MÖDERNE mø³derne², äv. ⁴⁰⁰ (mö'derne WESTE; mö'därrne DALIN), n. ((†) m. l. f. HORN Lefv. 88 (c. 1657)); best. -et. ( moderne 1544–1726. möderne (-dh-) 1521. osv. mödiarnne (1592 ) [fsv.
möþerne, möðrine, motsv. fd.
møþrini, møthærn(æ), d.
mødrene, fnor.
mǿðerni, móðerni; avledn. av
MODER sbst.,]
[MÖDERNE 1]
1) härkomst l. släktskap på moderns sida; i sht i vissa prep.-uttr., särsk. på mödernet l. (ngt ålderdomligt) på möderne, förr äv. av möderne, på boderns sida. Knwt war hans (halv)brodher på mödhernet. O PETRI Kr. 48 (
c. 1540).
Hogne wardt nu wreder at hans möderne skulle honom så offta förekastas. PERINGSKIÖLD Wilk. 456 (
1715).
Halfbroder af möderne. GB 1:3 (Lag 1734).
Magnus Henriksson .. härstammade på möderne från Stenkilska huset. STRINNHOLM Hist. 4:110 (
1852).
[MÖDERNE 2]
2) konkret: ngns släkt l. förfäder på mödernet, mödernesläkt. Alt her Stens Stures rätte arf .. efter fäderne och möderne. G1R 23:363 (
1552).
Han .. bråddes .. på sitt möderne. FRYXELL Ber. 1:49 (
1823).
Måtte du .. (icke) vanslägtas .. från ditt möderne. CRUSENSTOLPE Tess. 4:210 (
1849). (
Topelius' härstamning) kunna vi i ganska många grenar af fäderne och möderne förla så långt uppåt, som genalogierna .. pläga gå.
VASENIUS Top. 1:79 (
1912).
[MÖDERNE 3]
3) (
numera ngt ålderdomligt)
arv efter moder, modersarv, morsarv, mödernearv. G1R 1:29 (
1521).
Ett skrÿn .., som Måns Suensons möd [er]
ne war vthj. 2SthmTb. 5:144 (
1576).
Dett ähr min s(alig) hustrus morgongåffuer och således mine barns möderne. OxBr. 3:47 (
1623).
Eiler Holck har ärft hela länet såsom möderne. HÖJER Sv. 2: 808 (
1878).
Få ut sitt möderne. AUERBACH (
1913). – särsk. (
i sht i vitter stil)
om anlag l. egenskap som ngn ärvt av sin moder l. sin moders släkt. 2SAH 33: 98 (
1861).
Det möderne / Hon ärft af ädelsinthet utan tadel. BÄCKSTRÖM Frey 35 (
1876). Enst. förekommer
pl-formen möderne i bet.: släktingar på mödernet
[möjl. eg. e adjektivisk anv., uppkommet ut ssgn möderne-fränder o. d.]
. (Styvmodern) sat och for talte både migh och ala mina möderne. HORN Lefv. 67 (
c. 1657;
rättat efter hskr.).
Ssgr(till 1; vanl. i den allmännare bet.: ngt som tillhör l. härrör från modern l. från modern släktlinje)
A
–
MÖDERNE-ANOR, pl.
(möderne 1871 osv. mödernes- 1719 ) (ngns) anor på mödernet. PERINGSKIÖLD MonUll. 63 (18719).
UpplFmT 1:131 (
1871).
–
MÖDERNE-ARM,
r. l. m. (
†)
modersarm. Sofva så roligt, / som Barnet pp mödernearmen. Phosph. 1810,
s. 38.
– (jfr
3)MÖDERNE-ARV.
( möderne- 1688 osv. mödernes- 1573–1753 ) [fsv. mödhernis arf (2 SvDipl. 3:616)]
arv efter moder; arv på mödernet; äv. om lanlag, egenskap o. d. Få ut sitt mödernearv. 2 SthmTb. 4:449 (
1573).
HOFSTEN Årftl. 2:322 (
1931;
om anlag).
–
MÖDERNE-BLOD. (
tillf.)
jfr blod 5. De begge äldste konungabarnen bråddes .. på sitt brandenburgska möderneblod. CRUSENSTOLPE Mor. 1:109 (
1840).
–
MÖDERNE-BRÖST. (
†)
modersbröst. Gosse! än hvilar du lugn vid det märane möderne-bröstet. Lyceum 2: 217 (
1811).
–
MÖDERNE-BYGD. (
tillf.)
ngns moders hembygd; jfr fäderne-bygd. SvD(B) 1929,
nr 271, s. 9.
–
MÖDERNE-BÖRD.
(ngns) mörd l. härstamning på mödernet. Hertigarne .. (voro) afundsamme på .. (E. XIV:s ) högre Mödernebörd. HSH 3:27 (c. 1800).
SCHÜCK FUpsala 7(
1917).
–
MÖDERNE-DRAG.
karaktärsdrag som ngn ärvt på mödernet. ULLMAN FlickÄra 30 (
1909).
–
MÖDERNE-FRÄNDE.
( möderne- 1799 osv. mödernes- 1715–1932 ) [fsv. möþrinis frände, möþernis frände]
i sht
jur. == -släkting. FörarbSvLag 5:148 (
1715).
SFS 1905,
nr 9, s. 9.
–
MÖDERNE-GODS.
( möderne- 1773 osv. mödernes- 1558–1730 ) [fsv. mödhernis gods]
möderneärvd jordegendom; förr äv. allmännare: möderneärvda ägodelar, mödernearv. Tesse två gårder .., som äre theres hustruers rette mödernes godz. G1R 28: 270 (
1558).
(Bröderna) lefde af sitt mödernegods, .. men af farsarfvet hade de intet fått. SVEDELIUS Norge 20 (
1866).
(Han) slog seg ned på .. sitt mödernegods. WRANGEL Forskn. 204 (
1917).
–
MÖDERNE-GÅRD.
( mödernes- 1643 ) [fsv. mödhernis gardher]
gård som ägts l. bebotts av ngns moder l. förfäder på mödernet; möderneärvd gård. GALLIUS AÅkeson F 2 a (
1643).
–
MÖDERNE-HEM,
n. ngns moders hem. Saima 1845,
nr 4 s. 4.
–
MÖDERNE-HUS.
(möderne- 1819–1847. mödernes- 1547–1553 ) [fsv. mödheren hus (Sthm Tb.
3:315 )] [MÖDERNE-HUS.ssg 1]
1) (†) hus som utgör l. ingår i ngns mödernearv. 2 Sthm Tb. 1:223 (
1547).
Tesse trij hus ær[e] barnssens faste möd[er]nes huss. Därs. 3:53 (
1553).
[MÖDERNE-HUS.ssg 2]
2) mödernehem. SvLitTidn. 1819, sp.
250.
–
MÖDERNE-HYDDA,
r. l. f. (
i vitter stil)
om (anspråkslöst) mödernehem. Phosph. 1812,
s. 14.
–
MÖDERNE-JORD.
( möderne- 1840 osv. mödernes- 1577–1799 ) möderneärvd jord. 2SthmTb. 5:243 (
1577).
Minnesskr1734Lag 2:265 (
1934).
–
MÖDERNE-LAND.
( möderne- 1898 osv. mödernes- 1689–1932 ) [fsv. mödhernis land]
(
i sht i vitter stil)
land varifrån ngn hörstammar på mödernet, ngns moders fosterland. RUDBECK Atl. 2:442 (
1689).
UpplFmT 33:107 (
1918).
–
MÖDERNE-LINJE,
( möderne- 1913–1915 ) . mödernes- 1566) (numera föga br.) möderne; särsk. i uttr. på mödernelinjen, på mödernesidan, på spinnsidan. STIERNMAN Riksd. 271 (
1566).
NORDENSTRENG Vik. 174 (
1915).
–
MÖDERNE-LOTT.
arvslott efter moder l. på mödernet. SCHULTHESS 1885.
–
MÖDERNE-NAMN.
( möderne- 1864–1909. mödernes- 1632 ) ngns moders släktnamn. RARP 1:181 (
1632).
Peter Magnusson (Plate slägt) till Tärna, .. upptog sitt mödernenamn Brahe. SCHLEGELo KLINGSPOR herald. 5 (
1847).
2NF 11: 600 (
1909).
–
MÖDERNE-RÄTT,
r. l. m. (
i fackspr.)
matriarkat (se d. o. 1. 2NF 17:1257 (
1912).
–
MÖDERNE-SIDA.
( möderne- 1783 osv. mödernes- 1590 ) i uttr. på mödernesidan, på mödernet; på spinnsidan. SthmTb. 18/8 1590.
SFS 1934,
s. 18 (i fråga om avelsdjur).
–
MÖDERNE-SLÄKT,
r. l. f. ( möderne- 1840 osv. mödernes- 1554–1612 ) [jfr fsv. mödhernis släkte]
(ngns) släkt på moderns sida. 2SthmTb. 3:83 (
1554).
HLittSt. 9:1 (
1933).
–
MÖDERNE-SLÄKTING.
(ngns) släkting på mödernet. HSH 3:19 (c. 1800).
–
MÖDERNE-SPRÅK. (
†)
modersmål; jfr moderspråk 1. Lyceum I. 2:58 (
1810).
ATTERBOM Siare 5: 129 (
1849).
–
MÖDERNE-STAM. (
numera bl. ngn gg,
ålderdomligt)
jfr -släkt. Hans möderne-stam var ifrån Norrige. LAGERBRING 1Hist. 2:129 (
1773).
–
MÖDERNE-TAVLA. (
†)
släkttavla över ngns mödernesläkt. LAGERBRING 1Hist. 4:XI (
1783).
–
MÖDERNE-TUNGA. (
i högre stil)
modersmål. 3sah 24:95 (
1909).
–
MÖDERNE-VAPEN (möderne- 1750–1885) . mödernes- 1536–1719) (ngns) mödernesläkts vapen(sköld). G1R 11:216 (
1536). Bo Nilsson (Hammersta slägt) till Vinäs upptog sitt mödernevapen. ett griphufvud.
SCHLEGEL o. KLINGSPOR Herald. 5 (
1874).
–
MÖDERNE-ÄRVD.
p. adj. ärvd efter modern l. från moderns släkt, ärvd på mödernet. WIESELGREN Bild. 59 (
1889).
Ett drag af möderneärfdt svårmod. Solnedg. 1:139 (
1910).
Eder gamla möderneärfda .. spetslångsjal. KLEEN Kvinn. 105 (
1910).
B
(numera bl. ngn gg tillf.):
–
MÖDERNES-ANPART. (
†)
mödernelott. SthmTb. 21/7 1578.
–
MÖDERNES-ARVELOTT. (
†)
mödernelott. SthmTb. 21/7 1578.
–
MÖDERNES-ARVINGE. (
†)
arvinge på mödernet. 2SthmTb. 4:107 (
1570).
SthmTb. 12/11 1582.
–
MÖDERNES-DEL.
[fsv. mödhernis del (SthmJordeb. 2:10)]
(
†)
mödernelott. HH XIII. 1:52 (
1562).
FörarbSvLag 6:113 (
1731).
–
MÖDERNES-FÖRVANT,
m.||ig. (
†)
släktning på mödernet, mödernefrände. GIRS E14 19 (
c. 1630).
–
MÖDERNES-SKATTEHEMMAN. (
†)
möderneärvt skattehemman. SCHÜCK Wivallius 1:256 (i handl. fr. 1645).