MÖNSTER mön⁴ster, sbst.³, n.; best. mönstret (SCHMEDEMAN Just. 568 (1669) osv.); pl. ==; pl. best. mönstren (TEGNÉR (WB) 4: 113 (1824) osv.) l. mönsterna (LINDER Om -er 42 (1890) osv.), stundom (i Finl. vanl.; jfr BERGROTH FinlSv. 46 (1916)) mönstrena. ( monster 1769. munster 1548–1847. musten 1546. must(h)er 1541–1561. mynster 1612–1638. mönster 1550 osv. möster 1694 (: Stenmöster)) [jfr ä. d.
mu(n)ster, mynster, d.
mønster; av mnt.
munster; jfr holl.
monster, t.
munster; av ffr.
monstre, till lat.
monstrare, visa, förevisa (jfr
DEMONSTRERA)]
[MÖNSTER.sbst3 1]
1) förebild varefter ngt göres l. skall göras. [MÖNSTER.sbst3 1.a]
a) förebild varefter ngt (skall) förfärdigas l. utarbetas; äv.: utkast; äv.: modell; ofta om ritning l. utklippt bild o. d. använd ss. förebild vid sömnad l. vävning o. d.; äv. om litteraturalster l. konstvärk o. d. som tjänar till förebild vid utarbetandet av ett annat dylikt. Att thu med thet förste later göre the thu paulun tilreede effter thet mönster, som Anders Målere nu i sommers senesten utkastede G1R 21: 75 (
1550).
Det är väfvet efter mönstret. SAHLSTEDT (
1773).
Jag (har vid utarbetandet av skriften, ej mycket afvikit från mitt mönster. ROSESTEIN 1: 71 (
1787).
Först utklippas mönstren (till klänningslivet). hvilka derefter medelst knappnålar eller tråckling fästas på fodret. LUNDIN Kläds. 21 (
1888).
Madsen antar att ett kopparstick tjänat målaren till förebild, således ett exempel på hvarifrån dessa togo sina mönster. AntT XIV. 1: 65 (
1899).
FLEETWOOD Herald. 57 (
1917). jfr
BINDE-,
BRODERI-,
DAMASK-,
KJOL-,
SÖMNADS-,
TILLSKÄRNINGS-,
VIRK-MÖNSTER m. fl. – särsk.
[MÖNSTER.sbst3 1.a.α]
α) (
†)
om person ss. modell för avbildning; äv. i uttr. efter den levandes mönster, efter levande modell. SCHRODERUS Comenius 770 (
1639).
Det är en lust och en frögd, at se eder, och edar Skapnad är rätt et mönster för en Målare. LAGERSTRÖM Gir. 52 (
1731).
MÖRK Ad. 1: 5 1742;
i bild).
[MÖNSTER.sbst3 1.a.β]
β) († modell av (sämre) tyg efter vilken klädesplagg förfärdigas. Duelck ttyll ett munster ttär som kronno kiorttellen skars effter 25 allen. KlädkamRSthm 1560 G,
s. 6 b.
Därs. 1772,
s. 584.
[MÖNSTER.sbst3 1.a.γ]
γ) jur. förebild (l. modell) till handelsvara, med huvudvikten fäst vid varans utseende l. prydlighet l. estetiska sida (men icke vid varans konstruktion l. praktiska användbarhet). NF 11: 731 (
1887).
BtRiksdP 1897,
I. 1: nr 9, s. 2.
SFS 1909,
nr 112, s. 1.
[MÖNSTER.sbst3 1.a.δ]
δ) handel. om avbildning av vara, ersättande prov på densamma. EkonS 2: 410 (
1898).
VaruhbTulltaxa 1: 14 (
1931).
[MÖNSTER.sbst3 1.b]
b) i allmännare anv., om annat än konkret föremål. Salomos widlöffteliga herliga bön, then han vtgöt wid thet han inwigde templet, är ozs ett mönster. SWEDBERG SabbRo 1556 (
1690,
1712)
TOPELIUS Fält. 2: 126 (
1856).
År 1630 inrättades hofrätten i Dorpt alldeles efter mönstret af Svea hofrätt. CARLSON Hist. 2: 23 (
1856).
(Sverge) tjente understundom andra stater till mönster. Därs. 28. Sparobligationer efter mönster från Amerika och England.
ÖSTERGREN (
1932). jfr
BÖJNINGS-,
STIL-MÖNSTER.
[MÖNSTER.sbst3 2]
2) om person l. sak som är värd att efterlikna l. efterbilda; ofta ss. första led i ssgr för att beteckna ngn l. ngt ss. utmärkt l. framstående i sitt slag. [MÖNSTER.sbst3 2.a]
a) om person som på grund av sina egenskaper l. sitt handlingssätt är l. förtjänar att vara förebild för andra. DÜBEN Boileau Skald. 35 (
1721).
(Du är) ett Mönster för Ditt Kön. DALIN Vitt. 3: 304 (
1751).
Då medborgarne sjelfva bildade sig efter sin Konung, såsom det yppersta mönster. KOLMODIN Liv. 1: 54 (
1831).
Vi antaga Jesus Kristus som vårt enda mönster. Stridsropet 1884,
nr 1, s. 3.
GRIMBERG VärldH 3: 130 (
1928). – särsk.
[MÖNSTER.sbst3 2.a.α]
α) om författare l. konstnär o. d. vars alstring är l. anses vara värd att efterbilda. De hittils afgudade mönstren. STURZEN-BECKER 1: 10 (
1845,
1861)
Såsom orgelvirtuos och andlig tonsättare .. står Bach såsom ett oupphunnet mönster för alla tider. MÖLLER LbMus. 49 (
1880). jfr
SKALDE-MÖNSTER.
[MÖNSTER.sbst3 2.a.β]
β) pregnant: person som i sin art är ypperlig l. förträfflig, ideal, "praktexemplar". Han är ett mönster av l. i plikttrogenhet. (Den avlidna har) ett Mönster aff all Dygd. LUCIDOR (SVS) 151 (
1671).
Denne ädle vän, i hvarje hänsigt ett mönster af man och vettenskapsman. ATTERBOM Minn. 681 (
1825).
Han kunde icke tvifla om / att allt från lilla Elin kom, / Ett upptagsbarn, ett litet mönster. CVASTRANDBERG 1: 247 (c. 1870). jfr
DYGDE-MÖNSTER.
[MÖNSTER.sbst3 2.b]
b) om ngt sakligt som på grund av sin beskaffenhet o. d. är värt att efterbilda; äv. pregnant (jfr a [MÖNSTER.sbst3 2.b.β]
β) ; särsk. om handling l. uppträdande o. dyl. l. om alster av litteratur l. konst o. d. Naturens mönster stedz ehr penna efterfahre. DÜBEN Boileau Skald. 25 (
1721).
Sådana predikningar, som .. räknas för mönster af en rätt predikovältalighet. 1SAH 1: 144 (
1786,
1801)
Snillet kan .. väckas til verksamhet genom .. åskådning af sköna mönster. HÖIJER 4: 477 (
1798).
(Lärjungarna) borde .. hämta mönster för sitt uppförande af ormen och dufvan. ÖDMANN StrFörs. 4: 60 (
1822).
(Gustaf Horns) krigsplaner och stridsdispositioner .. kunna för alla tider tjena såsom mönster.
MANKELL Fältst. 311 (
1858).
Övningsskolan (vid seminarium .. bör vara så anordnad, att den kan .. utgöra mönster för en god skola. SFS 1937,
s. 1021. – särsk.
ironiskt. (I recensionen, omtalades boken som ett mönster för usel literatur.
STRINDBERG RödaR 67 (
1879).
[MÖNSTER.sbst3 2.c]
c) ss. förled i ssgr som beteckna ngn l. ngt som utmärkt l. förebildlig(t); ideal. [MÖNSTER.sbst3 3]
3) (†) form, gestalt, prägel, fason; i fråga om kläder: snitt. G1R 13: 231 (
1541).
Blomor af nÿtt mönster. KlädkamRSthm 1650 B. fol. .
WALLQUIST EcclSalml. 1–4:
545 (
1790).
[MÖNSTER.sbst3 4]
4) (
†)
utsirad figur, sirat. Itt brunsswigz swärdh mz ordbond (dvs. doppsko) och musten haffuer gullit .. 3 marc. Skåordn. 325 (
1546).
G1R 22: 249 (
1551).
[MÖNSTER.sbst3 5]
5) system av (regelbundet återkommande) linjer l. figurer, i sht i vävnad l. på tapet o. d.,; fasonering; teckning. Det far en makalös spetz och et förträffeligit mönster. LAGERSTRÖM Tart. 58: (
1730).
Konsten att väfva i mönster. 1MinnNordM VII. 2: 1 (
1884).
Jag hjälpte mor att rita mönster. GELLERSTEDT Hemtr. 16 (
1905).
Ann-Charlotte gjorde .. försök att laga hans skjortor ... (Hon) hade allvarliga bekymmer med en lapp, som inte ville gå in i mönstret. Shv ERTZ Jonr. 298 (
1928).
SPS 1941,
s. 107. jfr
ALAGRECK-,
ALLMOGE-,
ARABESK-,
BAND-,
ELIXT-,
BLOMSTER-,
BOTTEN-,
DRÄLL(S)-,
FANTASI-,
KLÖVERBLADS-,
LINJE-,
MEANDER-,
RUT-,
SCHACK-,
STEN-,
STJÄRN-,
YT-MÖNSTER m. fl. – särsk.
[MÖNSTER.sbst3 5.a]
a) (
†)
i uttr. tyg o. d. av (så l. så beskaffat) mönster. KlädkamKjthm 1650 Fransk., s. i92. 12 st (seretter) af Diverse Munster. Bouppt växjö 1817. [MÖNSTER.sbst3 5.b]
b) i bild. RYDBERG Dikt. 2: t3 (
1891).
Bokens brokiga mönster av ränglande levnadsöden. UNT 1942, nr 256, s. 9. [MÖNSTER.sbst3 6]
6) (
†)
avbildning, bild. 1 duk medh Christi Mönster. KOTH Kägleh. 2J (
i handl. fr. 1686).
DRYs ELIUS ane 463 (
1694).
[MÖNSTER.sbst3 7]
7) (
†)
exempel l. prov (på ngt); äv. i uttr. mönster av ngt. (Du, Gud, har gjort vissa människor över-, andra underordnade) ther medh tu hafver werlat wijsa Mönster aff tit egt Regemente, medh hilken tu all ting styrer. EMPORAGRIUS Cat. E 5 b (16B9).
Cbgdrng. 1759,
s. i67. Ssgr (jfr mönstra, v.²
Ssgr
A
:
–
MÖNSTER-AFFÄR.
jIr aaäT 6. 1) till 1 a: affär vari mönster för sömnad o. d. försäljas. AdrKalsthm 1900,
s. 219. 2) till
2 C. ÖSTERGREN (
1932).
–
(1 a) MÖNSTER-ALBUM.
jfr album 2. SDIL) 1896,
nr 5s2, s.
1. –
(2 C) MÖNSTER-ANSTALT.
-⁰² Det storartade Nya Hospitalet .. är ämnadt till en mönsteranstalt för alla sådana inrättningar i rket. THOMBE /llsv. 71 (186
[MÖNSTER-ANSTALT.ssg 7.b.β]
β) .
–
(2 C) MÖNSTER-ARBETSGIVARE -loaoo. 3NJr 4: 2w (
1925).
Statens rykte som mönsterarbetsgivare. SVU(A) 1935,
nr 2i0, s. 4 – (
2)
MÖNSTER-ARTAD,
p. adj. (
mindre br.)
som är värd att tagas till mönster. BEMALMSTRÖM 8: IlB (1860).
OoB 1894,
s. 22T.
–
(2 C) MÖNSTER-AUKTOR. (
numera knapfast br.)
jfr anktor 2. Frey 1848,
s. i93.
–
(2 C) MÖNSTER-BARN.
Form 1936,
s. 142.
– (
4)
MÖNSTER-BETT. (
†)
bett (se (i. o. [MÖNSTER-BETT.ssg 2]
2) försett med utsirningar(?). Btf inlH3: 2 (1549).
–
(1 a) MÖNSTER-BILAGA 'o2o. bilaga till tidskrift o. d., innehållande mönster för sömnad nl. m. Jrreja 1881, s. 16i.
–
MÖNSTER-BILD.
[MÖNSTER-BILD.ssg 1]
1) till 1. [MÖNSTER-BILD.ssg 1.a]
a) bild som användes ss. mönster. UB 6: 4 (
1874).
[MÖNSTER-BILD.ssg 1.b]
b) bildl.; jfr mnster, shst.5 1 b.
(Ryd4t Ökar) att utvecklingen
(inom santhälislivet) sker utan inverkan af 8tela Drundläror och utländska mönsterhilder.
PjAH Ö4: ai] (1878).
[MÖNSTER-BILD.ssg 2]
2) till 2: ideal, idealbild. ATTERBOM SDikt. 1: 2a (lsto,
1837).
(Komsteus) verid tär) en monsterbild för den så kallade verkliga veriden. Phoeph. 1811,
s. 57s. HJÅANE KR 46 (
1902).
[MÖNSTER-BILD.ssg 2.slutet]
särsk. bildl., om porson.
(flenwsthenei) är en mönsterl.Id, gällande för alla tider.
BREMER GVerlä. 5: 14 (
1862).
JANZON Cat. 1: 12 (
1889).
– (
16)
MÖNSTER-BINDTRÖJA. (
†)
stiCad tröja med mönster. SvENSsoN jkånlrolkdr. 323 (flt. fr. 1743).
–
(1 a) MÖNSTER-BLAD.
om plansh o. d. med ritning till föremål av ngt slag. Arig VAH 1843,
s. 172. JINDELoM
Rokokon 2fe (
1929).
–
MÖNSTER-BOK;
pl. -böcker. [MÖNSTER-BOK.ssg 1]
1) till 1 a: bo innel?ållande mönster för konsthantvärk, byggnadskonst m. m.; äv.:. bok med kollektion av varuprover o. d.; jfr mönster, sbst.⁸ ¹ a b. Boupptsthm ²⁴/i 1654 (bet. oviss). DALIN (
1853).
[MÖNSTER-BOK.ssg 2]
2) till 2 c, om klassiskt litteraturalster. Wob (i904).
–
(2 c) MÖNSTER-BRUK.
1 sht om jordbruk; jfr bruk 8 a E. Med hänsyn till landtbruket lät redan Gustaf vasa inrätta kungsgårdarna såsom mönsterbruk. SkogsvT 1910 s. 319.
ICARLOREN Bol!jevdyssl. 175 (
1925).
–
(S) MÖNSTER-BÄLTE.
jar bälte 2. KARLIN Konstal. 23 (
1886).
Vävnader .. med rika mönsterbälten över enfärgade bottenfält. S,jS1j-dFT 1923 8. 42.
–
(1 a, 6) MÖNSTER-DUK.
Fandarb. jfr
märk-duk.
DA 1808 nr e7 s.
7. (Skol.)flickor .. hafva .. sytt .. 3:ne märkdukar 1 mönsterduk
(m. m.). 71den 1848,
nr 255, s.
1. De på fin linnestramalj ydda namn- och mönsterdukarne.
KABLIN Kultdt 36 (
1888).
–
(2 C) MÖNSTER-EGENDOM -ioo l. x0D2 - . jag (1877)
–
MÖNSTER-FARM.
jfr -bruk. DALIN (
1853).
–
(S) MÖNSTER-FIGUR.
ingående i ett mönster. PASCH Årsb vetA 1843,
s. 7. –
MÖNSTER-FORM; pl.
-er.
[MÖNSTER-FORM.ssg 1]
1) till 2 c. Den meliska stodens anletsdrag (äro) så afvikande från de stränga olympiska mönsterformerna, att (osv.). RYDBERG RomD 97 (
1874,
1877)
[MÖNSTER-FORM.ssg 2]
2) till 6. F(rtab. 1932, s. 232.
–
MÖNSTER-FÄRG.
[MÖNSTER-FÄRG.ssg 1]
1) till 1 a: färg som användes ss. mönster. tikare å mönsterfärger (för sv. flaggan, skall tilihandahåltas å de stållen, Konungen bestämmer. SFS 1906,
nr 55, s.
1. [MÖNSTER-FÄRG.ssg 2]
2) till 6, i fråga om tyg: färg i ett mönster. SYLDAN Ryor 89 (
1934).
– (
6)
MÖNSTER-GARN.
Fandarb. i vävnad: garn som bildar mönstret (i motsats till bottnen). avinlHemsl. 70 (
1880).
SVSI-dFT 1924, s. 19.
– (
2)
MÖNSTER-GILL,
adj. l [eg. bildl. anv. av mnstergil, adj.² (se mnstra, v.² ssgr)]
som tjänar l. kan , , , ypperlig; fullkomlig; korrekt. JärtaDre/a. 1: 66 (js31). Mönstergilla tolkningar (till ryska) af svenskspråkiga skaldeverk. PAULSON Minnestal 27 (
1894, 1899).
Han skötte sina ämbetsåligganden mönstergilit. BÖÖK Stridsm. 1 (
1910).
Avledn.:
–
mönstergilhet ,
r. l. f. SvTidskr. 1871i s. 3m. – (
2)
MÖNSTER-GILTIG.
[jfr d. menstergyldig, t. mustcrgltig]
== -gill, adj.¹ (Stiem. hiel"u hexametrar) skulle vara mönstergiltiga, om (osv.). ATTERBOM Siare 2: 78 (
1843).
SSAH 11: 367 (
1896).
Avledn.:
–
mönstergiltighet r. 1. f. JJUGGREN
SYH 4: 4 (
1887).
– (
1)
MÖNSTER-GIVANDE,
p. adj. som lämnar förebild åt ngt. a, til 1 a. HAHR ArkitM 334 (
1902).
För Morris och hans kamrater var gotiken den ursprungil-gen mönstergivande stilen. JOSEPHSON Romant. 129 (
1926).
[MÖNSTER-GIVANDE.ssg 2.b]
b) till 1 b. Lifvet hos ett folk och under en tid, som vi, öfver tvåtusen år sednare, ofta höra prisas såsom klassiska, d. ä. mönstergifvande. BREMER Crerld. 5: 231 (
1862).
–
(1 a) MÖNSTER-GIVARE.
(mera tilif.) person som framställer mönster till ngt. Meddslöj-df 1893,
s. 7o.
–
(1 a, 6) MÖNSTER-GIVNING.
jfr form-BlvninB. De blekingska alimogedräkterna ha med rätta blifvit prisade för .. sin smakfulla mönstergifning. oRLIND AllrnogL 317 (
1912).
Jrov"i 1933, S. 114.
–
(2 C) MÖNSTER-GOSSE.
utomordentligt väluppfostrad o. välartad gosse; ofta med försmädlig bibet. JIPMANSoN Clemems jayer 9 (1877). Han blev.. den lilla, bleka, förnumstiga mönstergossen. IwERTZ JOLr. i9 (1928). –
(1 b) MÖNSTER-GRUPP.
spräkv. Mönstergrupp eller språkligt skema. BBCKMAN SISpr. 13 (
1904).
–
(2 C) MÖNSTER-GÅRD.
jfr -eggndom. Z VittAH (S. 1: 77 (1880, 1884).
–
MÖNSTER-HUS,
sst.¹ (sst.² se mnstra, v. ssgr). ¹) till 1 a; j-fr hus 1. Ekons 2: 648 (
1902).
[MÖNSTER-HUS.ssg 2]
2) till 2 c; jfr htis 6. Presthuset i V. var bekant och vida kändt som ett mönstrrhus. NAUMANN CranskKr. 1: 207 (
1872).
–
(2 C) MÖNSTER-INRÄTTNING xo . jfr InrättninB, sbst.² ¹ c, d.
–
(2 C) MÖNSTER-JORDBRUK ~D² 1.20 - , . 1 9 (1895).
–
(2 C) MÖNSTER-JORDBRUKARE.
o2Do. jfr jordbruk. VästerbK 1927,
nr 1i8, s. 7. –
MÖNSTER-KARTA,
r. 1. f. [MÖNSTER-KARTA.ssg 1]
1) om blad av papp l. papper; j-fr karta, sbst.²I.
IV. [MÖNSTER-KARTA.ssg 1.a]
a) till 1 a, 6: biad med påritat mönster för so..mnad o. d. DALIN (
1853).
NerAlleh. 1886 nr 171 s. 4. b) till
1 a: blad med råfästa knappar l. provIJppar av tyg o. d.
Jonrnhtanuf. 4: 2i (
1834).
ÖSTERGREN (1932). sark. bildl. HAMMARSKö LD SvVitt. 1: 128 (
1818).
Att han med synnerligt 8jelfbehag för mig utbredde den brokiga mönster-chartan öfver alla sina dygder, tjente mig blott till, att (osv.). PoetK 1820, 1: 75.
[MÖNSTER-KARTA.ssg 2]
2) till 1 a, om karta (se karta, sst.² D) använd s. förebild vid kartritning. PedT 1897 s. 262.
– (
6)
MÖNSTER-KORT,
n. lertil. ljaCquardmaskin: efter visst mönster perforerat kore av papp l. papper med vars tilihjäp vävens varptrådar höjas, så att det avsedda mönstret bildas vid inslaget. uB 6: 447 (1874).
–
MÖNSTER-LAG,
r. jur. lag om rättsskydd för varumönster; jfr mönster, sbst.⁵ ¹ a r. TT 1896, Alim. s. 65.
–
(1 a gamma) MÖNSTER-LAGSTIFTNING xo2o. jur. j-fr -lag. SvSlöj-dTT 1909,
s. 3. –
(2 C) MÖNSTER-LAND;
pl. -länder. SvT 1852,
nr 14, s. 1.
(Stockholm70sten) drömmer om ett friheteils mönsterland Amerika. JJUNAGREN SYH 2: 72 (
1875).
– (
4,
5)
MÖNSTER-LITS.
( -lidzer, pl.) (†) om snörmakeri o. d. använt ss. prydnad. KlädkamRSthn1 1628 A, s. 60 a.
–
MÖNSTER-LÄROVÄRK -102. PedT 1897,
s. i59.
– (
5)
MÖNSTER-LÄSERSKA.
te:etil. jfr -läsning. UD 6: t4i (1874).
– (
6)
MÖNSTER-LÄSNING.
tertil. förberedande arbete för mönstervävning, bestående i inflätning av trädar tiLl mönstret; äv. om motsvarande arbete vid jaCquardmaskiner; jfr läsa, v.² ANDERSSON Väfn. gS (1880).
– (
6)
MÖNSTER-MURA.
mura l- mönster; i sht ss. vbalsbst. -ning, särsk. konkret. Gavel FoC 1922,
s. 107 (uriderskn-ft till bilä). HantL.B I. 4: 171 (
1936).
–
MÖNSTER-MURVÄRK x2o l. ~⁰². jfr -murs- Mönstermurverk föreolnmer någon gång (i ga",la kyrkomu,-ar). SvfmT ¹¹: lee (1902).
–
MÖNSTER-MÅTT.
[MÖNSTER-MÅTT.ssg 1]
1) till 1 a: mått på detaljerna i mönster till klädesplagg. Smnaffb. 43 (
1915).
[MÖNSTER-MÅTT.ssg 2]
2) till 1 b: mått varerter andra mått göras, normalmått. (Förr) nödgades man .. taga menniskokroppens lemmar till typ eller mönstermått. AGARDH (o. LJUNGBRG) II. 1: 59 (
1854).
–
(2 C) MÖNSTER-MÄNNISKA HAGBERG IJäridB .. 52 (1927). –
MÖNSTER-ORD.
oga r. sprav. onl bjningamönster o. d. RyDAviST SSL 2: 252 (1857).
– (
6)
MÖNSTER-PAPP.
tertil. jfr -kort. Jounadtanuf. 1: 67 (
1825).
PASCH Arsb ;etA 1841, s. 13. –
MÖNSTER-PAPPER. särsk.
[MÖNSTER-PAPPER.ssg 1]
1) till 1 a: papper varav mönster till klädesplagg klippas till. USTERGREN (
1932).
) till 1 a, 6: papper varpå mönster till i ävnader är uppritat. EKBNMARK Hb. 62 (
1820).
[MÖNSTER-PAPPER.ssg 3]
3) till 6: papper med inpressat mönster. KEPSER Kemien 3: Ee (
1876).
–
(1 a, 6) MÖNSTER-PATRON,
r. tertil. uppritat mönster varefter mönstorkorten slås. zuB 8: 297 (1900). Form 1933, Omsl.
s. 5s.
–
(2 C) MÖNSTER-POJKE,
sst.¹ (shst.² se m6nstra, v. ssgr). jEr -gosse. aUERBAH (1913).
– (
6)
MÖNSTER-PRESSAD,
p. adj. pressad i mönster. Mönsterpressade papper. TT 1902, M. s. 46.
–
(1 a γ) MÖNSTER-REGISTER,
sbst.l (sst.² se mönstra, D.² ssgr). jur. i. Patent. oCh registreringsvärket fört rogister ö- ver varumonster som registrerats för åtnjutande av rättaligt skydd. BtRiksdP 1897, 6Hufvudtit. s. 3s.
–
(1 a γ) MÖNSTER-REGISTRERING.
j-ur. jfr -register. BtHiksdP 1897, 6Hufvudtit.
s. 36.
–
(1 a, b) MÖNSTER-RITARE.
WJKFORss 2: lB (1804).
–
(1 a) MÖNSTER-RITNING. äv. konkret: ritning som användes l. kan användas som mönster.
WESTE (
1807).
ENGSTRÖM Schallenfeld 34 1865;
Åbstr.). Fatab. 1927 s. ijl
(konkret).
–
(2 C) MÖNSTER-SAMHÄLLE -oio. ideal. saniliälle. Pmlr 24: si3 (1916).
–
MÖNSTER-SAMLING.
konret. [MÖNSTER-SAMLING.ssg 1]
1) till 1 a: samling av mönster. Frpja 1881,
s. 61. 2) till
2 c: mönstergill samling av föremål; äv.: samling av föremäl som äro mönstergilli.
yVittAH 21: 70 (1843i
1857).
SFS 1894,
Bih. nr 78, s. 2.
–
(2 C) MÖNSTER-SKALD.
ZSAH 41: 173 (
1866).
–
MÖNSTER-SKOLA,
r. l. f. [MÖNSTER-SKOLA.ssg 1]
1) till 1 a: läroanstalt som meddelar undervisning i ritning av mönster o. d. UH 7: 61P (1875). [MÖNSTER-SKOLA.ssg 2]
2) till 2 c. [MÖNSTER-SKOLA.ssg 2.a]
a) läroanstalt v sådan beskaffenhet att den kan tjäna till mönster för andra i sitt slag. BerRevEILärov. 1843, Bil. S, s. .
[MÖNSTER-SKOLA.ssg 2.b]
b) oin riktning inom litteratur o. d. som (förtjänar att) anses ss. normgivande. Såom skolol" betraktade ansåg jag hvarken .. (Lcopolds) e)ler fosforisternas hafva varit några mönsterske,lor. RUNEBnG ESkr. 2: 2V2 (1863). –
(1 a γ) MÖNSTER-SKYDD,
n. jur. lagstailgad uteslutande rätt för upphovsman till varulnönster att under viss tid reproduCera detsainma vid tilivärkning föl- försäljning. njr (1887). BtRiksdP 1897 I. 1:
nr 9 s.
9.
Ssgr (jur.):
–
mönsterskydds-lag,
r. TT 1896, alim. . iS3.
–
mönsterskydds-tid.
tid under vilken nytt varumönster åtnjuter rättaligt skydd. iNJA 1932, s. 641.
–
(2 C) MÖNSTER-STAD.
dtusskT 1892 s. 5ffl.
–
(2 C) MÖNSTER-STAT.
ATTERBOM SO 2: 259 (1854).
–
(1 a, 5) MÖNSTER-TECKNARE.
TT1871, s. hi.
–
(1 a, 5) MÖNSTER-TECKNERSKA.
–
(1 a, 5) MÖNSTER-TECKNING.
teckning ah mönster: är. konkret: teckning som användes l. kan användas som mönster. Krig VAH 1843, s. 172
(knnkret). I några få skolor öfvas mönsterteckniDg.
Seflicksk. n 4 (
1888).
–
(1 a) MÖNSTER-TIDNING.
Innehålland e Innster för kläder o. d. Ld VEI. 1885,
nr i3ei s. 1. – (
5)
MÖNSTER-TRYCKT,
p. adj. tryckt i mönster. Färgrandade och mönstertryckta papper. TT 1902, H. s. 46.
–
MÖNSTER-TYG.
[MÖNSTER-TYG.ssg 1]
1) (
†)
till 4: utsirat sCliabrak l. dy1.(?). CJd 28: 45s (1558). [MÖNSTER-TYG.ssg 2]
2) till 6: tyg vävt liunnatei, monstrat tyg. RASCH Årsb l"etA 1843, s. 8. –
MÖNSTER-TYP.
[MÖNSTER-TYP.ssg 1]
1) till 1, 2. (flen anlidne) tycktes .. vara en mönstertyp af den hälsa och härdighet, som (osr.). FLENSBURG (o. COLLIN) 68 (1909i 1915). ST 1929,
nr ipi, s. 6. [MÖNSTER-TYP.ssg 2]
2) till 6. Det vanliga brickbandets mönstertyp. fornv. 1921,
s. 211.
–
(1 a, 6) MÖNSTER-UTTAGNING 'oio. uträknande av ett mönter för väh nad, broderi, kiayppling o. d. efter ett prov o. d. TT 1888, s. i52. SVDIA) 1920, nr i7, s.?.
– (
5)
MÖNSTER-VALS;
pl. -ar. vals med l-ngraverat mönster för tryckning 1. pressning. aDERBACH (
1913).
nöK 20: 31 (1923).
–
(1 b) MÖNSTER-VERB.
(fo – ga br.) språkv. jfr -ord. /RYDQVIST SSL 1: i49 (1850).
– (
2)
MÖNSTER-VÄRD,
adj. (lnindre Vr.) värd att tjäna till förebild; fö-rebildlig; ideallsk. RaDBMlNE Knigge 1: 10 (
1804).
ÖSTERGREN (
1932).
– (
2)
MÖNSTER-VÄRDIG.
lefter d. JnBter. c"a,.dig; jfr t. muste,-vrdig] (föga br.) -= -värd. HALLSTRÖM Reseb. 232 (
1898).
ELGSTRÖM ModEsk. 115 (
1916).
–
MÖNSTER-VÄRK,
sst.¹ (sst.² ⁸e mönstra, v.² ssgr), n. [MÖNSTER-VÄRK.ssg 1]
1) till 1 a: plansChvärk o. d. innehållande mönster. MeddslöjdlF 1890,
s. 2f. [MÖNSTER-VÄRK.ssg 2]
2) till 2 c. a) om litteratur alster l. kontvärk l. dyl.: mästervärk. 2SAH 27: 19 (
1853).
b) om industriell anläggning o. d. som är förebildlig i sin art. TT 1871, s. 345.
–
MÖNSTER-VÄRLD [MÖNSTER-VÄRLD.ssg 1]
1) till 2 c: idealisk värld, idealvärld. RUNDGREN Minn. 1: 18 (
1851,
1879).
[MÖNSTER-VÄRLD.ssg 2]
2) till 5, om sammanfattningen av alla mönster inom ngn gren av konsten l. hantvärket. HILDEBRAND Medelt. 1: 481 (
1884).
Det skånska röllakanets mönstervärld ter sig oerhört rik och växlande. NoK 88: 121 (1928). – (
5)
MÖNSTER-VÄVD p. adj. vävd i mönster. SFS 1891, nr 64, s. 53.
De mönstervävda filtarna. TurÅ 1919, s. 83. – (
5)
MÖNSTER-VÄVNAD särsk.
konkret; jfr -vävd. UB 6: 444 (
1874).
– (
5)
MÖNSTER-VÄVSTOL ~²⁰ l. ~⁰². för framställning av mönstrade vävnader. PASCH ÅrsbVetA 1828,
s. 32.
–
(2 c) MÖNSTER-ÄKTENSKAP ~¹⁰². idealiskt äktenskap. HALLSTRÖM Halbe Io 76 (
1918.)
–
(1 a alpha) MÖNSTER-ÄRENDE.
jur. angående registrering av mönster. SFS 1921, s. 2479.
Avledn..:
–
MÖNSTRA ,
v.¹ -ing. till 5: förse (ngt) med mönster, åstadkomma mönster i (ngt); ofta med avs. på vävnad o. d.: väva (l. sticka o. d.) i mönster; äv. med avs. på tegel l. mur: lägga resp. mura i mönster; oftast i p. pf. Mönstradt Schagg. DN 1892, nr 8403, s. 1. Mönstradt tegel (i korsvirke). WRANGEL Konststil. 31 (1897). Kjoltyget färgade och mönstrade goralerna själva. BOLINDER FolkEur. 199 (1928). jfr o-, små-mönstrad. särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret. övergående i bet.: mönster. SvD(A) 1925, nr 101, s. 7. Mönstringen (i tyget) är konstnärligt enkel. STSD(A) 1933, nr 274 B, s. 23 jfr tegel-mönstring.
–
MÖNSTRIG ,
adj. (
föga br.)
till 5: som utmärker sig gm mönster. VästmFmÅ 16: 131 (
1926).
Avledn.
–
mönstrighet ,
r. l. f. (
föga br.)
VästmFmÅ 16: 29 (1926).