MUNDERING munde⁴riŋ, i Sveal. äv. ⁰³², förr äv. MUNDERNING. r. l. f.; best. -en; pl. -ar. ( mond- 1661–1856. mound- 1711. mund- (mw-) 1669 osv. -ing 1661 osv. -ning 1681–1763 -ung 1705 ) [jfr d. mundering, mondering, ä. t. mundierung]
vbalsbst. till MUNDERA v.¹, – särsk. [MUNDERING 1]
1) (†) motsv. MUNDERA v.¹, a, konkret, om vapen o. annan utrustning för krigsfartyg. CELSIUS G1 2: 104 (
1753).
[MUNDERING 2]
2) (
om ä. förh.)
motsv. MUNDERA v.¹, b; utrustande l. beklädande av soldat l. trupp. HC11H 10: 231 (
1661).
Alla dhe warur, som til Regementernes mondering fordras. STIERNMAN Com. 4: 317 (
1681).
Munderingen av de finska kavalleriregementena. ALM BlVap. 56 (
1932;
om förh. 1680.
[MUNDERING 3]
3) i sht
mil. motsv. MUNDERA v.¹, b, konkret, om utrustning för soldat, bestående av klädespersedlar, vapen m. m.; numera bl. om klädespersedlar; numera särsk.: omgång kläder för soldat. I full mundering. LReg. 278
1676.
(Offi- cerarna borde) svara derföre, om båtzmennerne försätta
(dvs. pantsätta l. försälja) något på marchen af sin mundhering och beklädningzsorter.
RARP 17: 410 (
1714).
Men då befallning han fick att lemna munderingen från sig, / Räckte han sabeln lugn, och lugn bajonetten och taskan, / Endast geväret behöll han en stund och skyldrade sakta. RUNEBERG 1: 35 (
1832).
SFS 1858,
nr 27, s. 8.
Beklädnadspersedlar tillhörande 1. munderingen .. 2. munderingen .. 3. munder(ingen). TjReglArm. 1889, Bil.
s. 118.
Fornv. 1939,
s. 133. jfr
BEVÄRINGS-,
EXERCIS-,
KARL-,
KRONO-,
LIV-,
PEMISSIONS-,
SLÄP-,
TREDJE-MUNDERING m. fl. – särsk.
[MUNDERING 3.a]
a) (
†)
om utrustning för ryttare, innefattande såväl klädespersedlar som vapen, sadel m. m. (jfr 4. BoupptSthm 28/3
1681.
KKD 7: 3 1701. särsk. med inbegrepp av ryttaren själv: utrustad ryttare med häst.
GenMRulla 1684,
s. 379.
AGARDH (o. LJUNGBERG) II. 2: 477 1856.
[MUNDERING 3.b]
b) i allmännare anv.: utrustning. (Om) man (på utställningen) betraktar postförarnes mundering med horn, sabel och pistol. PT 1903,
nr 197, s. 3.
[MUNDERING 3.c]
c) bildl. HAGBERG Shaksp. 9: 141 (
1850).
(Tysk lärdom) bar länge Hegelianismens mundering.
(SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH IV. 1: 84 1915.
[MUNDERING 4]
4) (
numera föga br.)
motsv. MUNDERA v.¹, c, konkret, om utrustning för häst, t. ex. sadel m. m.; stundom om seldon. 2RA 3: 55 1734. Hästar med och utan monderingar.
HASSELQUIST Resa 561 (
1752).
Form 1934,
s. 177.
Västerb. 1940,
s. 94 (om seldon). jfr
HÄST-,
SADEL-MUNDERING. – särsk. (
†)
i uttr. rida på munderingen l. rida munde- ringen, under indelningsvärkets tid: tjänstgöra ss. ryttare för visst rusthåll. GenMRulla 3/10
1711.
Därs. 4/10. [MUNDERING 5]
5) (
†)
motsv. MUNDERA v.¹. d slutet, konkret, om stock o. beslag på bössa.
SVEDERUS Jagt 346 (
1831).
Ssgr(i allm. till
3; i sht
mil.): –
MUNDERINGS-ANSLAG ~⁰² l. ~²⁰. anslag (se d. o. 17) för anskaffning o. underhåll av munderingar.
BtRiksdP 1878,
I. 1: nr 1, Bil.
nr 3 a,
s. 27.
–
MUNDERINGS-BOD. (
förr)
för förvaring av munderingar. ADLERBETH Ant. 1: 7 (
c. (
1792).
Bygdeå kompanis munderingsbod. KrigVAT 1844,
s. 9.
–
MUNDERINGS-BYXOR, pl. (
†)
tillhörande soldats mundering. DA 1808,
nr , s. 1.
KrigVAT 1844,
s. 25.
–
MUNDERINGS-DEL (
†)
== -persedel. SCHME DEMAN Just. 1449 1696.
PH 1: 397 1723.
–
MUNDERINGS-FRACK. (
†)
jfr -byxor. KrigVAT 1846,
s. 338.
Därs. 1851,
s. 321.
–
MUNDERINGS-HATT. (
†)
jfr -byxor. IT 1791,
nr 35, s. 4.
KrigVAH 1822,
s. 98 (om förh. 1790.
–
(3 a slutet, 4) MUNDERINGS-HÄST. (
†)
vid indelt kavalleriregemente. LMil. 4: 23 1695.
–
MUNDERINGS-JACKA. (
†)
jfr -byxor. DA 1808,
nr , s. 1.
KrigVAT 1838,
s. 255.
–
MUNDERINGS-KAPPA,
r. l. f. (
†)
jfr -byxor. DA 1793,
nr 8,
s. 3.
–
MUNDERINGS-KOSTNAD. (
†)
för anskaffning o. underhåll av munderingar. BtRiksdP 1878,
I. 1: nr 1, Bil.
nr 3 a,
s. 29.
SFS 1887,
nr 84, s. 15.
–
MUNDERINGS-MEDEL, pl. (
†)
pänningmedel för anskaffning o. underhåll av munderingar. 2RA 1: 323 1723.
RiksdRevStatsv. 1904,
s. 1.
–
MUNDERINGS-PACKE. (
†)
innehållande munderingar. KKD 9: 132 1705.
– (
3,
4)
MUNDERINGS-PERSEDEL. (
numera knappast br.)
SCHMEDEMAN Just. 1450 (
1696).
De så kallade mindre munderingspersedlarne, eller skjortor, strumpor och skodon. BtRiksdP 1869,
I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 2:
0.
TLev. 1915,
nr 4 A,
s. 1.
–
MUNDERINGS-PÄNNINGAR, pl. (
†)
jfr -medel. SvPrästProt. 2: 20 1723.
KrigVAT 1842,
s. 9. sarsk. till
3 b. (Utom två års lön) får hwardera
(som sändes med beskickningar) till munderings penningar så mycket som ett åhrs gage inhämptar.
BARCKHUSEN Cotossichin 52 (
1669).
–
MUNDERINGS-REPARATION.
KrigsmSH 1798,
s. 32.
SamlFörfArméen 5: 2 (
1867;
efter handl. fr. 1774.
–
MUNDERINGS-ROCK. (
†)
jfr -byxor. KKD 1: 147 1708.
KrigVAH 1833,
s. 85.
– (
4)
MUNDERINGS-SADEL. (
†)
tillhörande ryttares sadelmundering. DA 1771,
nr 81, s. 4.
–
MUNDERINGS-SKO,
r. l. m. (
†) jfr
-byxor.
DA 1808,
nr s. 1.
KrigVAT 1851,
s. 316.
–
MUNDERINGS-STAT.
plan över anskaffning o. underhåll av munderingar m. m. SFS 1887,
nr 84, s. 33.
–
MUNDERINGS-STÖVEL. (
†)
jfr -byxor. KrigVAT 1846,
s. 347.
Därs. 1852,
s. 30.
–
MUNDERINGS-UTRUSTNING ~⁰²⁰. särsk. konkret. BtRiksdP 1896, IV.
1: nr
,
s. 26.
–
MUNDERINGS-VISITATION. (
†)
besiktning av munderingar. FörordnRyttMond. 15/10 1723, & 1. KrigVAH 1835,
s. 8.
–
MUNDERINGS-VISITERING. (
†)
== -visitation. FörordnRyttMond. 15/10 1723, &
8.