ARKIMEDISK ar¹kime⁴disk l. ar¹ɟi-, adj.; adv. -T. adj. till ARKIMEDES; särsk.: hörande till l. härrörande från Arkimedes. Wår (dvs. vårt) Archimediske Prof. STIERNHIELM Arch. G 1 b 1644; i fråga om probering af guld, silfver o. d., verkställd medelst tillämpning af Arkimedes' lag); jfr a med anm. – särsk. i uttr. a) fys. (den) arkimediska lagen l. principen, om den af Arkimedes upptäckta lagen, att en i en vätska nedsänkt kropp förlorar lika mycket af sin vikt som den undanträngda vätskemängden väger. FLODERUS Fys. 75 (1862). WIJKANDER Fys. 1: 123 (1886; 1896).– Anm. I st. för de ofvan nämnda uttr. användes oftare uttr. Arkimedes' lag l. princip . FOCK Fys. 1: 164 (1857). LINDEBERG Christie Fys. 27 (1876). WIJKANDER Fys. 1: 123 (1886, 1896) b) (den) arkimediska skrufven l. snäckan, benämning på en vattenuppfordringsapparat hvars uppfinning (vanl.) tillskrifves Arkimedes: vattensnäcka, vattenskruf. DALIN Fr. o. sv. lex. (1843, under vis). R. RUBENSON i NF (1876).– Anm. I st. för de ofvan nämnda uttr. användes ofta uttr. Arkimedes' skruf l. (förr vanl.) snäcka . RUDBECK Atl. 1: 888 (1679). Econ. anaal. 1807, April s. 85. ifr: Archimedes' vattenskruf. FOCK Fys. 1: 235 (1857). c) arkimedisk punkt, vanl. i bild l. bildl. Hon skulle bli för honomo den archinediska punkt, från hvilken hela denna värld, som nu tog så fientligt emot honom, skulle sättas i rörelse, ändras och anpassas så, att den blef lämplig för honom. AHRENBERG Vår landsm. 84 (1897).