MYRTEN myr⁴ten, r. l. m. l. f. ((†) n. LIND 1749; jämte f.), INGELMAN SolbergBröll. 2 (1844)); best. == (äv. att hänföra till sg. myrt, THORILD SVS) 1: 119 (c. 1780) osv.), ngn gg myrtnen ((NGELMAN 70 (1843), ÖSTERGREN (1932)) ( ss. n. myrtnet); pl. myrtnar (SJö BERG (SVS) 1: 71 (c. 1815) osv.) ((†) == (THORILD 4: 139 (1794), INGELMAN 174 (1828, 1843))); äv. (numera bl. i poesi, arkaiserande) MYRT myt⁴t, r. l. m. l. f.; best. -en (se ovan); pl. (†) -er (äv. att hänföra till sg. myrta, LÆLIUS Bünting Res. 1: 57 (1588), TRANÉR Anakr. XXII (1833)); förr äv. MYRTA r. l. f.?; pl. -er (se ovan). ( mirt- 1805 (: mirthöljd). mirt(h)en 1541–1827. mirt(h)er, pl. 1588–1674. myrt 1752–1932. myrt(h)a c. 1635–1762. myrten (-t(t)h-, -tn) 1640 osv. myrt(h)er, pl. 1651–1833. myrtin 1578–1613 )

[jfr d., t. o. fr. myrte; av lat. myrtus (jämte myrta), av gr. μύϱτος, av ovisst urspr. – Jfr MYRTILL]

[MYRTEN 1]

1) buske l. träd av det i medelhavsländerna l. tropikerna hemmahörande släktet Myrtus Lin., i sht om arten Myrtus communis Lin., som i sht förr var vanlig ss. rumsväxt i Sv.; äv. koll., om kvistar o. d. av växten; äv. bildl. Jes. 55: 13 (Bib. 1541). Jag hvilar ut ifrån en stormig dag, / Bland hemmets myrten eller klubbens drufvor. ATTERBOM LÖ 2: 269 (1827). Till gudarnes gårdar, de sällas, / slår diktens, likt rägnbågens, bro / sitt fäste bland myrtnar i Hellas, / bland rönnar i Pungmakarbo. KARLFELDT FridLustg. 8 (1901). Sonesson HbTrädg. 1021 (1926). jfr BLOM-MYRTEN. – särsk. med syftning på att myrten under antiken var helgad åt kärleksgudinnan o. betraktades ss. symbol för kärleken; ofta om växten ss. symbol för jungfrulighet o. använd av bruden ss. prydnad vid bröllop; äv. (i sht i poesi) ss. symbol för (oskyldig) ungdom l. ungdomsglädje l. ss. symbol för bröllop. LUCIDOR (SVS) 389 (1674). Då myrth och lager paras / I Hjeltens brölloppskrans! KELLGREN (SVS) 3: 282 (1788). I sväfven lätta i dansens ringar, / I stojen yra i nöjets lag, / och myrten blommar, och lyran klingar. WALLIN Vitt. 1: 46 (1839). VL 1908, nr 131, s. 4.

[MYRTEN 2]

2) om växt som i ngt avseende liknar myrten (i bet. 1). jfr FINN-, KATT-MYRTEN. – särsk.

[växten hänfördes tidigare till släktet Myrtus]

(†) om växten Myrica Gale Lin., pors; äv. i uttr. svensk (vild) myrten. RUDBECK HortBot. 78 (1685). BROMELIUS Chl. 72 (1694). GDIMBOD (c. 1695) i NoB 1935, s. 170. jfr: Nordens myrten från mossdjup mark. GRl PENBERG Aftn. 109 1911; om Ledum palustre Lin., skvattram).

Ssgr (i allm. till 1):

(i poesi, †):

– MYRT-HÖLJD, p. adj. Lik en mirthöljd orm. WALLIN Vitt. 1: 4 (1805).

– MYRT-OMBUNDEN, p. adj. Myrtombundna cherubssvärd. ATTERBOM SDikt. 2: 64 (1811, 1838)

(†):

– MYRTE-BLAD,

– MYRTE-BUSKE,

– MYRTE-KRANS,

– MYRTE-KVIST,

– MYRTE-TRÄD, se C.

– MYRTEN-BLAD. ( myrte- 1673. myrten- 1650 osv. )

[MYRTEN-BLAD.ssg 1]

1) blad av myrten. Hildebrand MagNat. 16 (1650).

[MYRTEN-BLAD.ssg 2]

[jfr fr. feuille de myrte]

(†) visst kirurgiskt instrument för rengöring av sår. HOLMBERG 1: 855 (1795). THOLANDER Ordl. (c. 1875).

Ssg:

– myrtenblad-trä. (i fackspr.) till -blad 1: ett slags krusträ för krusning av papper. BERG Handarb. 263 (1874).

– MYRTEN-BLOMMA, r. l. f. AHB 54: 43 (1871).

– MYRTEN-BUSKE. ( myrte- 1578.– 1705. myrten- 1843 osv. ) BOLAVI 147 b (1578). Den som fönsterväxt allmänt odlade myrtenbusken. FRIES Växtr. 158 (1884).

– MYRTEN-BÄDD. (i poeesi) om kärleks- l. bröllopsbädd. KARLFELDT FlBell. 53 (1918).

– MYRTEN-BÄR. Hildebrand MagNat. 16 (1650).

– MYRTEN-DAL. (i poesi, numera knappast br.) dal där myrten växer. LIDNER (SVS) 2: 344 (1784). RUNEBERG (SVS) 2: 201 (c. 1836).

– MYRTEN-GRÖN. mörkgrön (med samma färgnyans som myrtenbladens). BELLMAN (BellmS) 5: 75 (1783). SvD(A) 1929 nr 71 s. 3.

– MYRTEN-GRÖNT, n. myrtengrön färg(nyans). VeckoskrFrunt. 1824, s. 176.

– MYRTEN-HÄCK. PoetK 1814 2: 117.

– MYRTEN-KORN. (†) myrtenbär. BOLAVI l 52 a (1578).

– MYRTEN-KRANS. ( myrte- 1635. myrten- 1700 osv. ) krans av myrten; särsk. om brudkrans l. ss. symbol för kärleken l. ungdomsglädjen; jfr myrten 1 slutet. SCHRODERUS Os. 2: 432 (1635). Unga flicka! i din vår / Bind dig myrtenkransen. FRANZÉN Skald. 1: 140 (1810, 1824) Freja 1885, s. 20.

– (jfr 1 slutet) MYRTEN-KRONA. brudkrona av myrten. ATTERBOM SDikt. 2: 15 (1810, 1838) En .. brud med slöja och myrtenkrona. DN(A) 1944, nr 117, s. 28.

– MYRTEN-KRÖNT, p. adj. (i poesi, numera föga br.) krönt (smyckad, beklädd) med myrten. Mirtenkrönta fält! LIDNER (SVS) 2: 295 (1784). Hon .. slits i stycken, / Myrtenkrönt ännu som brud. BÖTTIGER 2: 28 (1857).

– MYRTEN-KVIST. ( myrte- 1638. myrten- 1541 osv. ) Neh. 8: 15 (Bib. 1541).

– MYRTEN-LIKNANDE, p, adj.

– MYRTEN-LUND. särsk. (i äldre poesi) amränt mer l. mindre symboliskt. Den Myrtenlund, der nöjen och behag / Åt Skalden Lyran räckt, at prisa deras lag. GYLLBNBORG Skald. 64. (1798).

– MYRTEN-OLJA, r. l. f. ( myrten- 1578 osv. myrtini- 1578 ) (i fackspr.) eterisk olja som erhålles ur myrtenblad. BOLAVI 124 a (1578).

– MYRTEN-PRYDD, p. adj. (i sht i poesi) Märck den Prestinnan, hon med myrtenprydda lockar. BELLMAN (BellmS) 4: 113 (1770).

– MYRTEN-SIRAP, äv. -SYROP. ( myrten- 1578, myrtine- 1578 ) (förr) kokad av myrtenblommor. BOLAVI 26 a (1578).

– MYRTEN-SKOG. (i sht i äldre poesi.) jfr -lund. Linc. 1640; under myrtetum). STAGNELl US (SVS) 1: 353 (c. 1815). Sen därunder i myrtenskog / vinden suckade nyss och dog / stilla drömmande, stilla. RYDBERG Dikt. 2: 20 (1891).

– MYRTEN-SKOTT. TIGERSCHIÖLD Dikt. 1: 50 (1888). En ung flicka ansar och vårdar det myrtenskott, af hvars kvistar hon en gång vill binda sin brudkrona. HEIDENSTAM End. 248 (1889).

– MYRTEN-SKUGGA, r. l. f. (i sht i äldre poesi-) skugga av myrten(träd). Inom en myrtenskuggas glesa slöja. PoetK 1814, 2: 90. STAGNELIUS (SVS) 2: 292 (1821). WERSÉN NDikt. 12 (1880).

– MYRTEN-SKUGGAD, p. adj. (i sht i äldre poesi) jfr -skugga. På en myrtenskuggad rosenstig. Phosph. 1812, s. 11.

– MYRTEN-TRÄD, förr äv. -TRÄ . ( myrte- 1588.-1705. myrten- 1541 osv. ) trädet myrten. Sak. 1: 8 (Bib. 1541). Som västans aftonsuck myrtenträn. SJÖBERG (SVS) 1: 233 (1820).

– (jfr 2) MYRTEN-TÖRNE. den i Sv. ss. rumsväxt odlade myrtenliknande liljeväxten Ruscus aculeatus Lin. SVENSSON kulturv. 91 (1893).

– (2) MYRTEN-VAX. (i fackspr.) vegetabiliskt vax som fås av v1ssa arter av släktet Myrica Lin. (pors). ALMSTRÖM Kem Tekn. 2: 122 (1845).

– MYRTEN-VÄXT, r. 1. m. bot. växt av familjen Myrtaceæ. Rebau NatH 2: 102 (1879). (†) [jfr E] :

– MYRTINE-SIRAP, se C.

(†)

[av lat. myrtini, gen. sg. av myrtinus, adj. till myrtus]

– MYRTINI-OLJA, se C.