ARMATUR ar¹matω⁴r, r. (f. ALMQVIST, DALIN); best. -en; pl. (i sht i bet. I 5 o. II 2) -er. [jfr t.
armatur, eng. o.fr.
armature, af lat.
armatura (jfr
ARMYR), vbalsbst. till
armare (se
ARMERA)]
[ARMATUR I]
I) mil. [ARMATUR I.1]
1) [jfr motsv. anv. i ä. t.]
(
†)
abstr.: anskaffande af vapen (o. krigsmanskap); rustning; jfr ARMERING 1. N Av. 20 Dec.
1655,
nr 1.
RARP 6: 43 (
1657).
Hvarföre Ryssland giör sådan armatur åhrligen till siös ock lands. 2 RARP 4: 65 (
1726).
[ARMATUR I.2]
2) [jfr lat. levis l. gravis armatura, lätt l. tungt rustadt manskap; jfr äfv. ä. eng. armature]
(
†)
väpnadt manskap, krigsstyrka. RARP V. 2: 161 (
1655).
Fäldt Marskalck Douglas medh Wäst-Göthe Armatur, til Häst och Foot. N. Av. 4 Sept. 1657, Part. Medh Borgerskapet (i Stockholm) hålles hwart åhr mönstring, .. och består theras armatur vthi 15 Compagnier. S. ROSENHANE i HSH 31: 41 (
1663).
[ARMATUR I.3]
3) bestyckning (å fartyg); jfr ARMERING 2 b. Naut. ordb. 16 (1840). jfr SJÖ-ARMATUR. [ARMATUR I.4]
4) [jfr sv. dial. si så, nu har ja hela armaduren på mä, nu är jag klädd (
RIETZ 13)] (
föga br.)
rustning (för person); skyddande betäckning (för kroppsdel). (Boxhandskarna) af oxläder .. (voro) sannolikt samma armatur, som Amykos säges hafva uppfunnit. PALMBLAD Fornk. 1: 166 (
1843).
EKBOHRN Främn. ord (
1878).
[ARMATUR I.5]
5) [jfr motsv. anv. i ä. t.]
(
†)
segertecken, trofé; ornament föreställande en trofé. Afmåhlning och kort Beskrifning uppå den Provincial Fahna, som är tagen af (dvs. från) Ryszarna wid Dorpt, tillijka med flere armaturer. 1700; titel). Hwad en konstig
(dvs. konstfärdig) Mästares hand .. will elliest pryda Stycket med, såsom armaturer, Sinnbilder, Symbola eller annat.
GRUNDELL Artill. 68 (
1705).
WIJNBLAD Våningshus 2: C 4 a (
1756).
[ARMATUR I.6]
6) [jfr ryska armatura]
(
i Finl.,
förr)
vapenplåt (till schakå). Armatur af Koppar med en ziffra, en bokstaf och en punkt. SPF 1833,
s. 417.
[ARMATUR II]
II) i fysikalisk o. teknisk anv. [ARMATUR II.1]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.]
fys. i fråga om magnet: järnstycke o. d. (ofta försedt med en hake l. ring för vidfästande af en tyngd) afsedt att förstärka magnet (gm kontakt med dess poler); ankare (se ANKARE, sbst.² II ⁴); jfr ARMERING 3 a samt VAPEN. DURÆUS Naturk. 49 (
1759).
DAHLANDER Elektr. 65 (
1882).
Lyftkraften hos en magnet tilltager .., om man .. gradvis ökar belastningen af dess armatur. DÜBEN Thompson 98 (
1896).
[ARMATUR II.2]
2) fys. o. tekn. i fråga om elektricitetsmaskiner.
[ARMATUR II.2.a]
a) [eg. utvidgad anv. af 1; jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.]
(spole l. spolsystem af isolerad metalltråd med kärna af mjukt järn bildande den) del af (en) dynamomaskin i hvilken den elektriska strömmen alstras; induktor. Armatur för elektriska motorer. Patent nr 628 (
1887).
De armaturer, som förekomma uti nutidens dynamos, .. indelas .. i ring- och truminduktorer. 2 Uppf. b. 3: 45 (
1896).
jfr CYLINDER-, DUBBEL-, GENERATOR-, KLOT-, POL-, RADIAL-, RING-, SKIF-, TRUM-ARMATUR m. fl. [ARMATUR II.2.b]
b) [eg. ur 3 utvecklad anv.; jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.]
om utrustning vid influenssmaskiner hvilken består af (å rörlig skifva af glas o. d. fästa) stanniolbeläggningar o. d. DÜBEN Thompson 53 (
1896).
[ARMATUR II.3]
3) tekn. i allm.: (metallisk) förstärkning (afsedd att öka ngts hållbarhet, motståndskraft osv.); i sht om beklädnad, beläggning o. d. Hela (ler-)manteln (vid klockgjutning) förstärkes .. med jernhängslen och band. På denna armatur äro hakar anbragte. ALMROTH M. tekn. 137 (
1838).
Armaturen i hvarje (betong-)skifva består af en serie långsgående jernstänger. Patent nr 9105 (
1898); jfr
ARMERA 3 b.
[ARMATUR II.4]
4) tekn. (metallisk) omklädnad kring elektrisk kabel; jfr ARMERING 3 c. N. RAHM i NF 19 (
1895). jfr
BLY-,
JÄRN-ARMATUR m. fl.
[ARMATUR II.5]
5) tekn. kollektiv benämning på vissa metalldelar (till utstyrsel) vid belysningsanläggningar (med gas l. elektricitet); i sht om lamparmar, kronor o. d.; jfr MONTERING VL 1897,
nr 236, s. 3.
(Firman C,) som utfört de elektriska belysningsledningarna och äfven levererat det mesta af härtill hörande armatur. WÅHLIN Gbgs stadsbibl. 37 (
1900).
Butiken belyses af 25 auerlampor i prydliga gasarmar och kronor af mässing. Armaturen är från en firma i Berlin. LD 1901,
nr 81, s. 2. jfr
BELYSNINGS-ARMATUR.
[ARMATUR II.6]
6) tekn. i fråga om vissa tillbehör (af metall) till maskiner osv.; i sht ss. kollektiv benämning för vissa till ångpannors skötsel, kontroll o. d. erforderliga apparater; jfr MONTERING GARNITYR samt ARMERA 3 d. Tekn. tidskr. 1872, s. 118. Hvarje ångpanna måste . . vara försedd med nedannämde anordningar, hvilka med ett gemensamt namn bruka kallas armatur: .. Säkerhetsventil .. Matareventil .. Utblåningskran .. Glasrör och profkranar, för utvisandet af vattenhöjden i pannan .. Manometer (osv.). FRYKHOLM Ångm. 118 (
1881, 1890). Ej må inmuradt förbindningsrör emellan
(ång-)panna och armatur vara af tackjern.
FFS 1888,
nr 15, s. 11.
I. Armatur för Ånga .. II. Armatur för vatten .. III. Armatur för Syror.
Katal. fr. armaturfabr. i Lund Innehållsfört. (
1900). – jfr
MASKIN-,
SYRE-,
VATTEN-,
VÄRMELEDNINGS-,
ÅNG-,
ÅNGPANNE-ARMATUR m. fl.
Ssgr (II
[ARMATUR 6]
6) –
ARMATUR-FABRIK ¹⁰³~⁰². Tekn. tidskr. 1898,
A. A. s. 88.
Armaturfabriken i Lund, den största i sitt slag i Sverige för tillverkning af kranar, ventiler, ånghvisslor m. m. Sv:s land o. folk 800 (1901).
– (II
2 a)
ARMATUR-KÄRNA ~³⁰. induktorkärna. H. HÅKANSON i Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 58.
– (II
2 a)
ARMATUR-LINDNING ~²⁰. (af isolerad metalltråd bestående) lindning kring induktorkärna. Patent nr 3704 (1892). 2 Uppf. b. 3: 75 (
1897).
jfr -VECKLING.
– (II
2 a)
ARMATUR-REAKTION~⁰⁰². Med armaturreaktion förstås armaturströmmens inverkan på magnetismen.
A. LINDSTRÖM i
Tekn. tidskr. 1900,
A. M. s. 63.
– (II
2 a)
ARMATUR-RING ~². ring (af järn) på hvilken induktortråden är upplindad l. fäst; ringformig armaturkärna. Anordning vid armaturringar för dynamomaskiner. Patent nr 6145 (1894). 2 Uppf. b. 3: 69 (
1897).
– (II
2 a)
ARMATUR-STRÖM ~². elektrisk ström i induktor, induktorström. E. DANIELSON i Tekn. tidskr. 1893, A. M. s. 12. 2 Uppf. b. 3: 37 (1897). (II [ARMATUR-FABRIK.ssg 6]
6)
–
ARMATUR-STYCKE ~²⁰. E. STORCKENFELDT i
Tekn. tidn. 1871,
s. 316.
– (II
2 a)
ARMATUR-TRÄD ~². metalltråd upplindad kring induktorkärna, induktortråd; jfr -LINDNING. Tekn. tidskr. 1889,
s. 220.
– (II
2 a)
ARMATUR-VECKLING ~²⁰. (mindre br.)
== -LINDNING. R. HÅKANSON i
Tekn. tidskr. 1894,
A. M. s. 58.