MURARE m³rare², m.||ll(ig.); best. -en, äv. -n; pl. ==. [fsv murare (2SvDipl. 2: 601); jfr d. murer, mnt. o. mnl. murer, mht. mürære (t. maurer); till (MUR, sbst.¹ o.) MURA, v.]
[MURARE 1]
1) person som (yrkesmässigt) utför murningsarbete (o. därmed likartade arbeten). HELSINGIUS (
1587).
Till Murare (vid uppförande av lermur) utser man .. raska och flitiga Karlar med god armstyrka. LBÄ 19–20:
125 (
1799).
"Jo, det gjorde han" – sa' muraren, när de bådo honom skynda sig. HOLMSTRÖM Sa' han 47 (
1876).
Murarens yrke är just ej bland de trefligaste, ty arbetet är både osnyggt och tungsamt. ArbB 120 (
1887).
HantvB I. 4: 293 (
1936).
[MURARE 2]
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. t., ävensom av eng. mason, fr. maçon]
inom frimureriet, elliptiskt för: frimurare. TORPADIUS FrimurVis. 27 (
1759).
ENGSTRÖM 1Bok 41 (
1905).
Ssgr (i allm. till
1):
–
MURAR-BAS l.
MURARE-BAS,
m. arbetsförman som leder murningsarbetet vid ett byggnadsföretag. TT 1885,
s. 58.
–
MURAR-BI,
n. [jfr t. maurerbiene]
entomol. om vissa insekter som "mura" bon av lera, sand, murbruk o. d.; särsk. om (art av) undersläktet Chalicodoma Lep.; jfr mur-bi. Rebau NatH 1: 641 1879;
om Anthophora parietina Fabr.). UVTF 34: 69 1886;
om Chalicodoma muraria Fabr.).
SvUppslB 1934;
om undersläktet).
–
MURAR-BORSTE byggn. borste avsedd för bestänkning av muryta med vatten l. för slamning l. kalkstrykning o. d., murarkvast. JernkA 1833,
s. 657.
– (
2)
MURAR-BRODER.
inom frimureriet: frimurarbroder. BERGIUS Småsak. 4: 70 (
1756).
–
MURAR-FACKFÖRENING ~¹⁰²⁰. NerAlleh. 1886,
nr 58, s. 2.
–
MURAR-FÖRBUND.
jfr förbund 6 b. Svenska murareförbundet, de svenska murarnas fackliga organisation (konstituerad 1892). GHT 1895,
nr 238 A, s. 3.
–
MURAR-FÖRMAN ~²⁰ l. ~⁰². == -bas.
UB 1: 321 (
1873).
–
MURAR-GESÄLL. särsk.
om förhållanden under skrånas tid (t. o. m. 1846): gesäll inom murarskrået. BoupptSthm 18/5
1682.
–
MURAR-GESÄLLSKAP ~⁰²⁰ l. ~¹⁰². (om ä. .förh.) jfr gesällskap 2. ALM MurmästSthm 191 (cit. fr. c.
1790).
–
MURAR-GETING.
[jfr t. maurerwespe]
entomol. om insekt som "murar" bo av lera o. d.; särsk. om släktet Eumenes Latr. SCHEUTZ NatH 186 1843;
om Odynerus (Symmorphus) murarius Lin.). NF (
1887).
SvUppslB 1934;
om släktet Eumenes).
–
MURAR-HANTLANGARE ~⁰²⁰⁰. jfr hantlangare 1. IKONEN (
1889).
–
MURAR-HANTVÄRK ~²⁰ l. ~⁰². (numera bl. tillf.)
mureri. ALM MurmästSthm 154 (
i handl. fr. 1744).
–
MURAR-KLUBBA,
r. l. f. byggn. mindre klubba l. slägga varmed murare ger (inmurad) natursten önskad form, slår loss inmurat tegel o. d. MÖLLER 1745;
under batte).
–
MURAR-KONST.
mureri. VetAH 1739,
s. 158.
Den ryggskurna fogen .. är karakteristisk för den äldre murarkonsten. HantvB I. 4: 368 (
1936).
–
MURAR-KÄPP. (
numera knappast br.)
byggn. rak käpp varmed överflödigt putsbruk (på väggyta o. d.) avdrages, för att den putsade ytan skall bli plan, rätskiva. ROTHSTEIN Byggn. 449 (
1859).
2UB 1: 450 (
1898).
–
MURAR-LAG,
n. arbetslag av murare (o. murarbas). HantvB I. 4: 291 (
1936).
–
MURAR-LÄRA,
r. l. f. jfr lära, sbst. 1 b. Gå i murarelära. 3SAH 13: 90 (
1898).
–
MURAR-MÄSTARE.
[fsv. muraramästare (JönkTb. 24)]
utbildad murare som driver självständig (mindre) värksamhet resp. (förr): mästare inom murarskrået; jfr mur-mästare. DALIN FrSvLex. 1843;
under mâçon).
–
MURAR-PÄNSEL.
jfr -borste. IKONEN (
1889).
–
MURAR-SMÄCKA,
f. (
förr)
== mur-smäcka. AB 1895,
nr 1, s. 3.
–
MURAR-SPINDEL. (
numera mindre br.)
zool. spindeln Nemesia cæmentaria Latr., som gräver gångar i marken o. täcker dessa med lock (falldörrar) bestående av skikt av jord o. spindelväv; i pl. äv. om ordningen Territelariæ, minörspindlar. Rebau NatH 1: 677 1879; om Nemesia cæmentaria). NF (1887; om minörspindlar).
–
MURAR-STÄLLNING byggn. byggnadsställning för murare. STÅL Byggn. 1: 259 (
1834).
–
MURAR-VÄRKTYG ~²⁰ l. ~⁰².
–
MURAR-YRKE(T).
SFS 1849,
nr 83, s. 3.
HantvB I. 4: 439 (
1936).