ARGALI ar⁴gali, äfv. ³62 (árr - - DALIN), m.||ig l. r.; best. -n; pl. -er l. == (DALIN (1850)) l. -s (ISER Folksl. hist. 1: 139 (1807)). 1:o I st. f. pl. af detta ord användes gärna pl. af ssgn ARGALI-FÅR. 2:o HEDIN Gm Asien 1: 340 (1898) m. fl. ställen använder ordet i dess kirgisiska form arkhari. jfr KRUHS Thomé 2: 96 (1882).

[jfr t., eng. o. fr. argali, af mongoliskt l. tungusiskt ursprung]

[ARGALI 0]

zool. (individ af) den l mellersta o. norra Asiens bergstrakter lefvande vilda fårarten Ovis ammon (Ovis argali, Caprovis argali), argalifår. Siheriens Argali, som af Buffon anses för fårslägtets primitiva gali, osm af Buffon anses för fårslägtets primitiva stam. S. ÖDMANN Intr. i VetA 1784, s. 20. NILSSON Fauna 1: 529 (1820,1847). Argalins .. kött är mycket välsmakande. Rebau Naturh. 1: 313 (1879).

Ssgr

– ARGALI-BAGGE ³⁰⁰~²⁰. HOLMGREN Skand. däggdj. 405 (1887).

– ARGALI-FÅR ~². == ARGALI. THORELL Zool. 2: 113 (1861). J. G. THÉEL i NF 5: 551 (1882).

– ARGALI-HJORD ~².

– ARGALI-JAKT ~².

– ARGALI-KÖTT ~². Rebau Naturh. 1: 313 (1879).

– ARGALI-LAMM ~².