© Svenska Akademien. SAOB spalt: M1675; tryckår: 1945
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
MUTA m³ta², sbst.¹, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er G1R 1: 255 (1524), Bergv. 2: 571 (1751)). ( moth-1635. mut- (-uu-, -th-) 1524 osv. mutth- 1566. myt- 1524 )
[fsv. muta, f.; jfr nor. mute, isl. múta; till MUTA v.¹,]
[MUTA.sbst1 0]
motsv. MUTA v.¹, ¹: gåva (i pänningar, varor o. d.) som man ger ngn för att muta honom; vanl. i pl. Ge, ta mutor. G1R 1: 255 (1524). Tu skalt icke tagha mutor, för ty mutor förblinda the seende, och förwenda the retferdughas saker. 2Mos. 23: 8 (Bib. 1541). Muhter wrängia Laag. GRUBB 104 (1665). Fäller Domare orätt dom .. för vänskap. eller muto och vinning; miste embetet, .. och muta gånge til the fattiga. RB 1: 12 (Lag 1734). "Det duggar jemt" – sa' länsmannen om mutorna. HOLMSTRÖM Sa' han 19 (1876). Karlstads rådhusrätt dömde .. poliskonstapel (N. N.) .. till avsättning för tagande av muta. GHT 1943, nr 235, s. 2. – särsk.
[MUTA.sbst1 .a]
a) oeg. l. bildl. Om Åkerbruket skall kunna skaffa vinst åt des idkare .., så vil jorden, som ordspråket lyder, hafva mutor. BERCH Hush. 169 (1747). FolklEtnSt. 1: 263 (1916).
[MUTA.sbst1 .b]
b) () allmännare: gåva, dusör; jfr MUTA v.¹ ². Ej mot folckene karg gif pigorna, drängjarna mutor. Bröll Besw. 431 (c. 1670).
Ssgr ( Vissa nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till muta, v.¹)
A
MUT-KOLV, m.
[trol. uppsnyggad form av -korv; jfr dock kolv II]
(vard.) person som brukar ta mutor. DALIN Arg. 1: 271 (1733, 1754) Denne var, liksom alla tjänstemän i Sibirien en mutkolv av värsta slag. ZILLIACUS Stämpl. 30 (1922).
MUT-KORV, m. ( mut- 1738–1885. mute- 1757 )
[trol. till det gamla vedernamnet "korv" på vaktknektar o. polismän; jfr korv 3]
() mutkolv. LIND (1738). Möter jag en Domare: Se der går den orättfärdigaste mutkorf! Posten 1768, 123. SCHULTHESS 1885.
– (jfr muta. v.¹ 2) MUT-MIDDAG. (vard., mindre br.) middag som man bjuder ngn på för att påvärka honom till sin fördel; jfr korruptions-middag. SIWERTZ Eld. 132 (1916).
MUT-STOCK, m. (†) mutkolv. ÅngermDomb. 24/8 1632, fol. .
MUT-SYSTEM. korruption (se d. o. 2. TEGNÉR (WB) 4: 268 (1823). Mutsystemet florerade alltjämt inom både den högre och den lägre förvaltningen (i Turkiet). Almquist VärldH 8: 531 (1938).
B
():
MUTE-KORV, se A.
MUTE-SÄCK, m. mutkolv. SWEDBERG BetSwOlycko 29 (1710).
C
():
MUTO-DOM. dom vars innehåll bestämmes på grund av mutor. FORSIUS Fosz 174 (1621).
MUTO-MÅNGLARE. om person som ger mutor. SYLVIUS Curtius 105 (1682).