© Svenska Akademien. SAOB spalt: M1747; tryckår: 1945
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
MYSK mys⁴k, sbst.¹, äv. (numera bl. arkaiserande) MOSKUS mos⁴kus l. MUSKUS mus⁴kus, sbst.¹, i bet. 1 r. l. m., i bet.2 m.l. r. ((†) n. (i bet. 1) SvTyHlex. (1851), BJÖRKMAN (1889)); best. -en; förr äv. (i bet. 1) MUSK, sbst.³ Anm. Ordet användes tidigast med lat. böjning: Itt halfft gran Musci. BOLAVI 33 b (1578). BERCHELT PestOrs. G 5 b (1589: Moschi, gen. sg.). (moskus (-ch-, -sch-) c. 1700–1906. musk (-sc) 1673–1837. muskus (-sc-, -sch-) 1651 (: Muskusroser, pl.) – 1890. musque 1690–1843. mysk (-ch) 1751 osv. myske 1797 )
[jfr fsv. muskushus, myskdosa; jfr d. moskus (ä. d. muskus, musk), t. moschus (ä. t. mosch, musch), eng. musk; av fr. musc resp. senlat. muscus, mlat. moschus, jfr sengr. μόσκος, μόσχος; av österländskt urspr. (jfr pers. musk, arab. misk) o. möjl. samhörigt med sanskr. muská-, testikel. – Jfr MUSKAT]
[MYSK.sbst1 1]
1) det för sin starka o. egendomliga lukt bekanta ämne som avsöndras av myskdjuret, Moschus moschiferus Lin., o. som i sht förr användes ss. parfym (l. ss. ingrediens i parfymer) o. ss. läkemedel, förr äv. ss. ett slags krydda vid finare matlagning; stundom äv. om likartat sekret som avsöndras av andra djur, i sht av sibetkatten; jfr BISAM 1 o. DESMAN 1. HovförtärSthm 1654, s. 547. För Hufwudet (användas ss. läkemedel): Morseller aff Bernsteen, Ambra, Musc (m.m.). HIÄRNE Suurbr. 42 (1680). När .. (gräddmjölkstårtan) är bakat, lägg där i Såcker, Musk och Pomerantzeblomme Wattn. RÅLAMB 14: 121 (1690). Se den Seigneuren / Med spratlande vador; / Kän den odeuren / Af musc och pomador. LENNGREN (SVS) 2: 184 (1796). SFS 1920, s. 381. – särsk.
[MYSK.sbst1 1.a]
a) i uttr. artificiell l. konstgjord mysk, framställd på syntetisk väg. BERZELIUS Kemi 5: 1277 (1828). NoK 100: 239 (1931).
[MYSK.sbst1 1.b]
b) ss. första led i ssgr för att beteckna att ngt har en lukt av mysk l. en lukt som påminner om mysk.
[MYSK.sbst1 2]
2) (i formen moskus) (†) zool. == MYSK-DJUR. LINNÉ SystNat. 13 (1748).
Ssgr (till 1. Anm. Jfr äv. myska, sbst.¹
Ssgr:
– (1 b) MYSK-AND, förr äv. MOSKUS l. MUSKUS-AND. zool. andarten Cairina moschata Flem., bisamand, desmansand,"turkisk and"; jfr and, sbst.¹ ¹ b. Cook 2Resa 44 (1783). FoFl. 1907, s. 85.
– (1 b) MYSK-BAGGE. zool. långhorningen Aromia moschata Lin. Rebau NatH 1: 586 (1879).
– (1 b) MYSK-BLOMMA, r. l. f. växt av släktet Mimulus Lin., särsk. arten Mimulus moschatus Dougl.; äv. (i sht i pl.) om drog av växten. AHB 54: 56 (1871). FRIES SystBot. 49 (1891).
– (1 b) MYSK-BLOMSTER. == -blomma. HbTrädg. 7: 204 (1883).
– (1 b) MYSK-BOCK. zool. == -bagge. 1Brehm III. 2: 36 (1876).
– (jfr 2) MYSK-DJUR. hjortdjuret Moschus moschiferus Lin., hos vars hanne mysk avsöndras i en mellan naveln o. könsorganen sittande pungformig körtel (myskpung); särsk. zool. i pl. ss. namn på underfamiljen Moschinæ. SAHLSTEDT (1773). RENDAHL Brehm 2: 63 (1929).
– MYSK-DOFT.
– MYSK-DOFTANDE, p. adj. Inom boudoirernas myskdoftande väggar. BLANCHE Tafl.. 2: 90 (1845, 1856)
– MYSK-EMULSION farm. beredd av mysk m. m, LINDGREN Läkem. 29 (1891).
– MYSK-ESSENS. (i fackspr.) ALMSTRÖM Kem Tekn. 2: 297 (1845).
– (1 b) MYSK-FRÖ, n. (†) == -korn. WIKFORSS 2: 181 (1804).
– MYSK-GRÄS, se myska sbst.¹ ssgr.
– (jfr 2) MYSK-HJORT. zool. == -djur. THORELL zool. 2: 112 (1861).
– (1 b) MYSK-HYACINT. bot. liljeväxten Muscari moschatum Willd.; jfr desmans-hyacint. HbTrädg. 6: 162 (1876).
– (1 b) MYSK-KALV. myskoxkalv.
– MYSK-KATT. (moskus-, muskus-)
[jfr (ä.) d. moskuskat, eng. musk-cat]
(†) == desmanskatt 1. (BLADH o.) HORNSTEDT 115 (1783). HAGBERG Shaksp. 11: 85 (1851).
– (1 b) MYSK-KATTOST ~⁰² l. ~²⁰. bot. myskmalva. NYMAN FanerogFl. 168 (1873).
– (1 b) MYSK-KO. om hona av myskoxen. SvD 10/9 1899, Söndagsbil. s. 2.
– (1 b) MYSK-KORN. (i fackspr.) bisamfrö; jfr desmans-frö. WIKFORSS 2: 181 (1804).
– MYSK-KÖRTEL. zool. körtel som avsöndrar mysk l. likartat sekret. SUNDSTRÖM Huxley 393 1874; hos näbbmöss). 3NF 5: 786 1926; hos desmansråtta).
– MYSK-LUKT. RINMAN JärnH 650 (1782). Hans sofrum doftade af svag parfym – en dämpad mysklukt. WALLENGREN Mann. 305 (1895).
– MYSK-LUKTANDE, p. adj. THORELL Zool. 2: 200 (1861).
– (1 b) MYSK-MALVA bot. växten Malva moschhata Lin. NYMAN VäxtNatH 1: 356 (1867).
– MYSK-MUS. zool. (djur av) släktet Desmana Güld., desmansnäbbmus, bisamnäbbmus; jfr desmansråtta 1. STUXBERG (o. FLODERUS) 1: 674 (1901).
– (1 b) MYSK-MYNTA, r. l. f. (i vissa trakter) växten Menta sativa Lin. FRIES Ordb. 83 (c. 1870).
– MYSK-MÅRA, se myska, sbst.¹ ssgr.
– (1 b) MYSK-NÄBBA. r. l. f. bot. växten Erodium moschatum (Lin.) Herit. NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 299 (1901).
– (1 b) MYSK-OLIV. (†) ett slags oliv. HovförtärSthm 1693 A, s. 2377. Därs. 1716 A, s. 1557.
– (1 b) MYSK-OXE. idisslaren Ovibos moschatus Zimm., vars kött har mysklukt, bisamoxe. SÖDMANN (1787) hos BBERGIUS PVetA 178O, 2: 43. FoFl. 1935, s. 184.
Ssg:
– myskox-kalv. KOLTHOFF NPolartrDäggdj. 28 (1903).
– MYSK-PULVER. farm. == desmans-pulver. LINDGREN Läkem. (1891, 1902).
– MYSK-PUNG. pungformigt körtelorgan hos myskdjuret (o. vissa andra djur som avsöndra "mysk"); särsk. farm. (i sht i pl.) om drog av myskpungar. DALMAN Årsb VetA 1827, s. 78. SvFarm. 185 (1901).
– MYSK-PÅSE. (förr) för mysk som bars ss. parfym. WINGÅRD minn 5: 179 (1847). HAGBERG Shaksp. 8: 363 (1849).
– (1 b) MYSK-ROS. bisamros; jfr desmansros 1. Mollet Lustg. D 1 b (1651). PrisförtAlnarp Trädg. 1902, s. 59.
– (1 b) MYSK-ROT farm. om rötterna av växterna Ferula Sumbul Hook. fil. o. Ferula suaveolens Aitch. et Hansl., vilka användas ss. ersättningsmedel för mysk. BERZELIUS ÅrsbVetA 1844, s. 377.
– MYSK-RÅTTA.
[MYS-RÅTTA.ssg 1]
1) sorken Fiber zibethicus Cuv., bisamråtta (se d. o. 2, sibetråtta, desmansråtta (se d. o. 2. SYNNERBERG (1815).
[MYS-RÅTTA.ssg 2]
2) (mindre br.) i uttr. indisk myskråtta, == desmansråtta 4. 1Brehm 1: 292 (1874).
– (1 b) MYSK-SMULTRON. ( moskus-)
[efter det äldre nylat. namnet Fragaria moschata Duch.]
(†) trädg. ("bär" av) växten Fragaria elatior Ehrh., jordgubbe (se d. o. 1 a). ENEROTH Pom. 2: 381 (1866). SUNDIUS HbTrädg. 94 (1894).
– MYSK-SVIN. zool. navelsvin, bisamsvin; särsk. om arten Dicotylus labiatus Cuv. PFEIFFER (1837). SvUppslB 19: 840 (1934).
– MYSK-TINKTUR. (i fackspr.) tinktur bestående av i sprit upplöst mysk l. av spritlösning på bisamfrön (myskkorn). ALMSTRÖM KemTekn. 2: 635 (1845). LEUFVENMARK Vin. 1: 105 (1869).
– MYSK-TÅTEL, se myska, sbst.¹ ssgr.
– (1 b) MYSK-ÖRT bot.
[MYS-ÖRT.ssg 1]
1) växten Adoxa moschatellina Lin., desmansknopp (se d. o. 3. HARTMAN ExcFl. 55 (1846).
[MYS-ÖRT.ssg 2]
2) == -blomma. HbTrädg. 6: 158 (1876).
Avledn.
– MYSKERA , v., -ing. (förr äv. musquera) (numera föga br.) till 1: göra (ngt) välluktande (förr äv. välsmakande) gm mysk. Man kan ambrera och musquera (de brända mandlarna). RÅLAMB 14: 138 (1690). I mitt rum var rökt med något myskeradt rökpulfver. KNORRING Skizz. I. 1: 16 (1841). LoW (1889).