiplicationer af örtug, men funnos ej till såsom myntstycken.
NORDSTRÖM Samh. 2: 378 (
1840).
Ssgr(i allm. till
2): (1)
–
MULTIPLIKATIONS-CIRKEL. (
†)
ett slags förr använt instrument för de av vinklar, ungefär motsvarande en teodolit. TAVASTSTJERNA Topogr. 3 (
1807).
KrigVAH 1826 s.
7.
–
MULTIPLIKATIONS-EXEMPEL.
exempel (i sht i lärobok) på (uträkning av) multiplikation, problem som skall lösas gm multiplikation. SCHREVELIUS Räkn. 29 (
1777).
2SAH 40: 196 1865.
– (
1)
MULTIPLIKATIONS-GLAS. (
†)
förstoringsglas? WRANGEL TessPal. 33 (
i handl. fr. 1735.
–
MULTIPLIKATIONS-MASKIN. (
i fackspr.)
räknemaskin som utför multiplikationer. HandInd. 67 1927.
– (
1)
MULTIPLIKATIONS-ORGAN. (
†)
fortplantningsorgan. FRIES BotUtfl. 2: 164 (
1834,
1852).
–
MULTIPLIKATIONS-TABELL.
tabell angivande resultaten av de (vanl. 9 l. 10) första hela talens multiplikation med varandra. Skolbarnen hade multiplikations- tabellen i lära.
BECKMARCK Arithm. 12 (
1795).
–
MULTIPLIKATIONS-TECKEN.
matematiskt tecken, punkt (.) l. snett kors (X), som sättes mellan två tal för att ange att de skola multipliceras med varandra. GRÄNS Räkn. 26 1801.
–
MULTIPLIKATIONS-VÅG; pl.
-ar. (
i fackspr.)
våg på vilken de använda vikterna endast äro en del (vanl. tiondel l. bundradel) av det som väges (decimalvåg resp. centesimalvåg). SFS 1893,
nr 32, s. 4.