MÖGEL mø⁴gel, äv. (i vissa trakter)
mög⁴el (mö'gel WESTE),
n. (WALLENIUS Proj. F 5 b (1682) osv.), äv. (numera knappast br.) r. l. m. l. f. (AURIVILLIUS Gr. 42 (1684), GRUNDSTRÖM Pirak Nom. 167 (1933)); best. -glet, ss. r. l. m. l. f. -geln; förr äv. MÖGLA,
f., l.
MÖGLE,
sbst. ( mogel 1681. mugel 1752. mygel c. 1755. mögel (-gh-, -ell) 1640 osv. möggel 1795–1889. mögl(l) 1637–1712. mögla 1637–1670. möghle 1538 ) [jfr nor. (dial.)
mygl, n., mygla, f., isl. mygla, f., till en germ. stam
muz, av en ieur. rot
muk, som bl. a. föreligger i lat.
mucor, mögel, gr.
μύκης, svamp (se
MYKO-). – Jfr
MUGG, sbst.⁴,
MÖGLA, v.,
MÖGLIG, adj.¹]
[MÖGEL 0]
av vissa svamparter (mögelsvampar) bildad, grågrön l. vitaktig, tät o. mjuk, oftast luddig massa som förekommer ss. ett täcklager på ytan (l. på sprickytor o. d.) av ngt, särsk. av matvaror som äro stadda i förruttnelse l. föremål som äro utsatta för fukt l. på bladen av vissa växter o. d.; stundom äv. om mögelsvanparnas mucelietrådar, äv. (bot.) om mögelsvamp.i Skrapa bort möglet på osten VarRerV 29 (
1538).
En ovanlig fuktighet började visa sig på Skeppet. Böcker och meubler öfverkläddes af mögel. Cook 2Resa 10 (1783). Mögel på smör och papper förekommer då och då, särskildt under den varmare årstiden. LB 3: 446 (1903). Det blågröna möglet, Penicillium. LfF 1912, s. 193. – jfr
BET-,
BLAD-,
GRÅ-,
GRÖN-,
KLÖVER-,
KUL-,
KÄRNFRUKT(S)-,
POTATIS-,
PÄNSEL-,
SLUNG-,
SNÖ-,
SPENAT-,
ÄRT-MÖGEL m. fl. – särsk.
(vard. o. i vitter stil) mer l. mindre bildl., med tanke på förhållandet att mögel växer på l. täcker ngt som är (för) gammalt och statt i förruttnelse l. ngt som (alltför) länge fått ligga orört, utan tillgång till frisk luft o. d. (Det vore bra) om några sammansatte sig at förswänska de främmande orden .. ock därjämte skrapa möglet af de utur bruk komne.
HERMELIN BrBarck 125 (
1707). För er skull blir jag kastad i fängelse, där jag får stanna tills det växer mögel på mig.
BÖÖK Nasreddin Hodscha Sag.
56 (
1928).
Ssgr –
MÖGEL-ART bot. VetAH 1787, s. 268. –
MÖGEL-BILDNING abstr. o. konkret. BERZELIUS ÅrsbVetA 1838,
s. 385.
–
MÖGEL-BLÅNAD (
i fackspr.)
blåaktig mögelfläck (på timmer o. d.). HbSkogstekn. 499 (
1922).
–
MÖGEL-FRI SFS 1891,
Bih. nr 50, s. 11.
–
MÖGEL-HINNA r. l. f. hinna av mögel. SvKock. 168 (
1837).
–
MÖGEL-LUDD 2NF 16: 1214 (1912).
–
MÖGEL-LUKTANDE p. adj. som luktar av mögel. ÅKERLUND Blanco-Fombona Guldm.
194 (
1930).
–
MÖGEL-RÖTA,
r. l. f. bot. sjukdom hos vissa växter, framkallad av mögelsvampen Botrynis cinerea Pers.; äv. om svampen. Sonesson Hb Trädg. 116 (
1919).
–
MÖGEL-SKINN skinnliknande täcklager av mögel på ytan av en vätska o. d. WIDEGREN 895 (
1788).
–
MÖGEL-SMAK PASCH ÅrsbVetA 1830,
s. 103.
–
MÖGEL-SVAMP bot. benämning på skilda svamparter som bilda mögel, varav de vanligaste tillhöra ngt av släktena Aspergillus Mich., Penicillum Link., Mucor Mich., Botrytis Mich., Fusarium Link., Peronospora Corda, Pilobolus Tode, Saprolegnia Nees, Empusa Cohn; i pl. äv. ss. benämning på olika grupper (familjer) av hithörande svamparter. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1822,
s. 273.
SMITT Svamp. 21 (1863).
SvSkog. 312 (1928). jfr blad-, vatten-mögelsvamp.
–
MÖGEL-TICKA r. l. f. bot. porsvampen Polyporus vaporarius (Pers.) Fr., vars mycelius stundom (i vedsprickor o. d.) uppträder som en mögelliknande massa. TSkoghush. 1896, s. 18
–
MÖGEL-TRÅD bot. mycelietråd av mögelsvamp. Hygiea 1863, d. 412.
–
MÖGEL-TÄCKE täcklager av mögel. TT 1873, s. 186.
–
MÖGEL-VED (
numera mindre br.)
murken ved genomdragen av myceliet av ngn svamp, uggleved. SMITT Svamp. 18 (
1863).
2NF (1913).
–
MÖGEL-VÄXT bot. mögelsvamp. SUNDEVALL ÅrsbVetA 1843–44,
s. 13