MOTOR mω³tor², äv. -ωr², äv. ⁴⁰, r. l. m.; best. -n; pl. motorer mωtω⁴rer. Anm. I folkligt spr. uttalas ordet ofta mωtω⁴r o. har då i sg. best. formen motoren⁰⁴⁰ l. motorn⁰⁴. [jfr t. o. eng.
motor, fr.
moteur; av lat.
motor, vbalsbst. till
movere (se
MOVERA)]
[MOTOR 1]
1) (
numera föga br.)
energibärande kropp (strömmande vätska l. gas, kropp med lägesenergi l. formförändringsenergi, gas under tryck o. d.) som direkt kan avge mekaniskt arbete; äv. i uttr. primär motor, maskin som kan avge mekaniskt arbete av en för teknisk drift av andra maskiner l. anordningar lämplig form (vanl. rotationsarbete) o. som själv drives av naturenergi l. förbränningsenergi; äv. i uttr. levande motor, om människa l. djur som lämnar mekanisk drivkraft. HOLMSTRÖM Naturl. 1: 12 (
1888).
SvUppslB 1934.
[MOTOR 2]
2) mekanisk anordning l. maskin som kan uträtta mekaniskt arbete, i sht sådan som förvandlar tillförd energi till mekaniskt arbete (sekundär motor), kraftmaskin; numera vanl. om elektro- l. förbrännings- l. explosionsmotor. Fyrcylindrig, vattenkyld, luftkyld motor. Båten, bilen drives med motor. Motorn strejkade. Sätta i gång l. starta, stanna motorn. Fessel har kunstruerat en elektromagnetisk motor. EDLUND Årsb VetA 1851,
s. 187.
De vertikalt gående vattenhjulen med horisontal axel.. ha visat sig som ändamålsenliga motorer i många afseenden. UB 2: 189 (
1873).
Elektriska motorer. TSjöv. 1891,
s. 429.
(Chauffören) fick motorn i gång med ett väldigt brak. SIWERTZ JoDr. 167 (
1928).
Motorn (i bilen började) krångla, den hostade och hackade. SvD(B) 1929,
nr 342, s. 10. jfr
AUTOMOBIL-,
BENSIN-,
DIESEL-,
ELEKTRO-,
ENFAS-,
EXPLOSIONS-,
FARTYGS-,
FLYG-,
FOTOGEN-,
FYRTAKTS-,
FÖRBRÄNNINGS-,
GAS-,
HJÄLP-,
OLJE-,
TRYCKLUFTS-,
UTOMBORDS-,
VIND-,
ÅNG-MOTOR m. fl. – särsk.
[MOTOR 2.a]
a) (
vard.)
elliptiskt för: motorbåt. Här skall du ligga... Jag kör de andra in till stan med motorn. ENGSTRÖM Bok 58 (19101.
TurÅ 1912,
s. 82 (underskrift till bild). [MOTOR 2.b]
b) ss. förled i ssgr, särsk. betecknande [MOTOR 2.b.α]
α) del av l. tillbenör till motor(er). [MOTOR 2.b.β]
β) ngt vari en motor ingår ss. en del. [MOTOR 2.b.γ]
γ) värksamhet varigm motorer tillvärkans, repareras, försäljas o. d. [MOTOR 2.b.δ]
δ) ngt som drives l. utföres medelst motor(er). [MOTOR 2.b.ε]
ε) ngt som användes för drift av motor(er). [MOTOR 2.b.ζ]
ζ) ngt som härrör från l. alstras av motor(er). [MOTOR 2.b.η]
η) person som sköter, sysslar med, begagnar sig av, är intresserad av osv. motor(er) l. motorfordon. [MOTOR 2.b.θ]
θ) ngt som användes vid färd på (öppet) motorfordon.. [MOTOR 3]
3) [delvis i anslutning till lat. motor]
i bildl. anv. av 2. [MOTOR 3.a]
a) (numera bl. mera tillf.) om person som är upphov till l. tillskyndare av ngt, drivande kraft, upphovsman; jfr MOTIVÖR, MOTÖR. BL 14: 41 (
1847).
Meldahl höll före att dansken N. Höyen var den andliga motorn för (restaureringen av Lunds domkyrka). AHRENBERG Männ. 4: 111 (
1909). Ss. beteckning för person som är upphovet till l. den drivande kraften i en rörelse o. d. användes ofta det mlat. uttr. primus motor.
SvD(B) 1927,
nr 180, s. 10.
[MOTOR 3.b]
b) (
numera bl. mera tillf.)
om sak: impuls, incitament; drivkraft. Det finnes (till vetenskapligt författande).. en ekonomisk motor ehuru denna kanske icke alltid ligger fullt tydligt i dagen. NordT 1894,
s. 227.
Längtan efter att göra bra saker är dock motorn till mitt arbete. ENGSTRÖM Kryss Föret.
2 1912.
Ssgr (till2; i allm. i fackspr.):
–
(2,b,beta) MOTOR-AGGREGAT. (
föga br.)
aggregat vari en l. flera motorer ingå som karakteristisk(a) del(ar). NERÉN BilB 1: 297 (
1928).
–
(2 b epsilon) MOTOR-ALKOHOL.
== -sprit.
SvUppslB 1934.
–
(2 b alpha) MOTOR-AXEL.
axel i motor. , Byggn.
s. 93.
–
(2 b beta) MOTOR-BALLONG. (
föga br.)
luftskepp. (
1912).
SFS 1939,
s. 1862.
–
(2 b beta) MOTOR-BARKASS.
,
nr 124 A, s. 2.
–
(2 b delta) MOTOR-BICYKEL.
[jfr eng. motor bicycle]
(
†)
== -cykel. SDS 1899,
nr 428, s. 2.
–
(2 b delta) MOTOR-BRANDSPRUTA ~⁰²⁰. jfr -spruta 2NF 3: 1493 1905.
–
MOTOR-BRANSCH(EN).
jfr bransch a. NERÉN BilB 1: 321 (
1928).
–
(2 b epsilon) MOTOR-BRÄNNOLJA ~⁰²⁰. SFS 1922 s. 315.
–
(2 b epsilon) MOTOR-BRÄNSLE.
TurÅ 1918,
s. 366.
–
(2 b delta) MOTOR-BÅT.
mindre fartyg som drives med motor(er). GHT 1896,
nr 219 A,
s. 2. Jag följer med motorbåten in till stan.
ENGSTRÖM Bok 59 1910.
Ssgr
–
motorbåts-flotta r. l. f. (VeckoJ 1930, nr 24, s. 35. –
motorbåts-flottilj.
särsk. sjömil. underavdelning inom Sjövärnskären. SFS 1915,
s. 463. -
klubb. jfr klubh, sbst.² l.
GHT 1907,
nr 175, s.
.
-kår. i uttr.
Sverges frivilliga motorbåts- kår,
1915 organiserad kår med uppgift att i kustförsvarets syfte med sina medlemmar o. deras motorbåtar vid behov stå till Kungl. Maj:ts förfogande (
1941 ersatt av Sjövärnskåren).
SFS 1915,
s. 463.
-sport. -trafik.
GHT 1907,
nr 172, s. 3.
-tävling.
GHT 1907,
nr 175, s.
.
-varv. för byggande av motorbåtar.
RTKatol. 1917,
4: 212.
–
(2 b alpha) MOTOR-BÄDD.
skeppsb. längsgående, med kölen parallella balkar varpå motorn i en motorbåt vilar. NERÉN 1930.
–
motorcykel-avdelning.
t. ex. vid trupp.
ÖSTERGREN 1932.
–
motorcykel-drulle. (
vard.)
jfr motor-drulle. SvD(A) 1930.
nr 197, s. 11.
-kår. i uttr.
Frivilliga motorcykelkåren, med uppgift att i försvarets syfte med sina medlemmar o. deras motorcyklar stå till Kungl. Maj:ts förfogande.
-ordonnans.
mil. ExInf. 1927,
s. 243. -patrull.
mil. -sport.
IdrFinl. 3: 46 1906.
-terrorist. jfr
motor-drulle. HELLSTRÖM, Malmros
30 1931.
-trafik.
ÖSTERGREN 1932.
-trupp.
mil. SvUppslB 29: 33 1936.
-tävling.
SvD(A) 1921,
nr 4, s.
11.
–
MOTOR-CYKLANDE,
p. adj. [till -cykel]
som åker -motorcykel. SvD(A) 1930 nr 250, s.
. –
(2 b delta) MOTOR-CYKLETT.
[efter fr. motocyclette, diminutivum av motocycle]
(
mindre br.)
tvåhjulig motorcykel. SFS 1911,
nr 28, s. 1.
FFS 1922,
s. 397.
–
MOTOR-CYKLIST.
[till -cykel]
SD(L) 1905,
nr 169, s. 1.
–
(2 b alpha) MOTOR-CYLINDER.
jfr cylinder 3 JernkA 1900 s. 416.
–
(2 b delta) MOTOR-DILIGENS.
buss för post. o. passagerartrafik, konstruerad för trafik på snötäckta vägar; jfr -postdilgens. SvPostv. 5 1924.
–
(2 b beta) MOTOR-DRESSIN.
SD(L) 1904 nr 190, s.
2 –
(2 b delta) MOTOR-DRIFT.
jfr drift 14 a. KemT 1908,
s. 3 –
MOTOR-DRIVEN,
p. adj. LAHT 1911,
s. 177.
–
(2 b eta) MOTOR-DRULLE. (
vard.)
person som far fram hänsyns löst, bullersamt o. d. med motorfordon. Upsala(A) 1927,
nr 139, s. 1.
–
(2 b zeta) MOTOR-DUNK,
n. jfr dunk sbst.¹ ² BARTHEL Sill 78 (
1929).
–
(2 b beta) MOTOR-DYNAMO ~²⁰⁰ l. ~¹⁰ (numera knappast br.)
elektrisk omformare bestående av likströms- l. växelströmsmotor o. likströmsgenerator. TT 1893, Allm.
nr 11 s. 2 SthmBelysn. 132 1903.
–
(2 beta zeta) MOTOR-DÅN,
n. ÖSTERGREN 1932.
–
(2 b zeta) MOTOR-FABRIK.
för framställning av motorer. IdrFin 4: 163 1906.
–
(2 b delta) MOTOR-FARKOST ~²⁰ l. ~⁰². FF 1918,
nr 23 s. 1.
–
(2 b delta) MOTOR-FARTYG.
~²⁰ l. ~⁰². ofta motsatt: ångfartyg. VFl. 1908,
s. 39.
–
MOTOR-FEL,
Bilen stannade på grund av motorfel.
–
(2 b delta) MOTOR-FISKEBÅT ~¹⁰². VFl. 1909 s. 86.
–
MOTOR-FLYG.
flygning med motordrivet flygplan. Tävlingar i motor och segelflyg. SFS 1941,
s. 10.
–
(2 b delta) MOTOR-FLÄKT jfr fläkt, sbst.¹ III ². ÖSTERGREN 1932.
–
(2 b eta) MOTOR-FOLK.
sammanfattande benämning på personer som köra motorfordon l. äro intresserade i och av motordrift; jfr -man. SvD(A) 1931,
nr 1, s. 14.
–
(2 b delta) MOTOR-FORDON ~²⁰ l. ~⁰². SD(L) 1905. nr
7, s.
Ssgr:
–
motorfordons-förordning(en).
angående (trafik med) motorfordon. NERÉN BilB 2: 345 1931. -register.
SFS 1925,
s. 335.
–
motorfordons-skatt.
skatt som erlägges av innehavare av motorfordon. FFS 1929,
s. 123 –
motorfordons-trafik.
2NF 36: 1272 1926.
–
(2 b epsilon) MOTOR-FOTOGEN.
SFS 1922,
s. 315.
–
(2 b delta) MOTOR-FRÄS,
r. lant motorredskap varmed jorden uppluckras med billar som äro fästa på en roterande trumma. NEREN 1930.
–
(2 b delta) MOTOR-FRÄSARE,
r. (
föga br.)
lant == -fräs. LAHT 1920,
s. 492.
–
(2 b eta) MOTOR-FÖRARE person som (yrkesmässigt) för motorfordon SD(L) 1899,
nr 287, s. 3.
–
MOTOR-FÖRORDNING(EN).
motorfordonsförordning(en). NERÉN BilB 2: 138 1931 –
MOTOR-FÖRSEDD,
p. adj. Motorförsedda båtar. VFl 1907.
s. 25.
–
(2 b epsilon) MOTOR-GAS.
SDS 1894,
nr 303, s.
3 –
(2 b beta) MOTOR-GENERATOR.
el.-tekn. elektrisk omformare bestående av en motor direktkopplad med en generator. TT 1900, Allm.
s. 325.
–
(2 b theta) MOTOR-GLASÖGON ~⁰²⁰. KatalStröm 1923,
s. 26.
–
MOTOR-HAVERI.
(haveri förorsakat av) fel l. skada på motor Motorhaverier (på flygmmaskiner) inskränka sig ofta till skadade ventiler (m. m.). VFI. 1918,
s. 32.
–
(2 b delta) MOTOR-HISS,
r. l. m. GHT 1896,
nr 219 A,
s. 2.
–
(2 b delta) MOTOR-HOJ,
r. (
starkt vard.)
motorcykel. På motorhoj med bönholk
(dvs. sidvagn) från Haparanda till Ystad.
GEGERFELT (
1921;
boktitel).
–
(2 b alpha) MOTOR-HUV.
(plåt)skydd över motor (i sht på bil); jfr -kåpa NERÉN HbAut. 1. 0 1911.
–
(2 b theta) MOTOR-HUVA.
jfr huva, sbst.¹ l. KatalStröm 1923,
s. 26.
–
(2 b gamma) MOTOR-INDUSTRI.
Vfl. 1906 s.
0.
–
(2 b theta) MOTOR-JACKA.
NERÉN BilB 2: 413 (
1931).
–
(2 b delta) MOTOR-JAKT jfr jakt, sbst.² ². SD(L) 1905,
nr 180, s. 1.
–
(2 b delta) MOTOR-KALESCH. (
†)
GHT 1896,
nr 124 A,
s. 1.
–
(2 b alpha) MOTOR-KOLV.
jfr kolv I 4. JernkA 1900 s. 400 (i mas- ugnsgasmotor).
–
(2 b delta) MOTOR-KOMPRESSOR.
jfr kompressor b. TT 1901 Allm.
s. 244.
–
(2 b delta) MOTOR-KOSTER.
UNT 1929 nr 10132 s.
. –
(2 b zeta) MOTOR-KRAFT.
KatalIndUtstSthm 1897,
s. 84.
Artilleri, som förflyttas med motorkraft. 3NF 14: 375 1931.
–
(2 b delta) MOTOR-KRYSSARE,
r. l. m. jfr kryssare 1 slutet. DN(A) 1923,
nr 184, s. 14.
–
MOTOR-KRÅNGEL.
jfr krångel 8. Hon.. blev .. försenad av ett par timmars motorkrångel. SvD(A) 1929,
nr 100, s. 10.
–
MOTOR-KUNNIG,
adj. kunnig i motorers byggnad o. skötsel. ÖSTERGREN (cit.fr. 1918. .
–
(2 b delta) MOTOR-KUTTER,
r. l. m. jfr kutter, sbst.² Vfl. 1915,
s. 9.
–
(2 b delta) MOTOR-KÄLKE.
framdriven av en motordriven propeller. ÖSTERGREN (cit. fr. 1921.
–
(2 b theta) MOTOR-KÄNGA.
VårkatalStröm 1925,
s. 33.
–
(2 b delta) MOTOR-KÄRRA,
r. l. f. (
vard.)
om motorfordon. ÖSTERGREN (cit. fr.
1922.
–
(2 b delta) MOTOR-LASTVAGN ~²⁰ l. ~⁰². 2UB 6: 300 1904.
–
(2 b delta) MOTOR-LAVETTAGE.
mil. motorfordon med därpå monterade skjutpjäser. –
(2 b delta) MOTOR-LIVBÅT ~²⁰ l. ~⁰². VFl. 1912,
s. 138.
–
(2 b delta) MOTOR-LIVRÄDDNINGSBÅT ~⁰¹⁰². == -livbåt. 2NF 18: 1227 1913.
–
(2 b delta) MOTOR-LOKOMOTIV.
SvD(A) 1921,
nr 2,
s. 14.
–
(2 b eta) MOTOR-LYMMEL. (
vard.)
== -drulle. SvD(A) 1929,
nr 206, s. 11.
–
MOTOR-LÄRA,
r. l. f. lära om motorers byggnad o. skötsel. NERÉN BilB 3: 382 (
1928).
–
MOTOR-LÖS.
som saknar motor. Upsala(A) 1931,
nr 140, s. 1.
–
(2 b eta) MOTOR-MAN ~man². person som sysslar med (kör, passar, reparerar o. d.) motorer l. motorfordon; motorförare; motorist. TT 1902,
M. s. 36. särsk.
(sjöt.) om motorskötare på motorfartyg.
SFS 1936,
s. 27.
–
(2 b delta) MOTOR-MASKINERI.
jfr maskineri 1. VFl. 1921,
s. 42.
–
(2 b eta) MOTOR-MASKINIST.
GHT 1935,
nr 268, s. 26.
–
(2 b delta) MOTOR-MINFARTYG ~⁰²⁰ l. ~¹⁰². sjömil. VFl. 1926,
s. 42. –
(2 b eta) MOTOR-MONTÖR.
NDA(A) 1933,
nr 251, s. 3.
–
(2 b beta) MOTOR-MÄTARE,
r. l. m. el.-tekn. elektrisk energimätare vars drivorgan utgöres av en motor med kommutator. TT 1897,
M. s.
6.
–
(2 b theta) MOTOR-MÖSSA. särsk.
dels om skinnmössa med (skärm o.) nedfällbart skydd för öronen, dels om skärmmössa av tyg med emblem l. klubbmärke o. d. VårkatalStröm 1925,
s. 34.
–
(2 b epsilon) MOTOR-OLJA,
r. l. f. NERÉN HbAut. 1: 101 (
1911).
–
(2 b delta) MOTOR-OMNIBUS ~¹⁰². SDS 1899,
nr 428, s. 1.
–
(2 b delta) MOTOR-PATRULLBÅT ~⁰²⁰ l. ~¹⁰². SvD(A) 1920, nr 246 A, s. 4.
–
(2 b delta) MOTOR-PJÄS.
mil. skjutpjäs monterad på motorfordon. –
(2 b delta) MOTOR-PLOG.
traktor kombinerad med en l. flera plogar, traktorplog; äv. om motordriven snöplog. LAHT 1911.
s. 180.
–
MOTOR-PLOGA.
[till -plog]
ploga (väg) med motordriven snöplog. WALLQUIST Doktorn 74 (
1935).
–
MOTOR-PLÖJNING. (
tillf.)
plöjning med traktorplog. LAHT 1911,
s. 180.
–
(2 b delta) MOTOR-POST. (
numera föga br.)
postföring medelst motordrivna fordon l. båtar. 2NF 1913.
–
(2 b delta) MOTOR-POSTDILIGENS ~¹⁰⁰². motordiligens. SvPostv. 110 1924.
–
(2 b delta) MOTOR-PUMP.
SD(L) 1905,
nr 7, s.
. –
(2 b zeta) MOTOR-PUTTER. (
mera tillf.)
jfr -smatter. ÖSTERGREN 1932.
–
(2 b delta) MOTOR-RACER.
SvD(A) 1929,
nr 257, s.
.
–
(2 b delta) MOTOR-REDSKAP ~⁰² l. ~²⁰. om motordrivet arbetsredskap, ss. lantbruksmaskin, vägmaskin o. d. SFS 1923,
s. 490.
–
(2 b theta) MOTOR-ROCK.
KatalStröm 1923 s. 25.
–
(2 b delta) MOTOR-SEGLARE,
r. l. m. segelfartyg försett med motor ss. hjälpmaskinVFl 1913 s. 106.
–
MOTOR-SKADA r. l. f. skada på motor. –
(2 b delta) MOTOR-SKEPP. (
numera föga br.)
motorfartyg; äv.: fullriggat fartyg försett med motor. VFl. 1912,
s. 129.
SDS 1935,
nr 155, s. 18.
–
MOTOR-SKIDA,
r. l. f. skida som anbringas på vardera sidan av en motorcykel för att underlätta körning i djup snö. 2NF 25: 988 1917.
–
(2 b delta) MOTOR-SKONARE,
r. l. m. skonare med motor som hjälpmaskin. SvD(A) 1916 nr 319 B,
s. 1.
–
(2 b alpha) MOTOR-SKYDD.
[MOTOR-SKYDD.ssg 1]
1) skyddande hölje kring en (bil)motor. NERÉN HbAut. 1: 0 (
1911).
[MOTOR-SKYDD.ssg 2]
2) i uttr. termiskt motorskydd, självbrytare avsedd att skydda en elektrisk motor mot termisk överbelastning. KommerskollFörf. 1939 A,
nr 4, s. 18.
–
(2 b alpha) MOTOR-SKÅP.
sammanbyggd, oftast kapslad enhet för anslutning o. skydd av elektrisk motor. TT 1899,
M. s. 99.
–
(2 b alpha) MOTOR-SLADD. särsk.
om bar gummislangledning med dubbelt slanggummi. KommerskollFörf. 1939 A,
nr 4, s. 14.
–
(2 b delta) MOTOR-SLÄDE.
släde som framdrives av motordriven propeller; äv. om motorfordon av annat slag (bil, motorcykel o. d.) som (för tillfället) försetts med medar. PT 1913,
nr 293 A, s. 2.
–
(2 b zeta) MOTOR-SMATTER.
SvD(A) 1927,
nr 233, s.
.
–
(2 b epsilon) MOTOR-SMÖRJOLJA ~⁰²⁰. SvD(A) 1920,
nr 331 s. 1.
–
(2 b delta) MOTOR-SNURRA,
r. l. f. (
vard.)
mindre båt försedd med utombordsmotor, "aktersnurra". SvD(A) 1929,
nr 172, s. 8.
–
(2 b delta) MOTOR-SPEL.
motordrivet vindspel. SkogsvT 1909,
s. 125.
–
MOTOR-SPORT.
med motorfordon l. motorbåt(ar). IdrFinl. 4: 161 1906.
–
(2 b epsilon) MOTOR-SPRIT.
KemT 1908,
s. 40.
–
(2 b delta) MOTOR-SPRUTA,
r. l. f. == -brandspruta. TT 1901 Allm.
s. 244.
–
MOTOR-STADION.
stadion l. tävlingsplats för motorfordon (i sht motorcyklar) på rundbana. ÖSTERGREN 1932.
–
(2 b alpha) MOTOR-STATIV.
ss. underlag för motor. –
MOTOR-STOPP,
n. förhåilande(t) att en motor stannar, stopp i motor; äv (skämts.) bildl., om stopp i tankevärksamhet, utveckling o. d. KNÖPPEL Barb. 158 (
1916).
(Han) fick motorstopp i hjärnan. KREY-LANGE KolumbÅterk. 114 1933.
–
MOTOR-STREJK.
förhållande(t) att en motor strejkar. ÖSTERGREN 1932.
–
(2 b epsilon) MOTOR-STRÖM.
–
MOTOR-STYRKA.
r. l. f. hos motor(er). SFS 1916,
s. 418.
–
MOTOR-SUMP.
[MOTOR-SUMP.ssg 1]
1) (
föga br.)
till 2 b α: del av motors vevhus, utbildad till oljetank, oljesump. NERÉN 1930.
[MOTOR-SUMP.ssg 2]
2) (
i vissa trakter)
till 2 b δ, om motordriven fisksump. HELSINGIUS Ungd. 19 (
1917).
–
(2 b zeta) MOTOR-SURR.
2NF 37: 351 1925.
–
(2 b delta) MOTOR-SÅG.
SD(B) 1914 nr
4
s. 1.
–
(2 b alpha) MOTOR-TAVLA.
el.-tekn. plint för strömbrytare, säkerhetsapparater, ampèremeter o. d. hörande till en elektromotor. ELFVING Starkstr. 69 (
1909).
–
MOTOR-TEKNIK.
den del av tekniken som har avseende på motorer. 2NF 27: 1022 1918.
–
MOTOR-TEKNISK.
som har avseende på motorteknik. Motortekniska skolor. NERÉN BilB 3: 382 (
1928).
–
(2 b delta) MOTOR-TJALK.
SDS 1928 nr 1, s. 11.
–
(2 b δ) MOTOR-TONNAGE.
bestående av motordrivna fartyg. VFI. 1926,
s. 47.
–
(2 b delta) MOTOR-TORPEDBÅT ~⁰²⁰ l. ~¹⁰² sjömil. mindre snabbgående torpedbåt av racertyp.
VFl. 1906,
s. 0.
SvFl. 1944,
s. 148.
–
MOTOR-TRAFIK.
med motorfordon. 2NF 34: suppl.
393 1922.
–
MOTOR-TRAFIKERAD,
p. adj. (
mera tillf.)
med motorfordon. Malmöhus län hör till våra mest motortrafikerade. ÖSTERGREN (cit. fr. 1928.
–
(2 b delta) MOTOR-TRAKTOR.
SDS 1919,
nr 47, s.
.
–
(2 b delta) MOTOR-TRALLA,
r. l. f. SvFolket 11: 227 1940.
–
MOTOR-TRANSPORT.
med motorfordon. FlottnT 1920,
s. 935.
–
MOTOR-TRANSPORTERAD,
p. adj. med motorfordon. Motortransporterade (artilleri-)pjäser. Krig (VAH 1922, s. 6. –
(2 b δ) MOTOR-TRÅLARE,
r. l. m. fisk. LAHT 1913,
s. 7.
–
(2 b δ) MOTOR-TRÅLBÅT ~²⁰ fisk. LAHT 1913 s.
47.
–
(2 b δ) MOTOR-TRÅLFARTYG ~⁰²⁰ l. ~¹⁰². fisk. LAHT 1913, s. 7.
–
(2 b delta) MOTOR-TRÅLFISKE ~⁰²⁰. fisk. SkrGbgJub. 19: 311 1923.
–
(2 b delta) MOTOR-TRÅLNING.
fisk. SkrGbgJub. 19: 200 1923.
–
(2 b delta) MOTOR-TÅG.
tågsätt drivet av motorvagn. ÖSTERGREN 1932.
–
(2 b delta) MOTOR-VAGN.
mo-. tordrivet fordon med egen motor l. (i sht förr, järnv.) med mindre ångmaskin; särsk. (järnv.) om dylik järnvägsvagn med utrymme för passagerare o. gods; särsk. om rälsbuss. DetHände 1890,
s. 22. (Tåget) utgöres af blott två bogievagnar, af hvilka den främsta tillika utgör motorvagn.
SD(L) 1895,
nr 135, s.
. KatalIndUtstSthm 1897, s.
206 (om ångdressin). Spårvagnen.. bestod af motorvagn och släpvagn. PT 1910,
nr 196 A, s. 2.
–
(2 b delta) MOTOR-VELOCIPED. (
numera bl. i utpräglat skriftspr.)
== -cykel. SDS 1899,
nr 428, s. 1.
BtRiksdP 1928, :
nr 4, s. .
–
(2 b delta) MOTOR-VINSCH.
2NF 24: 1441 1916.
–
(2 b delta) MOTOR-VÄGHYVEL ~⁰²⁰. SvD(A) 1925 nr 147 s. 1.
–
(2 b delta) MOTOR-VÄGVÄLT ~⁰² l. ~²⁰ (Mera tillf.) jfr
-vält.
SDS 1918,
nr 244, s.
1.
–
(2 b delta) MOTOR-VÄLT.
motordriven vält, i sht sådan som användes för gatu- o. vägarbeten. AB 1914,
nr 3,
s. 3.
–
(2 b η) MOTOR-VÄRLD(EN).
sammanfattande, om motorfolk i allm. l. inom ett visst område o. d.
SvD(A) 1928,
nr 123, s. 24.
–
(2 b α) MOTOR-VÄRMARE,
r. l. m. apparat för uppvärmning av motorer före starten i hård kyla. ÖSTERGREN 1932.
–
MOTOR-ÄGARE. särsk.
: ägare av motorfordon. ÖSTERGREN 1932.